måndag 20 mars 2017

Utvärdering av Läslyftet


Som språk- läs- och skrivutvecklare ingår man i ett nätverk där man erbjuds kompetensutveckling av olika slag men också erfarenhetsutbyte och information från och diskussion med personer från Skolverket. Det nätverk som jag ingår i är RUC (Regionalt utvecklingscentrum) vid Göteborgs universitet. Vid förra träffen fick vi bl.a. ta del av den utvärdering av Läslyftet som nu är klar och sammanställd. Här kan ni läsa min sammanfattning av den.
Utvärderingen presenteras som två delrapporter där del 1 är en analys av de 13 först publicerade modulerna och där del 2 presenterar målgruppers erfarenhet av Läslyftet 2015/16. Av 7500 lärare som deltog i läslyftet de aktuella åren blev 2160 lärare slumpmässigt utvalda att besvara en enkät och av dessa svarade 1036 lärare. Det är dessa svar som utvärderingen vad det gäller lärarnas upplevelser bygger på.
  • Av huvudmännen anser 68% att Läslyftet varit mycket bra och 27% att det varit ganska bra.
  • Av rektorerna anser 74% att Läslyftet varit mycket bra och 24% att det varit ganska bra.
  • Av handledarna anser 86% att Läslyftet varit mycket bra och 14% att det varit ganska bra.
  • Av lärarna anser 41% att Läslyftet varit mycket bra, 38% att det varit ganska bra och 5% att det varit ganska dåligt.
  • Lärare i lägre åldrar är mest nöjda. Minst nöjda är lärare i åk 7-9
  • Lärare i sv/sva är mest nöjda och lärare i praktisk-estetiska ämnen är minst nöjda.
 Upplevelsen av att man har haft tillräckligt med tid för de olika momenten varierar. De allra flesta (91%) upplevde att tiden för att diskutera materialet var tillräckligt och 60% av lärarna kände att tiden för att utföra sin aktivitet i klassrummet inte var tillräcklig.
I stort sett samtliga lärare upplevde de kollegiala samtalen som trygga och strukturerade och ca 75% av lärarna ansåg att samtalen utmanade tankarna, gav nya kunskaper och insikter och gav återkoppling på den egna undervisningen.  
Vilka är de lärare som är mest positiva till Läslyftet? Jo, det är lärare som:
  • arbetat länge inom yrket
  • brukar diskutera och planera arbetssätt för språk- läs och skrivutveckling tillsammans
  • var motiverade att påbörja Läslyftet från början
  • har en rektor som betonar betydelsen av språk- läs- och skrivutveckling
  • har aktiva handledare
 
Är ni intresserade och vill veta mer om utvärderingen kommer den med all säkerhet att finnas på Skolverkets hemsida.

Läslyftet 2017



Finns det ett liv efter Läslyftet. Ja, definitivt. För det första så pågår Läslyftet i hela vårt land fortfarande och uppdraget regeringen till Skolverket är nu förlängt t.o.m. 2019. Söktrycket för att få stadsbidrag är fortsatt högt. Men en skola eller kommun kan fritt arbeta med Läslyftet utan att ha stadsbidrag. Vår kommun har fått stadsbidrag för arbete med två moduler och det arbetet är klart men modulerna finns där och handledarna finns kvar så finns det behov eller önskemål av fler delar inom Läslyftet så är det fullt möjligt.



Några av modulerna har reviderats och några nya har tillkommit t.ex. Från vardagsspråk till ämnesspråk, Narrativt skrivande och Grundläggande litteracitet för nyanlända. Även Lärportalen är ny med alla ”lyft” på en och samma portal. Där finns förutom språk- läs- och skrivutveckling även matematik, digitalisering, och specialpedagogik m.fl.

Nytt är också att man kan söka stadsbidrag för förskolans läslyft fr.o.m. i höst. NCS har fått i uppdrag att utbilda nyckelpersoner för förskolan (läs- och skrivutvecklare) vilka ska vara förskollärare i grunden. Det känns riktigt klokt tycker jag. Det är viktigt att förskolan också får möjlighet och stöd i att utveckla sitt språkutvecklande arbete. På det viset blir det en nödvändig röd tråd från förskolan upp genom skolåren.