Om läsning. Ur DN

I dagstidningarna finns mycket att läsa om den svenska skolan. I DN har det under veckan varit några intressanta artiklar om barns läsning. Kanske inte så mycket nytt men eftersom  den nedåtgående  trenden inte har vänt känns det relevant att återkomma till orsakerna till de dåliga resultaten. Det är först när vi kan se dem som vi kan påverka positivt.

Segregering genom en skillnad mellan skolor nämns som en orsak till barns sämre resultat inom läsning. Detta bör inte vara en orsak i vår lilla kommun där det bara finns en skola. Att placera barn i behov av extra stöd i särskilda grupper torde heller inte vara ett stort problem för oss eftersom integrering är ett ledord här. Tidiga insatser för de som har problem med sin läsning är nog också ganska givet. Men sedan kommer några intressanta aspekter: stöd hemifrån (läsande förebilder, högläsning m.m.), ändrade fritidsvanor och undervisningen.

Jag har bloggat om alla tre orsakerna tidigare men vill ändå återkomma till två av dem. Ändrade fritidsvanor där datorn tar mycket av barnens fritid har Monica Rosén forskat om. Jag var på en föreläsning med henne i november med rubriken ”Barns nya datorvanor försämrar läsförmågan”. Rosén ser den ökade datoranvändningen som en stark orsak till att tredje- och fjärdeklassare läser både sämre och mindre. Att datorvanorna har tagit lästid råder inget tvivel om och att motarbeta den tekniska utvecklingen är det ingen som vill men Monica Rosén tror att man ska vara försiktig med att introducera datorn alltför tidigt, innan vanliga färdigheter har satt sig. Hon menar att boken ställer en del krav vilket inte datorn gör på samma sätt. Med datorn är det lätt, roligt och mycket händer. Men, varnar hon, det tränar inte läsning och läsförståelse. Läs mer om detta på DN:s hemsida.
http://www.dn.se/kultur-noje/datorerna-far-svenska-barn-att-lasa-allt-samre

Så var det detta med vår undervisning. I lördagens DN berättas om samma projekt som bedrivs i vår kommun just nu nämligen ”Vilka elever kommer till vår skola?”. Här i kommunen utvecklar de lärare som deltar sin undervisning runt läsförståelsestrategier. I Aspuddens skola i Stockholm arbetar de över alla stadier bl.a. med den klassiska bilderboken Pricken. Återigen vill jag rekommendera bra bilderböcker till alla åldrar. Visst kan kommentarer om att bilderböcker är för småbarn, förekomma. Men mycket hänger på lärarens inställning och övertygelse om att boken har flera dimensioner. I nian ser eleverna en bok som Pricken på ett nytt sätt och kan diskutera den på en mer abstrakt nivå.

Gunilla Molly som är en av forskarna i Skolverkets projekt kritiserar det självständiga arbetet runt läsning. Enligt DN går hon så långt att hon säger att enskild läsning ofta är bortkastad tid, att man måste prata om det man läser. Elever lär sig i samspel med varandra vilket gynnar språkutvecklingen. Hon menar att barnen ofta får skriva ytterligare en bokrecension eftersom många lärare tycker att det är svårt att ha vettiga litteratursamtal.

Caroline Liberg menar i sina analyser av de sjunkande resultaten, att svenska lärare ägnar mindre tid åt formell läsundervisning än andra länders lärare. Hon menar att elever måste få hjälp med lässtrategier i alla ämnen. ”Lärarna måste få tag i elevernas förförståelse av innehåll och föra samtal om innehåll och språk öppet i klassen” (DN lörd.). Kanske har vi under en tid slagit oss till ro med att svenskämnet ingår i så många andra ämnen där man läser och skriver. Att läsa och skriva handlar ju om så mycket mer än att forma meningar, reproducera faktatext och avkoda text.

Arbetet med att uppleva text tillsammans för att samtala, lära och vidga sina föreställningsvärldar liksom undervisningen om de olika strategier man behöver för att läsa och skriva olika slags text, behövs från förskola upp till nian. "I skönlitteraturen möter man hela tiden 'den andre' och det ger oss möjlighet att förstå hur andra människor tänker, känner och agerar.- På så sätt kombineras skolans två uppdrag: kunskap och demokrati" (Gunilla Molloy ur DN lörd.)

Nya Språket lyfter!

På tal om att bedöma så finns nu den reviderade upplagan av Nya Språket lyfter! att beställa från Skolverket eller ladda ner från hemsidan.  Den är nu anpassad till Lgr11 och omfattar årskurs 1-4. De sista observationspunkterna i materialet är inriktat mot kunskapskraven i år 6.  Det är ju en liten brist att inte materialet är lika uttömmande vad det gäller år 5 och 6 men detta håller Skolverket att råda bot på. Under våren 2012 ska en komplettering av materialet upp till år 6 bli färdigt. Det ser jag fram emot. Jag har just beställt motsvarande bedömningsmaterial för år 7-9 vilket heter Språket på väg. Det återkommer jag till senare i vår.

Nya Språket lyfter! är ett fantastiskt bedömningsmaterial som innehåller mycket mer än bara själva bedömningsmatrisen. Här kan man läsa om den forskning som ligger till grund för både materialet och därmed även Lgr11 förstås. Här får man ett analysverktyg med kartläggning av elevens kunskaper och eventuella brister med exempel på frågor man kan ställa sig som lärare angående den egna undervisningen om inte eleven når kunskapskraven. Vi måste ju vara medvetna om att det ibland är mer relevant att skriva ett åtgärdsprogram på läraren än på eleven. Här får man åtminstone möjlighet att reflektera över om undervisningen har gett eleven rätt förutsättningar. Bra tycker jag.

Det är läs- och skrivutvecklingen som är den stora delen i materialet men även talet har ett eget kapitel. Nya Språket lyfter! framhåller vikten av fonologisk medvetenhet och betydelsen av att eleverna bör knäcka den alfabetiska koden under grundskolans allra första år. Men dessa aspekter är inte centrala och man är tydlig med att påpeka att man måste tänka på läsförståelsen ända från början, redan innan eleverna kan läsa på egen hand. Samtalet är något som författarna har lyft fram och som genomsyrar materialets teoretiska del liksom arbetet med strategier för läsning, läsförståelse och skrivning.

Hur ska man då hinna med ett så gediget material? För det första kan man slopa andra bedömningsmaterial inom samma område, för det andra – ta vara på tystläsningsstunderna! Se tidigare inlägg, följ länken.

http://www.lenassprakblogg.blogspot.com/2011/09/elevernas-tystlasning-en-mojlighet.html

Bedömning för lärande och likvärdighet

Som språkutvecklare i kommunen ingår jag i regionens nätverk för läs- skriv- och språkutvecklare. Två gånger per termin ordnas nätverksträffar på Göteborgs universitet. En sådan var i onsdags. Dessa är alltid intressanta och givande. Så också denna vårdag när Göteborgs gator var prydda med vårblommor och solljuset flödade.

Gudrun Erickson, universitetslektor med inriktning mot kunskapsbedömning föreläste för oss om bedömning för lärande och likvärdighet. Föreläsningens öppning ”bedömning är aningen vidbränt, lite too much” gjorde ju att man lyssnade ordentligt. Mitt bekymmer var hur jag skulle kunna förmedla hennes budskap vidare. Hon var nämligen mycket intressant att lyssna på. När jag upptäckte att hon finns på film på skolverkets hemsida blev jag glad och länkar den här nedan. Där kan alla intresserade se, lyssna och uppleva hennes föreläsning uppdelad i fem småfilmer på cirka 10 minuter var och med olika underrubriker.

Gudrun Erickson visar genom sin föreläsning hur och att lärande, undervisning  och bedömning hör ihop. Bra undervisning befrämjar bra lärande. Bra undervisning förutsätter och kräver bra bedömning. Bra undervisning och bedömning har också ett antal gemensamma faktorer som till exempel: relevans; bredd; tydlighet; lyhördhet; rättvisa; ansvar; respekt och samverkan, och det viktigaste av allt: bra undervisning och bra bedömning har samma mål: Bra lärande och utveckling. En utveckling att växa som människa inte minst.

Och så var det det här med formativ och summativ bedömning:

”When the chef tastes the soup, that´s formative; when the guest tastes the soup, that´s summative.”

http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/rapporter-och-film/2.2581/filmer-om-bedomning-for-larande-och-likvardighet-1.142557

Demokrati

Just nu arbetar min klass med ett tema som jag kallat Fred, Demokrati och Tro. Det gör att jag lyssnar extra noga och tittar mer vaket på allt som har med ämnet att göra. Ett av de viktigaste uppdragen vi lärare har är att hjälpa eleverna att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare och medmänniskor. Det är, som vi alla vet, inte en självklarhet att få leva i en demokrati. Varje generation måste på nytt få insikten och övertygelsen att vilja verka för de demokratiska krafterna

Att lära sig hur ett land som Sverige styrs, att man kan rösta på ett politiskt parti och hur det sedan arbetar i riksdagen är viktig kunskap men allra viktigast, tror jag, är att varje elev ska få känna sig som den viktiga person han eller hon är och som andra lyssnar på. Att varje elev blir en person som lyssnar på andra, värderar, omvärderar, argumenterar, diskuterar, som vågar att säga sin åsikt och sina tankar, som bygger nya föreställningsvärldar tack vare samtal och dialog med andra.

Det här är Judith A. Langer i ett nötskal (se inlägg aug.-11: Läsförståelsestrategier del 3) Men det är också Sokratiska samtal (se inlägg dec.-11: Sokratiska samtal). I en social demokratisk gemenskap är den kommunikativa kompetensen viktig och förmågan att kunna föra kritiska och reflekterande samtal. Det finns en serie på tv som heter Jakten på det demokratiska klassrummet (UR). Framför ett av dessa avsnitt fastnade jag en kväll förra veckan, trots att det var sent. Men det var det värt. Ni som missade programmet kan följa länken och se det nu. Det handlar om hur elever i alla åldrar lär sig att med respekt och hänsyn föra samtal och diskussioner i sann demokratisk anda.

”Samtalen är filosoferande samtal som genomförs varannan vecka, från förskoleklass ända upp till nian, med målet att utveckla tänkandet hos deltagarna. Det finns fyra samtalsregler: man måste vara beredd att ompröva sin åsikt, man ska lyssna på andra, man ska tänka tillsammans som grupp och man ska vara noga med att det inte finns något rätt eller fel. Samtalen pågår i en timme, hålls i skolans samtliga ämnen och låter både elever och personal att utveckla sina uppfattningar och göra sina stämmor hörda.” (Ur programinformationen).

http://www.ur.se/Produkter/164726-Jakten-pa-det-demokratiska-klassrummet-Freinetskolan-Mimer?q=Sokratiska+samtal

Se programmet och låt er inspireras eller gå in på Skolverkets hemsida och läs om den här typen av samtal. Ni hittar det om ni söker på ordet Demokrati på hemsidan eller så följer ni länken:

http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/demokrati_som_uppdrag/2.2264

Språkutveckling pågår 2

Så har lärargruppen träffats igen för att berätta om och reflektera över den undervisning i läsförståelse som har bedrivits sedan vi träffades i december. Som gruppledare måste jag säga att jag är glad och stolt över lärarnas engagemang och framgångar. Projektet är initierat av Skolverket och inriktat på läs- skriv- och språkutveckling. I vår kommun valde vi att inrikta oss på läsförståelse. Vår uppgift är att kritiskt granska undervisningen i läsförståelsestrategier och pröva olika verktyg och metoder med anknytning till litteratur med rötter i aktuell läsforskning.

Kopplingar är nog en av de enklaste läsförståelsestrategierna att börja med i sin undervisning och för en läsare att ta till sig. Därför valde gruppen att modellera för eleverna hur goda läsare gör när de förstår vad de läser genom att koppla texten till sig själv, till världen och till annan text. Lärarna hade valt en eller flera bilderböcker som de naturligtvis läst flera gånger för att lyssna efter sina egna kopplingar och tankar. Var och en utformade sin lektion vilket gav något varierad struktur åt dem men gemensamt för alla var modellerandet och elevernas egen reflekterande läsning. Eleverna tränade då på att lyssna inåt på sina egna reflektioner och kopplingar för att därefter delge varandra vad man läst och kommit att tänka på. Genom att vara metakognitiv, att tänka på sitt eget tänkande, kan man fördjupa och vidga sin egen textförståelse.

Vi utvärderade även arbetet med läsarbiografierna som vi arbetade med i december. Vi valde att göra det för att få veta hur eleverna ser på läsande och för att få veta mer om vilka textvärldar de rör sig i. Det var ett givande arbete vilket gav mycket bra och viktig information till oss som lärare om de elever vi har i klassrummet.

Till nästa gång vi ses ska lärarna utöka med ytterligare en läsförståelsestrategi, inre bilder. Den ligger ganska nära kopplingar som strategi och passar därför bra att fortsätta med samtidigt som träningen på att göra kopplingar fortsätter. Goda läsare skapar spontana och meningsfulla bilder under men också efter läsningen. Bilderna framkallas med hjälp av alla de fem sinnena men även från känslorna och är alla förankrade i läsarens tidigare erfarenheter och kunskaper. Det är viktigt att skapa en dialog runt texterna för när vi lärare och elever lyssnar till hur klasskamraterna kopplar till sina erfarenheter och vilka inre bilder de skapar med hjälp av texten blir också våra bilder vidare och större och en ny bild och en ny tankegång kan öppnas. En god läsare använder de inre bilderna då han eller hon drar slutsatser och skapar sin tolkning.

Det är härligt att se hur redskapen blir fler för att förstå text. Jag gillar liknelsen med kirurgen som vid operationen väljer lämpligt instrument från brickan under operationens gång. Det är så en erfaren och god läsare gör också. Han eller hon väljer lämplig strategi för att förstå texten under läsningens gång. Nu har den här lärargruppen börjat att fylla på sina elevers instrumentbrickor.

Reciprok undervisning

På den workshop som jag nämnde i förra inlägget om bilderboken Rotbarnet, så snabbintroducerade jag ett sätt att undervisa i läsförståelse som kallas Reciprocal Teaching, RT. Reciprok undervisning betyder ungefär ömsesidig undervisning. Forskarna som tagit fram detta program eller metod ville hjälpa svaga läsare att använda samma strategier som goda läsare använder. Vilka strategier det är kom de fram till genom att s.k. expertläsare använde tänka-högt-metoden när de läste och förstod text. Forskarna kom fram till fyra huvudstrategier

1. de förutspår handlingen / ställer hypoteser
2. de ställer egna frågor om texten
3. de klargör otydligheter
4. de sammanfattar texten

För att lättare kunna använda metoden även med de riktigt unga barnen så har strategierna gjorts mer elevvänliga genom dessa figurer/begrepp vilka man kan visa med bilder :

1. Spågumman Julia (förutspår)
2. Nicke Nyfiken (ställer frågor)
3. Fröken detektiv (klargör otydligheter)
4. Cowboy-Jim med lasso (fångar in det viktigaste)

För de yngre barnen kan man använda inplastade bilder på figurerna när man samtalar om text. Barnen lär sig att själva använda dem till slut. För de äldre barnen använder man begreppen

förutsäga, klargöra, ställa frågor, sammanfatta. På engelska blir begreppen predicting, clarifying, questioning och summarizing vilka ni kan se mer om på den länkade filmen. Här ser ni en elevgrupp som är väl tränade i denna metod att bearbeta text. Men som vanligt måste du som lärare vara förebild och modellera hur det går till att använda strategierna. Så småningom kan man mer och mer låta eleverna vara ”lärare” och leda textsamtalet.

RT är en forskningsmodell med dokumenterad effekt på läsförståelse genom hela skoltiden. Naturligtvis gäller en regelbunden användning om man ska se framsteg.

Forskarna som tagit fram modellen heter Palincsar och Brown och en svensk läsforskare som skrivit om metoden i boken Att undervisa i läsförståelse är Barbro Westlund. Boken finns på biblioteket och är verkligen läsvärd. En annan läsforskare som många av er har träffat och som också beskriver den här metoden är Monika Reichenberg

Filmen går igenom de fyra huvudstrategierna för metoden samt visar hur metoden används för barn i mellanåldern. Filmen är i två delar, ca 7 min per film.

http://www.youtube.com/watch?v=8oXskcnb4RA  (del 1)

http://www.youtube.com/watch?v=e8gSIcSyypk&feature=related  (del 2)

Rotbarnet

När jag i dag surfade runt på UR.s sidor, som har mycket bra och användbart material för oss inom skolan, så stannade jag på en intervju med Kitty Crowther. Hon var mottagare av litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA) 2010 och har skrivit bilderboken Rotbarnet bland annat.

I slutet av november hade jag en workshop om att undervisa i läsförståelsestrategier utifrån den här boken. Den ger många möjligheter att visa hur man själv använder både kopplingar av olika slag, förutsägelser, inferenser och inre bilder. Men jag skulle här vilja lyfta fram boken som en bok att samtala om. Ensamhet och gemenskap är centralt tema i berättelsen. Många frågor väcks över den kvinnliga enstöringen som är berättelsens huvudkaraktär. Vad gjorde hon i den oändligt djupa skogen, hade hon själv valt ensamheten, hade hon lämnat sin familj? Leslie, som kvinnan heter, förändras genom berättelsen. Hennes ansikte syns inte förrän hon träffar Rotbarnet och hon blir också vackrare dag för dag. Varför? Relationen barn - föräldrar är ett annat tema som man kan lyfta fram.

Boken har ett djup och en mångtydighet. Den ger fler frågor än svar så som riktigt goda texter att samtala om ska göra. Även bilderna ger anledning till samtal. De är fantastiska och skapar ljus, djup, struktur, perspektiv och en stark närvaro. De kan säkert ge upphov och inspiration till flera bildlektioner men framförallt så förstärker de berättelsen när man läser och samtalar om den.

Gå till biblioteket och låna boken eller låna den av en kollega som fick med sig den hem från min workshop. Den passar alla åldrar, från förskola upp till gymnasiet. Det är du som lärare som anpassar samtalet och förkunskaperna så att det hamnar på rätt nivå.

Vill du höra inrervjun med författaren så finns det några olika att välja på om du följer länken här nedan.

http://www.ur.se/Produkter?q=Kitty+Crowther

På nätet finns en s.k. läsnyckel till Rotbarnet som är utgiven av statens kulturråd. Den kan vara användbar och ge dig som lärare lite tankar inför textsamtalet.
http://www.alma.se/Documents/2012/H%c3%b6st%202011/L%c3%a4snyckel%20till%20Rotbarnet%20av%20Kitty%20Crowther.pdf

Läs en recension av boken på denna länk:
http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/kitty-crowther-rotbarnet