Språkutveckling pågår

Essunga kommun har fått förmånen att delta i en satsning från skolverket som heter "Vilka elever kommer till vår skola? Språk och identitet i svenskundervisningen". Projektet startade i november och ska vara klart i mars. Utgångspunkter för arbetet är:

• Regeringsuppdrag att stimulera läs- skriv- och språkutveckling
• Elevernas försämrade resultat i läsförståelse
• Skillnad i resultat mellan flickor och pojkar
• Läs- och skrivförmågan är en förutsättning för läsande i andra ämnen

Projektet ska förhoppningsvis ge ett perspektivbyte genom att använda bästa tillgängliga kunskap för att vända trenden och vända blicken från elevers brister till undervisningens möjligheter och utformning. Undervisningen ska byggas på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Johanna som rektor och jag som språkutvecklare bestämde att satsa på det nygamla stadiet 4-6 och fick fyra intresserade svensklärare där. I detta arbete fungerar jag som handledare och får i min tur handledning på Göteborgs universitet.  Lärarnas uppdrag är att enskilt och tillsammans kritiskt granska undervisningen och pröva olika verktyg och metoder. Arbetet ska också utmynna i en handlingsplan för det fortsatta arbetet på skolorna.

Grundfrågorna som vi startat arbetet med är ställda av skolverket: 

1.      Hur får jag veta hur mina elever ser på läsande och skrivande?

2.      Vilka textvärldar rör sig mina elever i? Hur får jag veta det? Hur kan jag möta detta?

Eftersom Lgr11 är så tydlig i att svenskämnet innebär undervisning om lässtrategier så har vi i gruppen

valt att utveckla undervisningen om några läsförståelsestrategier. Till hjälp har vi boken Mellan raderna av

Britta Stensson som till stor del liknar Tankens Mosaik (Keene&Zimmerman) men som är anpassad till

svenska skolor. Vi läser också utdrag ur andra böcker och forskningsmaterial t.ex Att undervisa i

läsförståelse av Barbro Westlund.

I början av vårterminen kommer lärarna i gruppen att träna på att undervisa om läsförståelse i sina klasser.

Det ska bli spännande att höra på vår nästa träff hur de tycker att det gick.

Det här var en kort första presentation om vad som pågår just nu i kommunens tre skolor. Det är ett

mycket givande och inspirerande arbete. Det vågar jag nog påstå att alla i gruppen tycker. Fler rapporter

kommer senare under vintern 

(Jag ser att radinställningen bråkar med mig. Ni får stå ut, jag har försökt att rätta till det)

Språkutvecklande diktarbete

I min klass arbetar vi sedan en tid tillbaka med dikter (poetiska texter). Det är minst sagt språkutvecklande och mycket inspirerande. Målet är bl.a att just utveckla språket och motverka språklig fattigdom. Med lyrik lär barnen sig nyanser och att använda ord som beskriver. De lär sig också att använda  värderingskriterier vilka ofta saknas i barnens vokabulär. De uttrycker att det är bra eller dåligt men har inte riktigt språk för att motivera varför de tycker så. Det hör ju samman med att få fatt på sina tankar, att kunna reflektera. Men då måste man ju ha ord för det man tänker, känner eller tycker.

Att göra inferenser och att dra slutsatser tränas verkligen med lyrik. Texten är ju ofta så avskalad att man får läsa mycket mellan och bortom raderna. Många dikter belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor vilket är en del av det centrala innehållet i kursplanen för ämnet svenska. Förutom detta tar vi vara på ett litterärt arv genom att läsa andras dikter, att läsa vad andra uttryckt av känslor och tankar.

Diktläsning, om man läser högt för varandra eller en publik, lär oundvikligen barnen att lyssna och fokusera. En muntlig framställning som att läsa en dikt för andra ställer höga krav på recitatören. Det är främst fem delar som vi tränat på vad det gäller den muntliga framställningen:

• tempo
• rytm
• artikulation
• röststyrka
• paus

Barnen har skrivit egna dikter efter att ha "marinerats" i andras. Det finns ett behov av att uttrycka sig och det är väl ett fint sätt att få göra det på. Jag vill gärna dela med mig av några av barnens dikter och hoppas att andra lärare kan bli inspirerade nog för att ta in lyriken i skolans språkutvecklande och identitetsskapande arbete.

Decembermorgon

Det var en decembermorgon i skogen
jag såg vinden susa mellan träden.
Jag hörde vinden, bara vinden, inte en fågel.
Det luktade gott av granbarr och mossa.
Jag kände mig fri. Helt fri.


Krig

Kriget fortsätter
två år har gått.
Mamma
och pappa i
koncentrationsläger.
Min bror och jag är kvar.
Min bror är sjuk.
När kommer döden?
Han längtar.


Min vän

Varför lämnade du mig här?
Jag saknar dig min vän.
Du har farit men jag är kvar här.
Kan du inte förstå att jag vill
ha dig här.
Men hoppas att du har det bra där du är.


Morgonstämning

Morgonstämningen har börjat.
Jag ser snöflingor singla ner från himlen.
De landar på den vita, snötäckta marken.
Jag får en varm känsla av alla ljus.
Jag känner mig glad.


Sommarvinden

Nu är det kallt men
vart tog sommarvinden vägen?

Det knarrar i snön och det
är fruset och snön glittrar.

Men sommarvinden tror jag är
i Oceanien


Döden

Döden faller
ödet vilar i dina händer
dit jag går alldeles
ensam
när ses vi igen min vän


Släckt

Värmeljuset är släckt.
Det är kallt.
Värmen försvann med lågan.
Varför?


Pepparkakan

Jag ser ett runt hjärta.
Jag känner en sträv och smulig yta.
Det luktar ingefära.
Jag hör hur det knastrar när jag tuggar.
Det smakar sött och gott.
Jag tycker om pepparkakor.


Livet

Livet är vad man gör
det till.
Men många tror
att livet är depression,
sorg och intriger.


Katt

Katt.
Svart, vit
kelig, länghårig, gullig
Han är en lurvboll.
Jaguar 

Sokratiska samtal

Åter till Ann Ann S Philgren (med tanke på mitt förra inlägg). Hon disputerade 2008 med avhandlingen "Socrates in the classroom: Rationales and effects of philosophizing with children". Boken som hon skrivit utifrån avhandlingen heter  Sokratiska samtal i klassrumsmiljö - en väg till dialog och stärkt demokrati. I sin forskning har hon som de flesta andra forskare konstaterat att vi lärare har väldigt svårt att komma ifrån vårt sätt att styra dialogen i klassrummet. Det gör att det flerstämmiga klassrummet tyvärr lyser med sin frånvaro på många håll i den svenska skolan.

Det sokratiska samtalet i klassrummet innebär att man arbetar med en öppen dialog som utvecklar elevernas tänkande. Det uppmuntrar också andra egenskaper som framhålls i Lgr11 så som att kunna fatta beslut, lösa problem, samarbete och att tänka kritiskt. "Tanken är att elever som lär sig det här arbetssättet ska använda det i sitt eget tänkande, med andra ord ska eleven försöka tänka sig alla de röster som belyser ett problem från olika håll, och därigenom hitta ett logiskt resonemang i sin individuella problemlösning. Om du är en lärare som redan funderar på hur du ska få fler elever att våga prata i klassrummet, hur man kan ge utrymme åt olika idéer eller hur samarbetet och elevernas tänkande kan utvecklas – då tror jag att du kan få påtaglig hjälp av den här avhandlingen” säger Ann Philgren själv i en intervju på skolporten. Följ länken för att läsa intervjun och avhandlingen:

http://www.skolporten.com/art.aspx?id=a0A200000014Ojr&typ=art

Mycket av idéerna med det Sokratiska samtalet stämmer helt överens med de samtal utifrån gemensamma textupplevelser som jag vet pågår ute i skolorna. När man läser en text på, mellan och bortom raderna måste läraren inbjuda till eftertänksamma samtal runt texten och framförallt runt det som finns mellan och bortom raderna.

En bra ingång till sådana samtal är ”undrar vad jag ska få tänka för nytt i dag” vilket ni känner igen från andra språkforskare som Judith Langer t.ex. De här samtalen måste också tränas. Här finns givna regler och avgränsningar. Samtalen har även en överspridningseffekt till andra situationer där man behöver samtala, diskutera, lösa problem, lyssna och tänka kritiskt

Några förenklade regler för ett Sokratiskt samtal är:

• Ett gemensamt utforskande genom eftertänksam dialog
• Flera möjliga svar
• Lyssna
• Var beredd att ompröva och kanske ändra din åsikt

Man behöver inte komma fram till en konsensus i gruppen. Det här sättet att samtala på ger förutom kunskaper i ämnet en social kompetens, självkännedom, självkänsla och personlig utveckling, det är språkutvecklande tränar förmågan att tänka kritiskt, analyserande och logiskt.

Vad man behöver leta efter är samtalsunderlag som väcker tankar. Ett sådant samtalsunderlag kan vara sekvensen ur Madicken där Alva får följa med på höstbalen tillsammans med Madickens föräldrar. Där blir hon utfryst av herrskapsfolken men träffar sedan sotaren som dansar med henne. Var det rätt eller fel av Madickens mamma att ta med Alva på balen trots att hon inte var bjuden? Den här sekvensen kan skapa mycket intressanta samtal.

Läs också vad som finns att läsa på skolverkets hemsida om Sokratiska samtal:

http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/demokrati_som_uppdrag/2.2264/sokratiska-samtal-starker-analysformagan-1.135612

Har ni någon erfarenhet av Sokratiska samtal? Dela gärna med er av dem i så fall.

"Ett liv utan undersökning och självprövning är icke värt att leva för en människa"

Sokrates försvarstal av Platon

Lärandet är taket som vilar på tre pelare

Den 17 november var jag i Stockholm på den heldagskonferens som Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) bjöd in oss kommunala språk-, läs- och skrivutvecklare till. Dagen bjöd på föreläsningar och diskussioner både om samtalets betydelse för lärande och om modeller för läsförståelse.

Först ut den här dagen var Ann S Pihlgren, filosofie doktor i pedagogik vid Stockholms universitet. Hon föreläste under rubriken ”Eftertänksam dialog”. Det handlade bland annat om samtalets betydelse för lärande och samtalets roll i undervisningen. Det sokratiska samtalet tjänade som konkret exempel på hur eftertänksam dialog kan bidra till fördjupad, vidgad förståelse för idéer och värden.

Hon gav oss en bild som jag tyckte gav mig en bra förståelse av vad lärandet är och bör bestå av för att bli komplett:

Lärandet är taket som vilar på tre pelare:

1. Tillägnandet av organiserad kunskap. Det jag vet att eleverna måste kunna och förstå. T.ex att knäcka läskoden. (Läraren som didakt)

2. Utvecklandet av intellektuell förmåga genom färdighetsträning. Läraren ser till att eleverna har rätt material på rätt nivå, t.ex läsmaterial. (Läraren som coach)

3. Fördjupad, vidgad förståelse för idéer och värden genom utforskande och skapande. Här får de eftertänksamma dialogerna plats. Det sker ett utforskande i ämnet för att lärandet ska bli helt. Läraren som kunnig medmänniska och samtalsledare.

Ann S Philgren gav exempel på hur lärandet kan fastna i vissa pelare och aldrig bli helt. Historia är ett ämne som lätt kan fastna i pelare ett, matematik kan ofta stanna upp i pelare två och ibland kanske förskolan endast ägnar sig åt pelare tre (skapande verksamhet) utan att ha med de två första pelarna. Reggio Emilia däremot arbetar enligt föreläsaren med alla tre pelarna.

P1, Språket

Vetenskapsradion har ett program som heter Språket. När jag körde hem från skolan i onsdags så lyssnade jag som vanligt på P1 och hörde då ett mycket intressant avsnitt av Språket som handlade om att läsa för livet. Det började med ett reportage från Rannebergsskolan i Göteborg där man verkligen har satsat på läsningen. Varje dag börjar med en hel timme runt en bok, både högläsning och samtal. Barnen läser på egen hand en halvtimme varje dag i skolan och de får också en halvtimmes läsläxa varje dag. Barnen går i tvåan och har stor läslust. En av eldsjälarna är Britta Stensson vars bok ni kanske har kommit i kontakt med. Den heter Mellan raderna och är väldigt lik min favoritbok Tankens Mosaik men är skriven mer för den svenska skolan och de svenska förhållandena.

I UR:s serie Barn av sitt språk handlar ett av avsnitten om just Rannebergsskolans sätt att arbeta med läsning och läsförståelse. Man kan tyvärr inte se dessa program på webben längre men det är möjligt genom något slutet närverk som SLI på Mediapolen eller så kan man låna avsnitten på DVD från mig.

I radioprogrammet intervjuas även forskaren Carolin Liberg om hur barns läsning och läsvanor har förändrats över tid och hur annorlunda de texter ser ut som barnen möter i dag . Hon talar om det paradigmskifte som vi står inför vad det gäller texter som barn och unga möter och att skolans stora utmaning är att upprätthålla och förbättra elevernas lust och kunskaper i läsning.

Följ länken och lyssna på programmet. Den del som handlar om barns läsning är ca 12 minuter lång.

http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=411

Textsamtal med barn med funktionshinder

De flesta av er träffade Monica Reichenberg när hon besökte oss förra hösten. Det var ju en fantastisk kväll vi sent ska glömma. Hon nämnde då att hon och Ingvar Lundberg arbetade med ett projekt som undersökte hur och om elever med funktionshinder som utvecklingsstörning kan utvecklas inom läsförståelse genom strukturerade textsamtal. Resultatet har nu kommit ut i bokform och vänder sig  framförallt till specialpedagoger. En artikel om projektet och vad forskarna Reichenberg och Lundberg har kommit fram till kan ni läsa om ni klickar på denna länk:

http://www.lattlast.se/om-oss/press/textsamtal .

Jag hoppas att ni läser den, det är intressant läsning. Någon kanske blir så inspirerad att ni köper boken. Det vore riktigt intressant att få respons på artikeln från er som har erfarenhet av läsförståelseundervisning för barn med liknande funktionshinder.

Skönlitteratur som historisk källa

Böcker och läsning kan ges olika funktioner i elevarbetet. Det har ju funnits en diskussion på våra lärosäten huruvida den skönlitterära boken kan eller ska användas som historisk källa eller inte. För några år sedan bestämde sig Göteborgs Universitet för att satsa på detta. Min dotter går just nu en delkurs som heter just Skönlitteratur som historisk källa.

Skönlitteraturen är fantastisk på att sätta in oss i en tid och i ett annat sammanhang. Vi kan förflytta oss till en annan plats på ett helt annat sätt än genom en faktatext. Med den känslomässiga upplevelse som följer har vi också fått en helt annan bestående förståelse och kunskap.

Några böcker jag vill slå ett slag för i historieundervisningen är Maj Bylocks trilogi om Petit eller Åsa som den bortrövade flickan kom att kallas när hon kom till Sverige från Frankrike under vikingatiden. Böckerna ger en bra bild av hur olika utvecklingen var i Sverige jämfört med andra delar av Europa men framförallt hur livet i Sverige kunde te sig för vanliga människor under den här tiden. Samma författare har skrivit Solstenen som utspelar sig på medeltidens Gotland. Det är också en trilogi som är mycket spännande och som samtidigt beskriver tidens sätt att leva, bo och tro.

Häxprovet är den första boken i en serie på fem. Den handlar om en släkts öden under 1600- och 1700-talet, i häxjaktens tid. Den är spännande, lärorik och lite sorglig. Barnen brukar älska den och vilja läsa hela serien. Bonnier har en handledning till den som jag hittade på nätet. Vissa ”frågor” är bra, många känns som lite för mycket av kontrollfrågor. Men man kan ju använda vissa delar. Här är länken: http://www.sanomautbildning.se/upload/806/Hoglasning.pdf

Om medeltiden skriver också Gudrun Wessnert i t.ex. Enhörningens gåta som är ett slags riddaräventyr, och Sketna Gertrud och kung Magnus kalas där handlingen utspelar sig i kvarteren runt Stockholms slott år 1336. Den är skriven med mycket humor.

För lite äldre barn har Gudrun Wessnert skrivit Spetshäxan. Man märker att författaren har stor historisk kunskap och hela berättelsen vimlar av viktiga tidsmarkörer. Tiden är Gustav III:s. Då var de övergivna barnen många och huvudpersonen är ett sådant. Anna Christina som hon heter, skulle dö hos en änglamakerska var det tänkt men så blev det inte.

 

Här är en liten film där författaren presenterar sig själv.

 

Jag skulle kunna göra listan med användbara böcker lång. Hör av er om ni vill ha idéer om bra skönlitteratur till ert ämne eller arbetsområde.

En annan vinkling på hur berättelser kan användas är att använda de svenska berättelserna för andraspråkselever för att lära något om Sverige och vår kultur. Jag länkar till en artikel om vad berättelser kan betyda för studenters föreställningar om Sverige och svensk kultur. Dessa studenter läser svenska som främmande språk men jag menar att innehållet också är intressant med tanke på våra andraspråkselever. http://www.skolporten.com/art.aspx?id=WhUWS (välj länk till artikeln/tidskriften)