måndag 11 juni 2012

"I min farmors chiffonjé..."


”I min farmors chiffonjé fanns alla de vanliga saker som en gammal dam har. Där fanns kartor över fjärran öknar. Där fanns en läderpåse med guldmynt. Där fanns ett hoprullat vargskinn med ett kulhål mellan öronen. Och naturligtvis fanns där också en svart liten pistol.

Men i ett lönnfack i chiffonjén fann jag två långa grå tänder. De var grå som aska och mycket tunga. Ingen människa har sådana tänder, och inget djur! Ingenting som vandrar på jorden har så långa tänder…!”


Det här är den spännande introduktionen till boken De långa grå tänderna av Ulf Nilsson. Det är en bok som jag har använt som en gemensam textupplevelse med samtal men också som en text där jag själv modellerar mina läsförståelsestrategier. Det är en annorlunda handling som lämpar sig för mellanåren och början på högstadiet. Berättelsen har varit i fokus både vid strategiarbete och vid textsamtal. Båda går ju in i varandra när man har arbetat med läsförståelse ett tag.

För att vara väl bekant med texten och mina egna reflektioner läste jag texten själv två gånger. Jag antecknade när jag använde olika läsförståelsestrategier. Därefter valde jag ut några av dessa vilka jag tror kan fungera bra när jag själv modellerar för att de ska förstå vad det är som händer när jag tänker och förstår texten. Eftersom texten innehåller ord och begrepp som inte är så vanliga men ändå viktiga för berättelsen rekommenderar jag att gå igenom några av dessa innan läsningen som en del av den förkunskap som ska kopplas på.

Boken består av 42 sidor med stor text och med bild på nästan varannan sida. Därför fungerar det att läsa hela boken vid ett tillfälle. Barnen fick inte berätta om sina tankar vid det första tillfället eftersom jag då hade valt att modellera hur jag förstod texten. Men jag ville ändå inte missa tillfället att med en sådan bra text få ge dem en chans att få göra egna reflektioner. Därför fick de, direkt efter att jag läst färdigt texten och utan att prata med varandra, skriva sina omedelbara tankar i sin Tankebok. De fick början på meningar att fundera runt. Dessa var:

  • Jag känner…
  • Jag tänker…
  • Jag tycker…
  • Jag tror…
  • Jag undrar…
De skrivna tankarna kunde jag utgå ifrån nästa gång när vi återkopplade till den lästa texten och när vi fortsatte att träna på och prata om olika läsförståelsestrategier.

De flesta var överens om att det var en märklig mormor i handlingen. Talade mormor sanning? En modig mormor! Vem berättade egentligen? Undrar om man ser döden innan man dör? Går det att slå döden? Varför skrev författaren boken? Den gav många känslor! En bra och oförutsägbar bok!
(Ur elevernas Tankeböcker)



Fakta:

De långa grå tänderna, Ulf Nilsson. Finns hos En bok för alla för 30 kr. Finns också att låna på biblioteket i Nossebro


söndag 3 juni 2012

Modell för textsamtal runt faktatexter


Med tanke på en fråga jag fick om hur man arbetar med läsförståelsestrategier och faktatexter så vill jag utveckla mitt svar här.

Vid det tillfället rekommenderade jag boken Vägar till läsförståelse (Monica Reichenberg) och ur den vill jag förklara en modell för textsamtal runt faktatexter som kallas Questioning the Author. Den grundar sig på tanken om att elever ofta lägger skulden på sig själva om de inte förstår texter. Eleverna tänker inte att det kan vara författaren som t.ex har använt ett språk som ligger långt ifrån dem själva. Eleverna bör alltså göras uppmärksamma på att det bakom varje text döljer sig en författare. Modellen vill bryta ner avståndet mellan läsaren och författaren. Eleverna tränas också på att bli aktiva läsare och medskapare.

Som till all annan text är det viktigt att läraren är väl förberedd. Det är läraren som via det strukturerade textsamtalet kan utveckla elevernas läsförståelse. Läs igenom texten och fundera på elevernas bakgrundskunskaper. Fundera på vilka ord som behöver förklaras för eleverna. Kan man hjälpa eleverna att koppla på sina förkunskaper och skapa rätt stämning för det som ska läsas är mycket vunnet.

1.       Segmentera texten i förväg

2.       Låt eleverna översiktsläsa

3.       Läs texten högt tillsammans, segment för segment. Ingångsfråga: Kan ni med egna ord berätta vad ni tror att författaren vill säga i det här stycket?

4.       Sammanfatta vad ni kommit fram till innan ni går vidare i nästa segment.

5.      Använd olika strategier för att läsa aktivt t.ex. inferenser, reflektioner, gå tillbaka i texten. Uppmuntra dem att ställa frågor till texten och författaren: Är det något ni saknar i texten? Vad måste vi själva lägga till för att förstå? Har författaren uttryckt sig tillräckligt klart?

6.       Om eleverna vill bolla över tänkandet på dig, förmå dem att ta ansvar för sitt eget tänkande.

7.       Om eleverna kör fast, tänk gärna högt så att de får en förebild, modell för hur man kan gå till väga.

8.       Uppmuntra eleverna att gå tillbaka i texten och knyta ihop vad de läst tidigare med det de läst just nu och dra slutsatser.

9.       Om eleverna svarar ordagrant från texten, fråga då: Så skriver författaren men vad betyder det egentligen?

10.   Om en elev svarar klokt men uttrycker sig något obegripligt kan du som samtalsledare omformulera detta så att diskussionen kan fortsätta.

11.   Om eleverna vill sväva ut, få dem att vända tillbaka till texten t.ex. med frågan Får vi veta det av författaren?

12.   När ni närmar er slutet av texten, knyt ihop säcken och sammanfatta.

Att arbeta så här eller på liknande sätt är väl använd tid. Barnen får en ”vägkarta” och skolas in i den aktiva läsarrollen. Det de kan göra tillsammans nu kan de klara på egen hand så småningom. Den här metoden använder man inte vid varje textläsning utan används kanske intensivt en period för att sedan återkomma då och då för att underhålla den aktiva läsningen.

Kom i håg Monica Reichenbergs uppmaning till oss lärare:

”Ingen tryckt text, hur god den än må vara, är avsedd att stå på egna ben. Samtalet före, under och efter läsningen är viktig för att det ger eleverna lärarledd träning i att angripa en faktatext”