Textsamtal med barn med funktionshinder

De flesta av er träffade Monica Reichenberg när hon besökte oss förra hösten. Det var ju en fantastisk kväll vi sent ska glömma. Hon nämnde då att hon och Ingvar Lundberg arbetade med ett projekt som undersökte hur och om elever med funktionshinder som utvecklingsstörning kan utvecklas inom läsförståelse genom strukturerade textsamtal. Resultatet har nu kommit ut i bokform och vänder sig  framförallt till specialpedagoger. En artikel om projektet och vad forskarna Reichenberg och Lundberg har kommit fram till kan ni läsa om ni klickar på denna länk:

http://www.lattlast.se/om-oss/press/textsamtal .

Jag hoppas att ni läser den, det är intressant läsning. Någon kanske blir så inspirerad att ni köper boken. Det vore riktigt intressant att få respons på artikeln från er som har erfarenhet av läsförståelseundervisning för barn med liknande funktionshinder.

Skönlitteratur som historisk källa

Böcker och läsning kan ges olika funktioner i elevarbetet. Det har ju funnits en diskussion på våra lärosäten huruvida den skönlitterära boken kan eller ska användas som historisk källa eller inte. För några år sedan bestämde sig Göteborgs Universitet för att satsa på detta. Min dotter går just nu en delkurs som heter just Skönlitteratur som historisk källa.

Skönlitteraturen är fantastisk på att sätta in oss i en tid och i ett annat sammanhang. Vi kan förflytta oss till en annan plats på ett helt annat sätt än genom en faktatext. Med den känslomässiga upplevelse som följer har vi också fått en helt annan bestående förståelse och kunskap.

Några böcker jag vill slå ett slag för i historieundervisningen är Maj Bylocks trilogi om Petit eller Åsa som den bortrövade flickan kom att kallas när hon kom till Sverige från Frankrike under vikingatiden. Böckerna ger en bra bild av hur olika utvecklingen var i Sverige jämfört med andra delar av Europa men framförallt hur livet i Sverige kunde te sig för vanliga människor under den här tiden. Samma författare har skrivit Solstenen som utspelar sig på medeltidens Gotland. Det är också en trilogi som är mycket spännande och som samtidigt beskriver tidens sätt att leva, bo och tro.

Häxprovet är den första boken i en serie på fem. Den handlar om en släkts öden under 1600- och 1700-talet, i häxjaktens tid. Den är spännande, lärorik och lite sorglig. Barnen brukar älska den och vilja läsa hela serien. Bonnier har en handledning till den som jag hittade på nätet. Vissa ”frågor” är bra, många känns som lite för mycket av kontrollfrågor. Men man kan ju använda vissa delar. Här är länken: http://www.sanomautbildning.se/upload/806/Hoglasning.pdf

Om medeltiden skriver också Gudrun Wessnert i t.ex. Enhörningens gåta som är ett slags riddaräventyr, och Sketna Gertrud och kung Magnus kalas där handlingen utspelar sig i kvarteren runt Stockholms slott år 1336. Den är skriven med mycket humor.

För lite äldre barn har Gudrun Wessnert skrivit Spetshäxan. Man märker att författaren har stor historisk kunskap och hela berättelsen vimlar av viktiga tidsmarkörer. Tiden är Gustav III:s. Då var de övergivna barnen många och huvudpersonen är ett sådant. Anna Christina som hon heter, skulle dö hos en änglamakerska var det tänkt men så blev det inte.

 

Här är en liten film där författaren presenterar sig själv.

 

Jag skulle kunna göra listan med användbara böcker lång. Hör av er om ni vill ha idéer om bra skönlitteratur till ert ämne eller arbetsområde.

En annan vinkling på hur berättelser kan användas är att använda de svenska berättelserna för andraspråkselever för att lära något om Sverige och vår kultur. Jag länkar till en artikel om vad berättelser kan betyda för studenters föreställningar om Sverige och svensk kultur. Dessa studenter läser svenska som främmande språk men jag menar att innehållet också är intressant med tanke på våra andraspråkselever. http://www.skolporten.com/art.aspx?id=WhUWS (välj länk till artikeln/tidskriften)

Rika språkrum

Synligt lärande är den svenska rapporten som bygger på John Hatties studie Visible Learning.  I den presenteras vad som påverkar elevers studieresultat. Där kan man i kapitel två läsa att en påverkansfaktor med relativt stor betydelse för skolprestationerna är mängden och kvaliteten på tidiga insatser i förskoleaktiviteter. Att barn deltar i sådan strukturerad förskoleverksamhet är särskild viktig för de barn som kommer från missgynnande hemmiljöer. Då fyller förskolan en kompensatorisk funktion.

Om jag reflekterar över detta utifrån ett språkutvecklingsperspektiv så blir det än en gång bekräftat vad viktigt förskolans språkutvecklande arbete och förhållningssätt är. Men vi borde också stärka föräldrarnas roll i detta. Vi vet att föräldrar allt mer sällan prioriterar samtalet, högläsningen och stimulans av skrivande och läsande. Men vet de vad konsekvensen kan bli? Har de kunskap om hur otroligt viktigt deras samtals- eller lässtunder är för barnets hela språkutveckling många år framöver? Vad händer när föräldrars intuition dränks i arbete och tidsbrist?

En viktig form av samtal är boksamtalen menar forskaren Caroline Liberg. De tidiga boksamtalen fyller inte bara viktiga funktioner i våra liv utan väcker ett intresse för att läsa. De ger också en mängd kunskaper om hur man beter sig som läsare och vad läsande innebär. Hon använder också begreppet ”rika språkrum”. Dessa kan skapas såväl i hemmet som i förskolan och i skolan. Språkrum är i första hand sammanhang i vilka man dras in i ett meningsskapande om betydelsefulla, spännande, roliga intresseväckande eller allvarliga ämnen. Men det kan också vara mer konkret ett ”rum” där man impregneras med texter av olika slag och där barnet självt ges möjlighet att utforska språket.

 

Hur ser våra språkrum ut hemma, i förskolan, i skolan?

Nordiska språk

Lgr11:

Övergripande mål – Kunskaper:

”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken.”

Kursplaner – Svenska:

Syfte: Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Centralt innehåll - Årskurs 4-6: Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen…Språkbruk i Sverige och Norden. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem.

Centralt innehåll - Årskurs 7-9: Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen…Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i…Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken.

Vad är nordiska språk? En liten språkhistoria

(källa Skolverket)

Att svenska språket är nära släkt med danska och norska känner i princip alla till. Men vilka andra språk tillhör gruppen nordiska språk? Och vad är skillnaden mellan nordiska språk och språk i Norden?
Nordiska språk är benämningen på språken danska, svenska, norska, isländska och färöiska. Dessa fem språk tillhör en gren av de germanska språken och kallas därför även nordgermanska språk. Andra germanska språk är till exempel engelska, tyska och nederländska, som brukar klassas som västgermanska.

De germanska språken är i sin tur del av en större språkfamilj som kallas indoeuropeiska. Där ingår exempelvis grekiska, hindi, franska, kroatiska och många fler språk som idag uppfattas som vitt skilda. Men de härstammar alltså från ett och samma språk. Ungefär hälften av jordens befolkning har ett indoeuropeiskt språk som modersmål.

Det finns dock språk i Norden som inte är nordiska språk, och inte ens tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Finskan hör till den finsk-ugriska språkgruppen inom den uraliska språkfamiljen dit också de samiska språken och ungerska hör.

För 1000 år talade och skrev man troligtvis samma språk i Sverige, Norge, Danmark och på Island och Färöarna. Språken har sedan förändrats i delvis olika riktningar under 1000 år. De har exempelvis i olika hög grad influerats av andra språk. Svenskan har påverkats en hel del av både franska, tyska och engelska. Isländskan är det språk som har förändrats minst.


Som vanligt finns mycket material på nätet. Här nedan finns några länkar som jag kan rekommendera. 

http://vetamix.net/node/4131 Denna länk består av korta filmer på några minuter med intervjuer av barn från de nordiska länderna. Filmerna är textade till svenska och en uppföljning eller handledning finns också. Nygjorda och trevliga filmsnuttar för barn i mellanåldern.

http://www.nifin.helsinki.fi/bibbi/index1.php?lang=se Min växelvarma vän är en saga vilken man kan lyssna på på fem olika nordiska språk. Det är en virtuell bok av Tove Appelgren. Den finns även en textversion på svenska.

Skolverket har många bra förslag på material för nordiska språk för de yngre åldrarna upp t.o.m. gymnasiet. Bl.a  finns det textutdrag  från boken Skämmerskans dotter av Lene Kaaberbøl på svenska och danska vilka man kan jämföra. Kanske en bra uppgift för högstadieeleverna där jag tror att boken är populär.

http://www.skolverket.se/sb/d/4038

Lycka till!

Stora skillnader i högstadieelevers skriftspråksutveckling

Högstadieåldern är en stark utvecklingsperiod sett till skriftspråket. Men skillnaderna är stora mellan de enskilda eleverna, vilket ställer höga krav på den undervisande svenskläraren. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
Tiden som för de flesta är känd som ”högstadiet” har i tidigare forskning identifierats som en stark period av språkutveckling. Men få forskare har fokuserat på enskilda individers språkutveckling under denna period.
– På så vis har vi inte haft särskilt precis kunskap om hur språket förändras under dessa skolår, säger avhandlingens författare Mikael Nordenfors.
Han har studerat ett 30-tal elevers texter genom högstadiet (261 texter totalt) och kartlagt ett antal olika mönster för språkutveckling genom att studera ordlängd, ordmängd och ordvariation. Han studerar också vad han kallar för röstanvändning, till exempel växlingar mellan citat, referat och berättarröst. De undersökta texterna kommer från nationella prov, noveller och en mer fackspråklig typ av test, en essä.
En av Mikael Nordenfors slutsatser är att elevernas textproduktion mätt i antal ord ökar kraftigt under de första åren på högstadiet, men att mängden ord sedan tenderar att reduceras i de avslutande texterna i årskurs 9.
– Detta skulle man kunna tolka som att skrivglädjen, eller utvecklingen, stagnerar. Men mer sannolikt är det så att eleverna förmår säga vad de vill ha sagt med färre ord i förtätad meningsbyggnad, det vill säga ett språk som med åren blir mer effektivt, och därmed också präglat av mer ”vuxna” stilistiska val.
I avhandlingen påvisas några sådana stilistiska val, vilka främst går att notera hos de elever som fått högt betyg på sina texter. Ett exempel på val är att formeln för att kommentera ett citat som till exempel ”Dra åt skogen, sa Peter” av somliga avskaffas till fördel för konstruktioner som ”Dra åt skogen. Peters ord sårade honom”. Det vill säga en del elever tillägnar sig ett större stilistiskt register, men alla gör det inte.
Sammanfattningsvis visar avhandlingen att en del elever utvecklas starkt i sitt skrivande medan andra går mycket långsamt fram. Det leder i sin tur till en diskussion om hur man ska kunna få fler elever att nå fram till en mer kontinuerlig och starkare skrivutveckling.
- Eftersom kartläggningen visar hur mångfacetterad elevernas skriftspråksutveckling är, blir kraven på den enskilda svenskläraren därefter. Därför hoppas jag också att den ska kunna fungera som något av förberedelselitteratur för blivande och aktiva lärare. Att undervisa om texter på högstadiet är kort sagt ingen enkel sak, säger Mikael Nordenfors.

Vill man läsa avhandling i sin helhet eller delar av den så kan ni följa länken här: http://hdl.handle.net/2077/25300

Elevernas reflektioner

Hur togs dikten emot? Jo, på ett fantastiskt sätt. Den gav mersmak hos de flesta barnen. De uttryckte många känslor runt dikten och som en pojke sa: "Jag tror han försöker förmedla något om livet". Ett annat barn skrev så här i sin Tankebok:

"Min första tanke var att det var konstigt att ett träd gick. Jag såg en bild av ett träd som gick i ösregnet. När det blev solsken stannade trädet. Sedan läste jag att det blev natt, då såg jag en stjärnklar himmel och ett träd som stod på marken. Efter det stod det i texten `då snöflingorna slår ut i rymden´, då såg jag att det kom snöflingor ur rymden, som om stjärnorna föll men själva stjärnorna stannar. Jag kom också att tänka på mitt gamla marsvin, Maja, när hon dog. I dikten stod det `Då regnet upphör stannar trädet´, som om det får slut på energi, som Maja. Jag ville bara att hon skulle vakna".

Ja, som ni förstår gav det här mersmak både hos eleverna och hos mig.

Grattis Tomas Tranströmer

I dag jublar vi över Svenska Akademiens beslut att tilldela Tomas Tranströmer årets nobelpris i littertur. Fantastiskt! I morgon ska jag läsa dikten Trädet och skyn för mina elever. Vi har just målat av rönnen på skolgården. Var och en efter sin tolkning. Denna rönn håller på att bli av med sina löv där den går "omkring i regnet". Det ska bli spännande att samtala med barnen om ur de tolkar den här dikten.

Det går ett träd omkring i regnet,
skyndar förbi oss i det skvalande grå.
Det har ett ärende. Det hämtar liv ur regnet
som en koltrast i en fruktträdgård.

Då regnet upphör stannar trädet.
Det skymtar rakt, stilla i klara nätter
i väntan liksom vi på ögonblicket
då snöflingorna slår ut i rymden.