onsdag 18 maj 2011

Broar mellan pedagogiken och neurovetenskapen



Läskonferensen i Stockholm gav som sagt många intressanta forskare som föreläsare. Bl.a presenterades Torkel Klingbergs forskning om hur hjärnans mognad, barnens miljö, utvecklandet av minnet och skolpresentationer ihop. Arbetsminnet har ju stor betydelse för hur barnen ska lyckas i skolan. Det har betydelse för förmågan att kontrollera sin koncentration och är viktigt för matematisk förmåga och läsförståelse bl.a.  

I gruppen 10-åringar är resultatet av arbetsminnet mycket spretigt. Det skiftar mellan  en
6-årings och en 14-årings arbetsminnesförmåga. Dessa 10-åringar undervisar vi oftast som en grupp!

Några barn har mycket arbetsminne, andra har lite, de flesta ligger i mitten. Har man ett rejält arbetsminne är man med största sannolikhet väl rustad för att bli bra i matematik. Men hjärnan är formbar. Det går att träna upp arbetsminne, matematisk förmåga, läsförståelse och koncentration. Även om arbetsminnet är genetiskt betingat så slås gener av och på. Denna process kan uppstå genom miljöpåverkan. Gener är inte ödet!

Torkel Klingberg menar att det behöver byggas broar mellan pedagogiken och neurovetenskapen. Ni som har hängt med i de senaste dagarnas mediebevakning av Vetenskapsfestivalen i Göteborg har väl inte undgått kritiken av Björklunds ”katederundervisning” och uppmaningen att skolan bör använda sig av nya rön från hjärnforskningen.

www.dn.se/nyheter/vetenskap/sa-vill-hjarnforskarna-andra-skolan På denna sida kan ni läsa mer om vad olika hjärnforskar kan tillföra skolan och tester om vilken sorts undervisning elever lär sig mest av.

måndag 16 maj 2011

Examensarbete

Som ni märker har jag legat lågt ett tag. På onsdag ska jag presentera mitt examensarbete på Pedagogen i Göteborg och är därför fullt koncentrerad på det. Återkommer på torsdag.
Lena

söndag 1 maj 2011

Läskonferens

Den 8 april var jag i Stockholm på en läskonferens med flera intressanta forskare som förläste. Caroline Liberg var en av dem. Här är en kort sammanfattning av hennes huvudbudskap i föreläsningen. Gå gärna in på www.did.uu.se/carolineliberg för att få veta mer om henne och hennes forskning. Där kan man också länka sig till en bra filmad intervju från Skolakuten med henne. Man kan också läsa en intervju om ett undervisningsexempel som heter Spökägget vilket är ett exempel på ett arbetssätt eller förhållningssätt för ett bra läs- och skrivutvecklande tema. Lite storyline-liknande tycker jag. Spökägget finns som handbok att köpa. Nu till föreläsningen:

Tre viktiga dimensioner i läsutvecklingen är
1.      förmågan att hantera skriftkoden,
2.      att bygga läsförståelse och
3.      att skapa läsintresse.

Dessa löper parallellt, men intar en mer eller mindre kritisk roll vid olika tidpunkter i läsutvecklingen. I sin presentation uppehöll hon sig vid några centrala kritiska punkter i utvecklingen av förmågan att bygga läsförståelse i läsning av texter inom skolans olika ämnen och diskuterade undervisningens roll för att stödja utvecklingen av den här förmågan.

De fyra kritiska punkterna i läs- och skrivutvecklingen är:
1.      I förskoleåldern då barn måste få komma in i lekfulla sammanhang där man läser och skriver tillsammans och pratar om det man läser och skriver på en mängd olika sätt
2.      Att knäcka skriftkoden för att själv kunna ta till sig det skrivna materialet genom att läsa och att själv producera texter
3.      När barnen möter betydligt större textmängder, ofta i trean och fyran
4.      Ett fortsatt stöd genom hela utbildningen för att möta och bemöta specifika ämnesspråk och texter av alla de slag

Det är inte bara att knäcka koden utan det är viktigt att ha ett rikt språk. Skolan måste ge fortsatt lässtöd. Vi måste fortsätta att jobba med läsundervisning, med lässtrategier och läsförståelsestrategier och att samtala om läsandet, även om själva lästekniken. Skolan bör också stå för det ”främmande”, att låta eleverna möta längre texter. Skolan ska utmana med olika slags texter, enkla och mer komplexa. I samtal om texten är det viktigt att gå ut ur texten och fråga barnet om det som händer och vad barnet tror och vilka samband man ser och att hjälpa barnet att även röra sig framåt. Hon menar att grunden för ett rikt språk måste läggas i förskolan och att man där måste stimulera läs- och skrivkompetensen.

Tankar (och tröst) inför sommaren

Ola skulle skjutsa Linn till flygplatsen. Flyget skulle gå kl. 11.00 vilket innebar att Ola och Linn behövde vara på flygplatsen senast kl. 9.00. Ola var lite sen och tänkte då att "om jag åker direkt till flygplatsen så går det fortare och då kommer jag säkert att vara där kl. 9.00" vilket han gjorde och kom i tid. Men...Linn kom inte i väg på sin resa.

TÄNK:  Måste vi hinna igenom läroboken innan sommarlovet? Vilket är viktigast, att hinna igenom boken eller att eleverna är med?