måndag 30 januari 2012

Reciprok undervisning

På den workshop som jag nämnde i förra inlägget om bilderboken Rotbarnet, så snabbintroducerade jag ett sätt att undervisa i läsförståelse som kallas Reciprocal Teaching, RT. Reciprok undervisning betyder ungefär ömsesidig undervisning. Forskarna som tagit fram detta program eller metod ville hjälpa svaga läsare att använda samma strategier som goda läsare använder. Vilka strategier det är kom de fram till genom att s.k. expertläsare använde tänka-högt-metoden när de läste och förstod text. Forskarna kom fram till fyra huvudstrategier

  1. de förutspår handlingen / ställer hypoteser
  2. de ställer egna frågor om texten
  3. de klargör otydligheter
  4. de sammanfattar texten

För att lättare kunna använda metoden även med de riktigt unga barnen så har strategierna gjorts mer elevvänliga genom dessa figurer/begrepp vilka man kan visa med bilder :

  1. Spågumman Julia (förutspår)
  2. Nicke Nyfiken (ställer frågor)
  3. Fröken detektiv (klargör otydligheter)
  4. Cowboy-Jim med lasso (fångar in det viktigaste)

För de yngre barnen kan man använda inplastade bilder på figurerna när man samtalar om text. Barnen lär sig att själva använda dem till slut. För de äldre barnen använder man begreppen
förutsäga, klargöra, ställa frågor, sammanfatta. På engelska blir begreppen predicting, clarifying, questioning och summarizing vilka ni kan se mer om på den länkade filmen. Här ser ni en elevgrupp som är väl tränade i denna metod att bearbeta text. Men som vanligt måste du som lärare vara förebild och modellera hur det går till att använda strategierna. Så småningom kan man mer och mer låta eleverna vara ”lärare” och leda textsamtalet.

RT är en forskningsmodell med dokumenterad effekt på läsförståelse genom hela skoltiden. Naturligtvis gäller en regelbunden användning om man ska se framsteg.

Forskarna som tagit fram modellen heter Palincsar och Brown och en svensk läsforskare som skrivit om metoden i boken Att undervisa i läsförståelse är Barbro Westlund. Boken finns på biblioteket och är verkligen läsvärd. En annan läsforskare som många av er har träffat och som också beskriver den här metoden är Monika Reichenberg

Filmen går igenom de fyra huvudstrategierna för metoden samt visar hur metoden används för barn i mellanåldern. Filmen är i två delar, ca 7 min per film.


måndag 23 januari 2012

Rotbarnet

När jag i dag surfade runt på UR.s sidor, som har mycket bra och användbart material för oss inom skolan, så stannade jag på en intervju med Kitty Crowther. Hon var mottagare av litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA) 2010 och har skrivit bilderboken Rotbarnet bland annat.

I slutet av november hade jag en workshop om att undervisa i läsförståelsestrategier utifrån den här boken. Den ger många möjligheter att visa hur man själv använder både kopplingar av olika slag, förutsägelser, inferenser och inre bilder. Men jag skulle här vilja lyfta fram boken som en bok att samtala om. Ensamhet och gemenskap är centralt tema i berättelsen. Många frågor väcks över den kvinnliga enstöringen som är berättelsens huvudkaraktär. Vad gjorde hon i den oändligt djupa skogen, hade hon själv valt ensamheten, hade hon lämnat sin familj? Leslie, som kvinnan heter, förändras genom berättelsen. Hennes ansikte syns inte förrän hon träffar Rotbarnet och hon blir också vackrare dag för dag. Varför? Relationen barn - föräldrar är ett annat tema som man kan lyfta fram.

Boken har ett djup och en mångtydighet. Den ger fler frågor än svar så som riktigt goda texter att samtala om ska göra. Även bilderna ger anledning till samtal. De är fantastiska och skapar ljus, djup, struktur, perspektiv och en stark närvaro. De kan säkert ge upphov och inspiration till flera bildlektioner men framförallt så förstärker de berättelsen när man läser och samtalar om den.

Gå till biblioteket och låna boken eller låna den av en kollega som fick med sig den hem från min workshop. Den passar alla åldrar, från förskola upp till gymnasiet. Det är du som lärare som anpassar samtalet och förkunskaperna så att det hamnar på rätt nivå.

Vill du höra inrervjun med författaren så finns det några olika att välja på om du följer länken här nedan.

På nätet finns en s.k. läsnyckel till Rotbarnet som är utgiven av statens kulturråd. Den kan vara användbar och ge dig som lärare lite tankar inför textsamtalet.
http://www.alma.se/Documents/2012/H%c3%b6st%202011/L%c3%a4snyckel%20till%20Rotbarnet%20av%20Kitty%20Crowther.pdf

Läs en recension av boken på denna länk:
http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/kitty-crowther-rotbarnet

måndag 16 januari 2012

Manliga förebilder

I det projekt som jag beskrev i det förra inlägget hamnar en del fokus på genus och jag får anledning att läsa och reflektera över texter om genusperspektiv.

Vi vet att alla läsundersökningar visar på skillnaden mellan flickors och pojkars läsning. Prestationsskillnaderna är tydliga till flickornas fördel. Dessa skillnader gäller hela grundskolan men allra mest i yngre åldrar. Skillnaderna gäller såväl läsförmågan generellt, som läsförståelse, läsintresse och förmågan att klara av frågor i samband med en text. Inte minst visade ju den senaste genomgången av PIRLS detta.

Vissa forskare menar att en viss biologisk skillnad spelar in som pojkars och flickors olika mognadshastighet. Andra forskare visar på den sociokulturella förklaringsmodellen som visar att pojkar missgynnas då en större andel kvinnliga än manliga lärare undervisar i läsning. De visar också att pojkars beslut att inte läsa är påverkat av kamrater och av sociala normer om vad som ingår i att vara manlig och att bristande engagemang i läsning bara är en sida av en mer allmän attityd till skolarbete bland pojkar. Är man duktig i skolan och är pojk får man kanske vara lite försiktig med att visa det för kompisarna.

Olika ämnen berör flickor och pojkar på olika sätt. Allt detta har med genus att göra. Språkundervisning är kvinnligt genusmärkt medan fysik, teknik och matematik är manligt genusmärkta ämnen. Den här könsskillnaden gäller även skrivning. Undersökningar visar att flickor i åldern 13-15 år är mer intresserade av att skriva, skriver oftare på fritiden och skriver bättre än pojkar. Intresset gör att flickor har lättare för att lära sig kvinnligt märkta ämnen och tvärtom för pojkarna.

Matteuseffekten
"Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har." Flera läsforskare talar om denna effekt.Teorin om Matteuseffekten kan hjälpa till att skapa förståelse för varför det är så viktigt att barns första möten med läsningens krav blir positiva upplevelser. De elever som tidigt knäcker koden upplever läsningen positivt och de läser gärna och ofta. Ordigenkänningen blir då allt mindre resurskrävande och den kognitiva förmågan kan ägnas helt åt att förstå och njuta av texternas innehåll. En god cirkel har startat. ”Does reading make you smarter?” Svaret på frågan enligt Stanovich (2000) är ja, om smarter betyder att ha ett större ordförråd och mer kunskap om världen och större förmåga att resonera abstrakt. ”Rich get richer”.


Pappa som modell
Lena Ejersén-Edman, lektor i litteraturvetenskap på Mittuniversitetet, menar i en föreläsning på universitetets hemsida att en mycket stor orsak till pojkars ointresse för läsning beror på pappornas ointresse inför sina söner som läsare. Papporna ger inte signaler om att läsning är viktigt och roligt. Få pappor stöder sina söner om de väljer att läsa relationsböcker i stället för att spela fotboll, det ger i stället upphov till en rädsla och osäkerhet hos papporna

Pappor är enormt viktiga som förebilder för sina söner. Vi behöver prata med papporna om hur viktiga de är som modeller. Hon beskriver hur hon har konstaterat sambandet mellan ”duktiga” pojkar i svenska och vidsynta, samtalande, diskuterande pappor. Hon ger förskolepersonalen rådet att få pappor att komma till förskolan och prata om sin älsklingsbok.Varför bara i förskolan, undrar jag? Kanske kan vi tänka på detta även högre upp i åldrarna.

fredag 6 januari 2012

Språkutveckling pågår

Essunga kommun har fått förmånen att delta i en satsning från skolverket som heter "Vilka elever kommer till vår skola? Språk och identitet i svenskundervisningen". Projektet startade i november och ska vara klart i mars. Utgångspunkter för arbetet är:
  • Regeringsuppdrag att stimulera läs- skriv- och språkutveckling
  • Elevernas försämrade resultat i läsförståelse
  • Skillnad i resultat mellan flickor och pojkar
  • Läs- och skrivförmågan är en förutsättning för läsande i andra ämnen
Projektet ska förhoppningsvis ge ett perspektivbyte genom att använda bästa tillgängliga kunskap för att vända trenden och vända blicken från elevers brister till undervisningens möjligheter och utformning. Undervisningen ska byggas på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Johanna som rektor och jag som språkutvecklare bestämde att satsa på det nygamla stadiet 4-6 och fick fyra intresserade svensklärare där. I detta arbete fungerar jag som handledare och får i min tur handledning på Göteborgs universitet.  Lärarnas uppdrag är att enskilt och tillsammans kritiskt granska undervisningen och pröva olika verktyg och metoder. Arbetet ska också utmynna i en handlingsplan för det fortsatta arbetet på skolorna.

Grundfrågorna som vi startat arbetet med är ställda av skolverket: 
1.      Hur får jag veta hur mina elever ser på läsande och skrivande?
2.      Vilka textvärldar rör sig mina elever i? Hur får jag veta det? Hur kan jag möta detta?

Eftersom Lgr11 är så tydlig i att svenskämnet innebär undervisning om lässtrategier så har vi i gruppen
valt att utveckla undervisningen om några läsförståelsestrategier. Till hjälp har vi boken Mellan raderna av
Britta Stensson som till stor del liknar Tankens Mosaik (Keene&Zimmerman) men som är anpassad till
svenska skolor. Vi läser också utdrag ur andra böcker och forskningsmaterial t.ex Att undervisa i
läsförståelse av Barbro Westlund.

I början av vårterminen kommer lärarna i gruppen att träna på att undervisa om läsförståelse i sina klasser.
Det ska bli spännande att höra på vår nästa träff hur de tycker att det gick.

Det här var en kort första presentation om vad som pågår just nu i kommunens tre skolor. Det är ett
mycket givande och inspirerande arbete. Det vågar jag nog påstå att alla i gruppen tycker. Fler rapporter
kommer senare under vintern 

(Jag ser att radinställningen bråkar med mig. Ni får stå ut, jag har försökt att rätta till det)