tisdag 19 februari 2013

PIRLS 2011


Som jag skrivit i tidigare inlägg så har jag med spänning väntat på den nya PIRLS-rapporten, PIRLS 2011. Resultatet  offentliggjordes i december 2012 och jag fick rapporten i min hand i januari. Om ni inte har tagit del av resultaten så kommer här en mycket kort sammanfattning av det som rör läsning och läsförståelse. Lite extra spännande är det eftersom klass fyra i Nossebro var med och testades.

 PIRLS är en internationell undersökning av barns läsförmåga bland barn som går i fyran. Det är tredje gången som Sverige deltar och undersökningen görs vart femte år. I den senaste undersökningen deltog 49 länder.
Läsförmågan bland elever i årskurs fyra i Sverige är god men den har försämrats över tid. I t.ex. Danmark och Norge har resultaten förbättrats sedan 2006. Flickor läser bättre än pojkar vilket gäller i de flesta länderna men det som är uppseendeväckande är att flickorna i den svenska skolan har försämrat sina resultat mer än pojkarna i sista mätningen. Fortfarande är det så att de avancerade  och goda läsarna blir färre och de medelgoda eller elementära läsarna blir fler.

Läsförståelsen av skönlitteratur har försämrats marginellt sedan 2006 däremot har resultatet för sakprosa sjunkit.
Elevers inställning till läsning har också förändrats. Den positiva inställningen till läsning har försämrats med 10% sedan 2001. Naturligtvis presterar de elever med stor läslust bättre på läsprovet och även de elever med hög socioekonomisk bakgrund. De elever med föräldrar som tycker om att läsa presterar också bättre på läsprovet.

Vad det gäller undervisningen så gynnar inte det individuella, självständiga arbetet eleverna. I resultatredovisningen visas också att det är vanligare att elever får läsa skönlitterära texter i skolan än faktatexter. Detta skulle kunna vara en orsak till att resultatet var sämre när det gäller sakprosa.
Visserligen verkar användandet av lässtrategier öka något men fortfarande får svenska elever mindre undervisning om olika typer av  lässtrategier än elever i många andra länder vilket är oroväckande.

 
Det här var en sammanfattning av sammanfattningen så ni förstår att mycket mer finns att läsa i rapporten. Det är intressant läsning och inte alls svår att ta till sig och förstå så jag rekommenderar er att läsa den på Skolverkets hemsida.  Det som jag spontant tänker på efter att ha läst resultaten är:

·         Alla lärare måste lära sig mer om att undervisa om läsning och läsförståelse vilken inte  kommer av sig själv för att man läser mycket. Gäller alla texttyper.

·         Vi måste få föräldrar att inse hur viktiga de är som förebilder. Det kanske räcker att prata positivt om läsning och uppmuntra den.

·         Vi måste öka tiden för läs- och språkutvecklande aktiviteter i klassrummet

·         Samtala om det lästa! Det ökar läslusten och gör alla delaktiga. Gäller både skönlitteratur och faktatexter

·         Läsa barn- och ungdomsböcker själv som lärare.