Från och med i
höst så stämmer rubriken ”Essunga läser” ännu bättre med vad som händer i
kommunen, för nu är även förskolan med i satsningen. Det känns väldigt roligt
och bra.
Förskolan
liksom skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Vi vet hur mycket den
socioekonomiska miljön betyder för den språkliga utvecklingen under barnens
uppväxt. En studie visar att barn från högutbildade familjer hade exponerats för över 30
miljoner ord vid tre års ålder. I de mindre gynnsamma språkmiljöerna hade
barnen exponerats endast för 10 miljoner ord.
En annan studie,
en klassisk etnografisk studie om uppväxtmiljöns betydelse för språkutveckling,
visar vilken stor betydelse de vuxnas sätt att prata och läsa har för barn.
Vuxna från samhället med låg socioekonomisk status läste inte själva och samtalade
endast sig emellan och tolkade eller förklarade inte för barnen. De läste
sällan eller aldrig för sina barn. Vuxna från medelklassområdet läste själva ibland. De läste för sina barn men uppmuntrade inte barnen
att reflektera utan i stället svara på direkta frågor. Syftet med läsningen var
att barnen skulle klara av skolan. De högutbildade föräldrarna läste ofta
själva och de läste ofta för barnen. De ställde frågor och uppmuntrade barnen
att reflektera och de lyssnade på och frågade efter barnens åsikter.
Barnen från de
högutbildade familjerna klarade sig bättre i skolstarten, under hela skoltiden
och gick ofta vidare till högre utbildningar. Som tur är finns ju undantagen,
barn från låg socioekonomisk status som utvecklar en hög språklig och
skriftspråklig kompetens. Ofta har det då funnits en god förebild utanför
hemmet t.ex. en medveten pedagog i förskolan.
Man kan klara sig
igenom en vanlig dag med ett vardagsordförråd på ca 3000 ord. Samtidigt vet vi
att en sexåring behöver minst 6000 ord med sig när han eller hon börjar
förskoleklass för att klara det krav som skolan ställer på språket.
Vardagspråket räcker alltså inte, det är inte tillräckligt rikt och varierat!
Varifrån ska då alla ord komma?
Vad säger
forskningen? Jo, förutom pedagogernas utvecklade språk, språklekarna och
miljöns betydelse med rik tillgång på böcker, papper och pennor, pekar den på
samtalet och dialogen genom bilderboken. Vi vet att ordförrådet är en av de
viktigaste framgångsfaktorerna inom skolan. Vi vet att ett barn ska utveckla sin
kognitiva och kommunikativa förmåga. Vi vet att barn ska utveckla sin
förståelse för sig själva, andra och sin omvärld. Flera studier visar på sambandet mellan att
utveckla dessa förmågor och det dialogiska boksamtalet där fokus finns på
reflektionen och de öppna frågorna.
Den goda
högläsaren utmärks av att han eller hon:
› Bygger upp en förförståelse (Förutsäga)
› Knyter ihop textens innehåll med barnets
erfarenheter (Kopplingar)
› Låter barnet ställa frågor (Ställa
frågor till texten, reda ut oklarheter)
› Sammanfattar texten själv eller
tillsammans med barnet (Sammanfatta)
› Ställer frågor om texten som kräver
eftertanke så att barnet både kan använda sin bakgrundskunskap och den nya
informationen från texten (Syntes)
Inom parentesen
står strategierna som vi använder i skolan vilka barnen så småningom själva
ska använda när de läser men som de alltså redan i förskolan kan börja att
utveckla muntligt med pedagogens stöd.
Alla barn i
kommunens förskolor får nu i dagarna en bilderbok som man kommer att läsa och samtala
dialogiskt om. God natt alla djur
heter den ( av Lena Arro) . Jag har högläst den för mitt tvååriga barnbarn och det blev en
succé. Det dröjde inte många sidor förrän han gjorde egna förutsägelser genom
att krafsa på bokens sida och låta som det djuret han gissade skulle komma in i
tältet på nästa uppslag (läs boken så förstår ni). Han och jag knöt ihop hans
erfarenheter av att sova med mjukdjur i sängen och att vara i en koja (tält) med
att tältet fylldes med fler och fler djur som inte ville sova ensamma ute i
mörkret. När jag undrade om och hur alla djur skulle få plats så hävdade han
varje gång med sitt ”ja-a” att ingen skulle lämnas utanför här inte.
Lycka till med boken alla i förskolan!
Vill någon läsa mer om studierna och forskningen som jag beskrivit så finns de att ta del av i boken Att undervisa i läsförståelse av Barbro Westlund.
