måndag 11 augusti 2014

Hösttermin igen


Har ni läst några bra böcker under sommaren? Det har ni säkert. Det är under sommaren som jag äntligen tar mig an den där bokhögen på nattduksbordet. Böcker som jag längtat efter att få läsa och njuta av. Njutit har jag gjort men jag har också upprörts över att jag kämpat mig igenom de 800 sidor som en av böckerna bestod av, med Horace Engdahls ord klingande i öronen ” Att läsa en bok kan vara ett hårt jobb och inte förrän vid slutordet förstår man att det var mödan värt”.

Var det mödan värt? Jag vet inte. Om jag ändå hade haft någon att prata med den om, då hade jag kunnat få ett annat perspektiv, fått hjälp med oklarheter och förståelse, bygga nya föreställningsvärldar. Men ingen som jag har träffat på har läst Steglitsan av Donna Tartt. Har någon av er läst den?

Att få samtala om det man läst ger ytterligare en dimension av texten och det utvecklar mig som person och läsare. Inriktningen mot språkets kommunikativa aspekter och elevernas identitetsutveckling är tydlig i styrdokumenten. Det gäller ju inte bara svenskämnet utan alla ”texttunga” ämnen.

”Genom att samtala om ett specifikt ämnesinnehåll kan eleverna tillägna sig ny kunskap, få höra hur andra tänker och känner i någon aktuell fråga eller själva få uttrycka sina tankar och åsikter. Detta är inget som händer av sig själv utan det kräver lärare som utifrån styrdokumenten, sina ämneskunskaper och sina eleverers förkunskaper och behov medvetet planerar sin undervisning så att detta blir möjligt” (Få syn på språket; Skolverket)

Skolverkets Läslyft är i antågande som ni säkert vet. Under 2014 gör man en provomgång med vissa kommuner och under läsåret 2015/2016 är det i gång över hela landet och då hoppas vi att vår kommun är med. Det man satsar på inom läslyftet som första moment är just samtalet. Kanske har samtalet hamnat lite i skymundan av lässtrategiarbetet men det ena behöver ju inte utesluta det andra. I vilket fall vill nu Skolverket lyfta fram vikten av samtal runt lästa texter. Det finns många modeller som man kan ha som struktur i samtalen. Några av dem har jag bloggat om tidigare och fler kommer att dyka upp. Det viktiga är att du som lärare vet vilka förmågor du vill att eleverna ska utveckla.

Att barnen får ett större intresse för läsning genom att man pratar om texter och läser texter gemensamt tror jag vi upplevt allesammans under det gångna läsåret genom arbetet med Essunga läser. ”För att barn ska nå läsförståelse och upptäcka det fantastiska med att läsa måste de få prata om vad de läser och i den meningen är skolan en alltför tyst lärmiljö” menar Catarina Schmidt som skrivit en doktorsavhandling i ämnet. Hon skriver i sin avhandling att bearbetning och samtal kring litteratur är nödvändigt för förståelsen och att den tysta läsningen har fått väga för tungt i den svenska skolan, läsning handlar inte bara om att läsa med flyt.

Arbetet med Essunga läser har beviljats ytterligare stöd genom pengar från kulturrådet. Det är jag  tacksam för och ser fram emot fortsatta möten med er, alla barn och även föräldrar runt det språkutvecklande arbetet.