Om man är
uppmärksam så finns det detaljer som väver ihop de två parallella berättelserna
som handlingen består av tidigare än vad man kanske anar i första anblicken. På
det sättet blir det en fantastisk bok att samtala om men också en bok där alla
kan förstå hur man gör kopplingar, inferenser och förutsägelser under sin
läsning för att förstå. Boken gör att man aktiveras som läsare på grund av de
ledtrådar som hela tiden dyker upp i handlingen och som säkert skulle gå förbi
många läsare om man inte läser den tillsammans och pratar om det lästa.
Nu kan man tro
på min beskrivning att det är en deckare med ledtrådar där fallet till sist
kommer att lösas av några barn i bästa Lasse Maja-stil men nej, det här är en
helt annan genre. Tack och lov. Det står på bokens baksida att det är ”en
spännande och gåtfull historia i bästa Maria Gripe-stil” och det stämmer bra.
Man hamnar
direkt i handlingen på ett sätt som gör att man vill veta mer genom meningen ”Livia
vaknar tvärt”. Var det utav en dröm eller var flickan som försvann i dimmorna
verklig? Livia fyller 11 år och får en röd kappa från en antikaffär i
födelsedagspresent. Kappan är fantastisk men känns bara bekväm på just Livia.
Varför? Är kappan magisk? Kappans första ägare, Elin, får man följa genom Elins
dagboksanteckningar från 1932 vilka är insprängda i berättelsen. På bara några
få sidor ur dagboken får man ett helt livsöde. Elins. Även hon 11 år. Det som
sedan händer och hur Elins och Livias berättelser vävs ihop är så imponerande
uttänkt av författaren så att man till slut är beredd att tro att magin existerar.
Det är sällan
som en klass är så enhälligt positiva efter en högläsningsbok som efter denna. Under läsningen
var verkligen alla barn otroligt fokuserade och intresserade. Alla var aktiva i
samtalen och ivriga att få berätta om sina tankar. I bland satt de nästan och hoppade av förväntan och spänning. Flera skrev i sina
tankeböcker om att boken var en av de allra bästa, både spännande och sorglig. De tyckte om att ”man fick lägga ihop pusselbitarna
för att förstå den”. De skrev också om hur de kom i gång att tänka själva när
de hörde hur andra tänkte runt det lästa.
Själv är jag
lika lyrisk över berättelsen som över hur fantastiska samtal vi hade i klassen
tack vare den gemensamma läsupplevelsen.
Läs den! Ha en näsduk tillhands för säkerhets skull. Den framkallar "inre känslor" som en flicka i klassen uttryckte det.
FAKTA:
Klassen som jag har läst den för är en åldersblandad
fyrfemma.Författaren heter Katarina Genar.
Illustratör : Lina Bodén. Även hon har gjort ett strålande jobb med vinjetterna och omslagsbilden som även de innehåller tänkvärda detaljer.
Så här ser boken ut:
Jag har läst Pensionat Vidablick av samma författare. Den är också spännande och man vet inte vad som är på riktigt egentligen.
SvaraRaderaKul med boktips, Lena!
Vad roligt! Då ska jag genast läsa den också./Lena
SvaraRaderaVad spännande! Maria Gripe var ju en av mina favoritförfattare när jag var yngre (och fortfarande), finns lite av samma mystik över hennes böcker som det verkar finnas i den här. Du kan ju tipsa dina elever om det :)
SvaraRaderaJag skulle vilja ha varit med som en fluga i taket på de här högläsningspassen. Hade nog varit enormt lärorikt!
SvaraRaderaHögläsningsstunder med avbrott för tankar och funderingar är bland de bästa stunderna. I min 2-3a har faktiskt två elever läst boken och berättat om den och de var helt fångade av den. Som högläsning i
SvaraRadera2-3 passar den nog inte??? För denna åldersgrupp, ja även för lite äldre, vill jag rekommendera Huset där humlorna bor av Stefan Casta . En fantastisk bok med vackert målande beskrivningar som väckte många funderingar.