Bedömning för lärande och likvärdighet

Som språkutvecklare i kommunen ingår jag i regionens nätverk för läs- skriv- och språkutvecklare. Två gånger per termin ordnas nätverksträffar på Göteborgs universitet. En sådan var i onsdags. Dessa är alltid intressanta och givande. Så också denna vårdag när Göteborgs gator var prydda med vårblommor och solljuset flödade.

Gudrun Erickson, universitetslektor med inriktning mot kunskapsbedömning föreläste för oss om bedömning för lärande och likvärdighet. Föreläsningens öppning ”bedömning är aningen vidbränt, lite too much” gjorde ju att man lyssnade ordentligt. Mitt bekymmer var hur jag skulle kunna förmedla hennes budskap vidare. Hon var nämligen mycket intressant att lyssna på. När jag upptäckte att hon finns på film på skolverkets hemsida blev jag glad och länkar den här nedan. Där kan alla intresserade se, lyssna och uppleva hennes föreläsning uppdelad i fem småfilmer på cirka 10 minuter var och med olika underrubriker.

Gudrun Erickson visar genom sin föreläsning hur och att lärande, undervisning  och bedömning hör ihop. Bra undervisning befrämjar bra lärande. Bra undervisning förutsätter och kräver bra bedömning. Bra undervisning och bedömning har också ett antal gemensamma faktorer som till exempel: relevans; bredd; tydlighet; lyhördhet; rättvisa; ansvar; respekt och samverkan, och det viktigaste av allt: bra undervisning och bra bedömning har samma mål: Bra lärande och utveckling. En utveckling att växa som människa inte minst.

Och så var det det här med formativ och summativ bedömning:

”When the chef tastes the soup, that´s formative; when the guest tastes the soup, that´s summative.”

http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/rapporter-och-film/2.2581/filmer-om-bedomning-for-larande-och-likvardighet-1.142557

Demokrati

Just nu arbetar min klass med ett tema som jag kallat Fred, Demokrati och Tro. Det gör att jag lyssnar extra noga och tittar mer vaket på allt som har med ämnet att göra. Ett av de viktigaste uppdragen vi lärare har är att hjälpa eleverna att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare och medmänniskor. Det är, som vi alla vet, inte en självklarhet att få leva i en demokrati. Varje generation måste på nytt få insikten och övertygelsen att vilja verka för de demokratiska krafterna

Att lära sig hur ett land som Sverige styrs, att man kan rösta på ett politiskt parti och hur det sedan arbetar i riksdagen är viktig kunskap men allra viktigast, tror jag, är att varje elev ska få känna sig som den viktiga person han eller hon är och som andra lyssnar på. Att varje elev blir en person som lyssnar på andra, värderar, omvärderar, argumenterar, diskuterar, som vågar att säga sin åsikt och sina tankar, som bygger nya föreställningsvärldar tack vare samtal och dialog med andra.

Det här är Judith A. Langer i ett nötskal (se inlägg aug.-11: Läsförståelsestrategier del 3) Men det är också Sokratiska samtal (se inlägg dec.-11: Sokratiska samtal). I en social demokratisk gemenskap är den kommunikativa kompetensen viktig och förmågan att kunna föra kritiska och reflekterande samtal. Det finns en serie på tv som heter Jakten på det demokratiska klassrummet (UR). Framför ett av dessa avsnitt fastnade jag en kväll förra veckan, trots att det var sent. Men det var det värt. Ni som missade programmet kan följa länken och se det nu. Det handlar om hur elever i alla åldrar lär sig att med respekt och hänsyn föra samtal och diskussioner i sann demokratisk anda.

”Samtalen är filosoferande samtal som genomförs varannan vecka, från förskoleklass ända upp till nian, med målet att utveckla tänkandet hos deltagarna. Det finns fyra samtalsregler: man måste vara beredd att ompröva sin åsikt, man ska lyssna på andra, man ska tänka tillsammans som grupp och man ska vara noga med att det inte finns något rätt eller fel. Samtalen pågår i en timme, hålls i skolans samtliga ämnen och låter både elever och personal att utveckla sina uppfattningar och göra sina stämmor hörda.” (Ur programinformationen).

http://www.ur.se/Produkter/164726-Jakten-pa-det-demokratiska-klassrummet-Freinetskolan-Mimer?q=Sokratiska+samtal

Se programmet och låt er inspireras eller gå in på Skolverkets hemsida och läs om den här typen av samtal. Ni hittar det om ni söker på ordet Demokrati på hemsidan eller så följer ni länken:

http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/demokrati_som_uppdrag/2.2264

Språkutveckling pågår 2

Så har lärargruppen träffats igen för att berätta om och reflektera över den undervisning i läsförståelse som har bedrivits sedan vi träffades i december. Som gruppledare måste jag säga att jag är glad och stolt över lärarnas engagemang och framgångar. Projektet är initierat av Skolverket och inriktat på läs- skriv- och språkutveckling. I vår kommun valde vi att inrikta oss på läsförståelse. Vår uppgift är att kritiskt granska undervisningen i läsförståelsestrategier och pröva olika verktyg och metoder med anknytning till litteratur med rötter i aktuell läsforskning.

Kopplingar är nog en av de enklaste läsförståelsestrategierna att börja med i sin undervisning och för en läsare att ta till sig. Därför valde gruppen att modellera för eleverna hur goda läsare gör när de förstår vad de läser genom att koppla texten till sig själv, till världen och till annan text. Lärarna hade valt en eller flera bilderböcker som de naturligtvis läst flera gånger för att lyssna efter sina egna kopplingar och tankar. Var och en utformade sin lektion vilket gav något varierad struktur åt dem men gemensamt för alla var modellerandet och elevernas egen reflekterande läsning. Eleverna tränade då på att lyssna inåt på sina egna reflektioner och kopplingar för att därefter delge varandra vad man läst och kommit att tänka på. Genom att vara metakognitiv, att tänka på sitt eget tänkande, kan man fördjupa och vidga sin egen textförståelse.

Vi utvärderade även arbetet med läsarbiografierna som vi arbetade med i december. Vi valde att göra det för att få veta hur eleverna ser på läsande och för att få veta mer om vilka textvärldar de rör sig i. Det var ett givande arbete vilket gav mycket bra och viktig information till oss som lärare om de elever vi har i klassrummet.

Till nästa gång vi ses ska lärarna utöka med ytterligare en läsförståelsestrategi, inre bilder. Den ligger ganska nära kopplingar som strategi och passar därför bra att fortsätta med samtidigt som träningen på att göra kopplingar fortsätter. Goda läsare skapar spontana och meningsfulla bilder under men också efter läsningen. Bilderna framkallas med hjälp av alla de fem sinnena men även från känslorna och är alla förankrade i läsarens tidigare erfarenheter och kunskaper. Det är viktigt att skapa en dialog runt texterna för när vi lärare och elever lyssnar till hur klasskamraterna kopplar till sina erfarenheter och vilka inre bilder de skapar med hjälp av texten blir också våra bilder vidare och större och en ny bild och en ny tankegång kan öppnas. En god läsare använder de inre bilderna då han eller hon drar slutsatser och skapar sin tolkning.

Det är härligt att se hur redskapen blir fler för att förstå text. Jag gillar liknelsen med kirurgen som vid operationen väljer lämpligt instrument från brickan under operationens gång. Det är så en erfaren och god läsare gör också. Han eller hon väljer lämplig strategi för att förstå texten under läsningens gång. Nu har den här lärargruppen börjat att fylla på sina elevers instrumentbrickor.

Reciprok undervisning

På den workshop som jag nämnde i förra inlägget om bilderboken Rotbarnet, så snabbintroducerade jag ett sätt att undervisa i läsförståelse som kallas Reciprocal Teaching, RT. Reciprok undervisning betyder ungefär ömsesidig undervisning. Forskarna som tagit fram detta program eller metod ville hjälpa svaga läsare att använda samma strategier som goda läsare använder. Vilka strategier det är kom de fram till genom att s.k. expertläsare använde tänka-högt-metoden när de läste och förstod text. Forskarna kom fram till fyra huvudstrategier

1. de förutspår handlingen / ställer hypoteser
2. de ställer egna frågor om texten
3. de klargör otydligheter
4. de sammanfattar texten

För att lättare kunna använda metoden även med de riktigt unga barnen så har strategierna gjorts mer elevvänliga genom dessa figurer/begrepp vilka man kan visa med bilder :

1. Spågumman Julia (förutspår)
2. Nicke Nyfiken (ställer frågor)
3. Fröken detektiv (klargör otydligheter)
4. Cowboy-Jim med lasso (fångar in det viktigaste)

För de yngre barnen kan man använda inplastade bilder på figurerna när man samtalar om text. Barnen lär sig att själva använda dem till slut. För de äldre barnen använder man begreppen

förutsäga, klargöra, ställa frågor, sammanfatta. På engelska blir begreppen predicting, clarifying, questioning och summarizing vilka ni kan se mer om på den länkade filmen. Här ser ni en elevgrupp som är väl tränade i denna metod att bearbeta text. Men som vanligt måste du som lärare vara förebild och modellera hur det går till att använda strategierna. Så småningom kan man mer och mer låta eleverna vara ”lärare” och leda textsamtalet.

RT är en forskningsmodell med dokumenterad effekt på läsförståelse genom hela skoltiden. Naturligtvis gäller en regelbunden användning om man ska se framsteg.

Forskarna som tagit fram modellen heter Palincsar och Brown och en svensk läsforskare som skrivit om metoden i boken Att undervisa i läsförståelse är Barbro Westlund. Boken finns på biblioteket och är verkligen läsvärd. En annan läsforskare som många av er har träffat och som också beskriver den här metoden är Monika Reichenberg

Filmen går igenom de fyra huvudstrategierna för metoden samt visar hur metoden används för barn i mellanåldern. Filmen är i två delar, ca 7 min per film.

http://www.youtube.com/watch?v=8oXskcnb4RA  (del 1)

http://www.youtube.com/watch?v=e8gSIcSyypk&feature=related  (del 2)

Rotbarnet

När jag i dag surfade runt på UR.s sidor, som har mycket bra och användbart material för oss inom skolan, så stannade jag på en intervju med Kitty Crowther. Hon var mottagare av litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA) 2010 och har skrivit bilderboken Rotbarnet bland annat.

I slutet av november hade jag en workshop om att undervisa i läsförståelsestrategier utifrån den här boken. Den ger många möjligheter att visa hur man själv använder både kopplingar av olika slag, förutsägelser, inferenser och inre bilder. Men jag skulle här vilja lyfta fram boken som en bok att samtala om. Ensamhet och gemenskap är centralt tema i berättelsen. Många frågor väcks över den kvinnliga enstöringen som är berättelsens huvudkaraktär. Vad gjorde hon i den oändligt djupa skogen, hade hon själv valt ensamheten, hade hon lämnat sin familj? Leslie, som kvinnan heter, förändras genom berättelsen. Hennes ansikte syns inte förrän hon träffar Rotbarnet och hon blir också vackrare dag för dag. Varför? Relationen barn - föräldrar är ett annat tema som man kan lyfta fram.

Boken har ett djup och en mångtydighet. Den ger fler frågor än svar så som riktigt goda texter att samtala om ska göra. Även bilderna ger anledning till samtal. De är fantastiska och skapar ljus, djup, struktur, perspektiv och en stark närvaro. De kan säkert ge upphov och inspiration till flera bildlektioner men framförallt så förstärker de berättelsen när man läser och samtalar om den.

Gå till biblioteket och låna boken eller låna den av en kollega som fick med sig den hem från min workshop. Den passar alla åldrar, från förskola upp till gymnasiet. Det är du som lärare som anpassar samtalet och förkunskaperna så att det hamnar på rätt nivå.

Vill du höra inrervjun med författaren så finns det några olika att välja på om du följer länken här nedan.

http://www.ur.se/Produkter?q=Kitty+Crowther

På nätet finns en s.k. läsnyckel till Rotbarnet som är utgiven av statens kulturråd. Den kan vara användbar och ge dig som lärare lite tankar inför textsamtalet.
http://www.alma.se/Documents/2012/H%c3%b6st%202011/L%c3%a4snyckel%20till%20Rotbarnet%20av%20Kitty%20Crowther.pdf

Läs en recension av boken på denna länk:
http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/kitty-crowther-rotbarnet

Manliga förebilder

I det projekt som jag beskrev i det förra inlägget hamnar en del fokus på genus och jag får anledning att läsa och reflektera över texter om genusperspektiv.

Vi vet att alla läsundersökningar visar på skillnaden mellan flickors och pojkars läsning. Prestationsskillnaderna är tydliga till flickornas fördel. Dessa skillnader gäller hela grundskolan men allra mest i yngre åldrar. Skillnaderna gäller såväl läsförmågan generellt, som läsförståelse, läsintresse och förmågan att klara av frågor i samband med en text. Inte minst visade ju den senaste genomgången av PIRLS detta.

Vissa forskare menar att en viss biologisk skillnad spelar in som pojkars och flickors olika mognadshastighet. Andra forskare visar på den sociokulturella förklaringsmodellen som visar att pojkar missgynnas då en större andel kvinnliga än manliga lärare undervisar i läsning. De visar också att pojkars beslut att inte läsa är påverkat av kamrater och av sociala normer om vad som ingår i att vara manlig och att bristande engagemang i läsning bara är en sida av en mer allmän attityd till skolarbete bland pojkar. Är man duktig i skolan och är pojk får man kanske vara lite försiktig med att visa det för kompisarna.

Olika ämnen berör flickor och pojkar på olika sätt. Allt detta har med genus att göra. Språkundervisning är kvinnligt genusmärkt medan fysik, teknik och matematik är manligt genusmärkta ämnen. Den här könsskillnaden gäller även skrivning. Undersökningar visar att flickor i åldern 13-15 år är mer intresserade av att skriva, skriver oftare på fritiden och skriver bättre än pojkar. Intresset gör att flickor har lättare för att lära sig kvinnligt märkta ämnen och tvärtom för pojkarna.

Matteuseffekten

"Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har." Flera läsforskare talar om denna effekt.Teorin om Matteuseffekten kan hjälpa till att skapa förståelse för varför det är så viktigt att barns första möten med läsningens krav blir positiva upplevelser. De elever som tidigt knäcker koden upplever läsningen positivt och de läser gärna och ofta. Ordigenkänningen blir då allt mindre resurskrävande och den kognitiva förmågan kan ägnas helt åt att förstå och njuta av texternas innehåll. En god cirkel har startat. ”Does reading make you smarter?” Svaret på frågan enligt Stanovich (2000) är ja, om smarter betyder att ha ett större ordförråd och mer kunskap om världen och större förmåga att resonera abstrakt. ”Rich get richer”.

Pappa som modell

Lena Ejersén-Edman, lektor i litteraturvetenskap på Mittuniversitetet, menar i en föreläsning på universitetets hemsida att en mycket stor orsak till pojkars ointresse för läsning beror på pappornas ointresse inför sina söner som läsare. Papporna ger inte signaler om att läsning är viktigt och roligt. Få pappor stöder sina söner om de väljer att läsa relationsböcker i stället för att spela fotboll, det ger i stället upphov till en rädsla och osäkerhet hos papporna

Pappor är enormt viktiga som förebilder för sina söner. Vi behöver prata med papporna om hur viktiga de är som modeller. Hon beskriver hur hon har konstaterat sambandet mellan ”duktiga” pojkar i svenska och vidsynta, samtalande, diskuterande pappor. Hon ger förskolepersonalen rådet att få pappor att komma till förskolan och prata om sin älsklingsbok.Varför bara i förskolan, undrar jag? Kanske kan vi tänka på detta även högre upp i åldrarna.

Språkutveckling pågår

Essunga kommun har fått förmånen att delta i en satsning från skolverket som heter "Vilka elever kommer till vår skola? Språk och identitet i svenskundervisningen". Projektet startade i november och ska vara klart i mars. Utgångspunkter för arbetet är:

• Regeringsuppdrag att stimulera läs- skriv- och språkutveckling
• Elevernas försämrade resultat i läsförståelse
• Skillnad i resultat mellan flickor och pojkar
• Läs- och skrivförmågan är en förutsättning för läsande i andra ämnen

Projektet ska förhoppningsvis ge ett perspektivbyte genom att använda bästa tillgängliga kunskap för att vända trenden och vända blicken från elevers brister till undervisningens möjligheter och utformning. Undervisningen ska byggas på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Johanna som rektor och jag som språkutvecklare bestämde att satsa på det nygamla stadiet 4-6 och fick fyra intresserade svensklärare där. I detta arbete fungerar jag som handledare och får i min tur handledning på Göteborgs universitet.  Lärarnas uppdrag är att enskilt och tillsammans kritiskt granska undervisningen och pröva olika verktyg och metoder. Arbetet ska också utmynna i en handlingsplan för det fortsatta arbetet på skolorna.

Grundfrågorna som vi startat arbetet med är ställda av skolverket: 

1.      Hur får jag veta hur mina elever ser på läsande och skrivande?

2.      Vilka textvärldar rör sig mina elever i? Hur får jag veta det? Hur kan jag möta detta?

Eftersom Lgr11 är så tydlig i att svenskämnet innebär undervisning om lässtrategier så har vi i gruppen

valt att utveckla undervisningen om några läsförståelsestrategier. Till hjälp har vi boken Mellan raderna av

Britta Stensson som till stor del liknar Tankens Mosaik (Keene&Zimmerman) men som är anpassad till

svenska skolor. Vi läser också utdrag ur andra böcker och forskningsmaterial t.ex Att undervisa i

läsförståelse av Barbro Westlund.

I början av vårterminen kommer lärarna i gruppen att träna på att undervisa om läsförståelse i sina klasser.

Det ska bli spännande att höra på vår nästa träff hur de tycker att det gick.

Det här var en kort första presentation om vad som pågår just nu i kommunens tre skolor. Det är ett

mycket givande och inspirerande arbete. Det vågar jag nog påstå att alla i gruppen tycker. Fler rapporter

kommer senare under vintern 

(Jag ser att radinställningen bråkar med mig. Ni får stå ut, jag har försökt att rätta till det)