Reciprok undervisning

På den workshop som jag nämnde i förra inlägget om bilderboken Rotbarnet, så snabbintroducerade jag ett sätt att undervisa i läsförståelse som kallas Reciprocal Teaching, RT. Reciprok undervisning betyder ungefär ömsesidig undervisning. Forskarna som tagit fram detta program eller metod ville hjälpa svaga läsare att använda samma strategier som goda läsare använder. Vilka strategier det är kom de fram till genom att s.k. expertläsare använde tänka-högt-metoden när de läste och förstod text. Forskarna kom fram till fyra huvudstrategier

1. de förutspår handlingen / ställer hypoteser
2. de ställer egna frågor om texten
3. de klargör otydligheter
4. de sammanfattar texten

För att lättare kunna använda metoden även med de riktigt unga barnen så har strategierna gjorts mer elevvänliga genom dessa figurer/begrepp vilka man kan visa med bilder :

1. Spågumman Julia (förutspår)
2. Nicke Nyfiken (ställer frågor)
3. Fröken detektiv (klargör otydligheter)
4. Cowboy-Jim med lasso (fångar in det viktigaste)

För de yngre barnen kan man använda inplastade bilder på figurerna när man samtalar om text. Barnen lär sig att själva använda dem till slut. För de äldre barnen använder man begreppen

förutsäga, klargöra, ställa frågor, sammanfatta. På engelska blir begreppen predicting, clarifying, questioning och summarizing vilka ni kan se mer om på den länkade filmen. Här ser ni en elevgrupp som är väl tränade i denna metod att bearbeta text. Men som vanligt måste du som lärare vara förebild och modellera hur det går till att använda strategierna. Så småningom kan man mer och mer låta eleverna vara ”lärare” och leda textsamtalet.

RT är en forskningsmodell med dokumenterad effekt på läsförståelse genom hela skoltiden. Naturligtvis gäller en regelbunden användning om man ska se framsteg.

Forskarna som tagit fram modellen heter Palincsar och Brown och en svensk läsforskare som skrivit om metoden i boken Att undervisa i läsförståelse är Barbro Westlund. Boken finns på biblioteket och är verkligen läsvärd. En annan läsforskare som många av er har träffat och som också beskriver den här metoden är Monika Reichenberg

Filmen går igenom de fyra huvudstrategierna för metoden samt visar hur metoden används för barn i mellanåldern. Filmen är i två delar, ca 7 min per film.

http://www.youtube.com/watch?v=8oXskcnb4RA  (del 1)

http://www.youtube.com/watch?v=e8gSIcSyypk&feature=related  (del 2)

Rotbarnet

När jag i dag surfade runt på UR.s sidor, som har mycket bra och användbart material för oss inom skolan, så stannade jag på en intervju med Kitty Crowther. Hon var mottagare av litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA) 2010 och har skrivit bilderboken Rotbarnet bland annat.

I slutet av november hade jag en workshop om att undervisa i läsförståelsestrategier utifrån den här boken. Den ger många möjligheter att visa hur man själv använder både kopplingar av olika slag, förutsägelser, inferenser och inre bilder. Men jag skulle här vilja lyfta fram boken som en bok att samtala om. Ensamhet och gemenskap är centralt tema i berättelsen. Många frågor väcks över den kvinnliga enstöringen som är berättelsens huvudkaraktär. Vad gjorde hon i den oändligt djupa skogen, hade hon själv valt ensamheten, hade hon lämnat sin familj? Leslie, som kvinnan heter, förändras genom berättelsen. Hennes ansikte syns inte förrän hon träffar Rotbarnet och hon blir också vackrare dag för dag. Varför? Relationen barn - föräldrar är ett annat tema som man kan lyfta fram.

Boken har ett djup och en mångtydighet. Den ger fler frågor än svar så som riktigt goda texter att samtala om ska göra. Även bilderna ger anledning till samtal. De är fantastiska och skapar ljus, djup, struktur, perspektiv och en stark närvaro. De kan säkert ge upphov och inspiration till flera bildlektioner men framförallt så förstärker de berättelsen när man läser och samtalar om den.

Gå till biblioteket och låna boken eller låna den av en kollega som fick med sig den hem från min workshop. Den passar alla åldrar, från förskola upp till gymnasiet. Det är du som lärare som anpassar samtalet och förkunskaperna så att det hamnar på rätt nivå.

Vill du höra inrervjun med författaren så finns det några olika att välja på om du följer länken här nedan.

http://www.ur.se/Produkter?q=Kitty+Crowther

På nätet finns en s.k. läsnyckel till Rotbarnet som är utgiven av statens kulturråd. Den kan vara användbar och ge dig som lärare lite tankar inför textsamtalet.
http://www.alma.se/Documents/2012/H%c3%b6st%202011/L%c3%a4snyckel%20till%20Rotbarnet%20av%20Kitty%20Crowther.pdf

Läs en recension av boken på denna länk:
http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/kitty-crowther-rotbarnet

Manliga förebilder

I det projekt som jag beskrev i det förra inlägget hamnar en del fokus på genus och jag får anledning att läsa och reflektera över texter om genusperspektiv.

Vi vet att alla läsundersökningar visar på skillnaden mellan flickors och pojkars läsning. Prestationsskillnaderna är tydliga till flickornas fördel. Dessa skillnader gäller hela grundskolan men allra mest i yngre åldrar. Skillnaderna gäller såväl läsförmågan generellt, som läsförståelse, läsintresse och förmågan att klara av frågor i samband med en text. Inte minst visade ju den senaste genomgången av PIRLS detta.

Vissa forskare menar att en viss biologisk skillnad spelar in som pojkars och flickors olika mognadshastighet. Andra forskare visar på den sociokulturella förklaringsmodellen som visar att pojkar missgynnas då en större andel kvinnliga än manliga lärare undervisar i läsning. De visar också att pojkars beslut att inte läsa är påverkat av kamrater och av sociala normer om vad som ingår i att vara manlig och att bristande engagemang i läsning bara är en sida av en mer allmän attityd till skolarbete bland pojkar. Är man duktig i skolan och är pojk får man kanske vara lite försiktig med att visa det för kompisarna.

Olika ämnen berör flickor och pojkar på olika sätt. Allt detta har med genus att göra. Språkundervisning är kvinnligt genusmärkt medan fysik, teknik och matematik är manligt genusmärkta ämnen. Den här könsskillnaden gäller även skrivning. Undersökningar visar att flickor i åldern 13-15 år är mer intresserade av att skriva, skriver oftare på fritiden och skriver bättre än pojkar. Intresset gör att flickor har lättare för att lära sig kvinnligt märkta ämnen och tvärtom för pojkarna.

Matteuseffekten

"Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har." Flera läsforskare talar om denna effekt.Teorin om Matteuseffekten kan hjälpa till att skapa förståelse för varför det är så viktigt att barns första möten med läsningens krav blir positiva upplevelser. De elever som tidigt knäcker koden upplever läsningen positivt och de läser gärna och ofta. Ordigenkänningen blir då allt mindre resurskrävande och den kognitiva förmågan kan ägnas helt åt att förstå och njuta av texternas innehåll. En god cirkel har startat. ”Does reading make you smarter?” Svaret på frågan enligt Stanovich (2000) är ja, om smarter betyder att ha ett större ordförråd och mer kunskap om världen och större förmåga att resonera abstrakt. ”Rich get richer”.

Pappa som modell

Lena Ejersén-Edman, lektor i litteraturvetenskap på Mittuniversitetet, menar i en föreläsning på universitetets hemsida att en mycket stor orsak till pojkars ointresse för läsning beror på pappornas ointresse inför sina söner som läsare. Papporna ger inte signaler om att läsning är viktigt och roligt. Få pappor stöder sina söner om de väljer att läsa relationsböcker i stället för att spela fotboll, det ger i stället upphov till en rädsla och osäkerhet hos papporna

Pappor är enormt viktiga som förebilder för sina söner. Vi behöver prata med papporna om hur viktiga de är som modeller. Hon beskriver hur hon har konstaterat sambandet mellan ”duktiga” pojkar i svenska och vidsynta, samtalande, diskuterande pappor. Hon ger förskolepersonalen rådet att få pappor att komma till förskolan och prata om sin älsklingsbok.Varför bara i förskolan, undrar jag? Kanske kan vi tänka på detta även högre upp i åldrarna.

Språkutveckling pågår

Essunga kommun har fått förmånen att delta i en satsning från skolverket som heter "Vilka elever kommer till vår skola? Språk och identitet i svenskundervisningen". Projektet startade i november och ska vara klart i mars. Utgångspunkter för arbetet är:

• Regeringsuppdrag att stimulera läs- skriv- och språkutveckling
• Elevernas försämrade resultat i läsförståelse
• Skillnad i resultat mellan flickor och pojkar
• Läs- och skrivförmågan är en förutsättning för läsande i andra ämnen

Projektet ska förhoppningsvis ge ett perspektivbyte genom att använda bästa tillgängliga kunskap för att vända trenden och vända blicken från elevers brister till undervisningens möjligheter och utformning. Undervisningen ska byggas på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Johanna som rektor och jag som språkutvecklare bestämde att satsa på det nygamla stadiet 4-6 och fick fyra intresserade svensklärare där. I detta arbete fungerar jag som handledare och får i min tur handledning på Göteborgs universitet.  Lärarnas uppdrag är att enskilt och tillsammans kritiskt granska undervisningen och pröva olika verktyg och metoder. Arbetet ska också utmynna i en handlingsplan för det fortsatta arbetet på skolorna.

Grundfrågorna som vi startat arbetet med är ställda av skolverket: 

1.      Hur får jag veta hur mina elever ser på läsande och skrivande?

2.      Vilka textvärldar rör sig mina elever i? Hur får jag veta det? Hur kan jag möta detta?

Eftersom Lgr11 är så tydlig i att svenskämnet innebär undervisning om lässtrategier så har vi i gruppen

valt att utveckla undervisningen om några läsförståelsestrategier. Till hjälp har vi boken Mellan raderna av

Britta Stensson som till stor del liknar Tankens Mosaik (Keene&Zimmerman) men som är anpassad till

svenska skolor. Vi läser också utdrag ur andra böcker och forskningsmaterial t.ex Att undervisa i

läsförståelse av Barbro Westlund.

I början av vårterminen kommer lärarna i gruppen att träna på att undervisa om läsförståelse i sina klasser.

Det ska bli spännande att höra på vår nästa träff hur de tycker att det gick.

Det här var en kort första presentation om vad som pågår just nu i kommunens tre skolor. Det är ett

mycket givande och inspirerande arbete. Det vågar jag nog påstå att alla i gruppen tycker. Fler rapporter

kommer senare under vintern 

(Jag ser att radinställningen bråkar med mig. Ni får stå ut, jag har försökt att rätta till det)

Språkutvecklande diktarbete

I min klass arbetar vi sedan en tid tillbaka med dikter (poetiska texter). Det är minst sagt språkutvecklande och mycket inspirerande. Målet är bl.a att just utveckla språket och motverka språklig fattigdom. Med lyrik lär barnen sig nyanser och att använda ord som beskriver. De lär sig också att använda  värderingskriterier vilka ofta saknas i barnens vokabulär. De uttrycker att det är bra eller dåligt men har inte riktigt språk för att motivera varför de tycker så. Det hör ju samman med att få fatt på sina tankar, att kunna reflektera. Men då måste man ju ha ord för det man tänker, känner eller tycker.

Att göra inferenser och att dra slutsatser tränas verkligen med lyrik. Texten är ju ofta så avskalad att man får läsa mycket mellan och bortom raderna. Många dikter belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor vilket är en del av det centrala innehållet i kursplanen för ämnet svenska. Förutom detta tar vi vara på ett litterärt arv genom att läsa andras dikter, att läsa vad andra uttryckt av känslor och tankar.

Diktläsning, om man läser högt för varandra eller en publik, lär oundvikligen barnen att lyssna och fokusera. En muntlig framställning som att läsa en dikt för andra ställer höga krav på recitatören. Det är främst fem delar som vi tränat på vad det gäller den muntliga framställningen:

• tempo
• rytm
• artikulation
• röststyrka
• paus

Barnen har skrivit egna dikter efter att ha "marinerats" i andras. Det finns ett behov av att uttrycka sig och det är väl ett fint sätt att få göra det på. Jag vill gärna dela med mig av några av barnens dikter och hoppas att andra lärare kan bli inspirerade nog för att ta in lyriken i skolans språkutvecklande och identitetsskapande arbete.

Decembermorgon

Det var en decembermorgon i skogen
jag såg vinden susa mellan träden.
Jag hörde vinden, bara vinden, inte en fågel.
Det luktade gott av granbarr och mossa.
Jag kände mig fri. Helt fri.


Krig

Kriget fortsätter
två år har gått.
Mamma
och pappa i
koncentrationsläger.
Min bror och jag är kvar.
Min bror är sjuk.
När kommer döden?
Han längtar.


Min vän

Varför lämnade du mig här?
Jag saknar dig min vän.
Du har farit men jag är kvar här.
Kan du inte förstå att jag vill
ha dig här.
Men hoppas att du har det bra där du är.


Morgonstämning

Morgonstämningen har börjat.
Jag ser snöflingor singla ner från himlen.
De landar på den vita, snötäckta marken.
Jag får en varm känsla av alla ljus.
Jag känner mig glad.


Sommarvinden

Nu är det kallt men
vart tog sommarvinden vägen?

Det knarrar i snön och det
är fruset och snön glittrar.

Men sommarvinden tror jag är
i Oceanien


Döden

Döden faller
ödet vilar i dina händer
dit jag går alldeles
ensam
när ses vi igen min vän


Släckt

Värmeljuset är släckt.
Det är kallt.
Värmen försvann med lågan.
Varför?


Pepparkakan

Jag ser ett runt hjärta.
Jag känner en sträv och smulig yta.
Det luktar ingefära.
Jag hör hur det knastrar när jag tuggar.
Det smakar sött och gott.
Jag tycker om pepparkakor.


Livet

Livet är vad man gör
det till.
Men många tror
att livet är depression,
sorg och intriger.


Katt

Katt.
Svart, vit
kelig, länghårig, gullig
Han är en lurvboll.
Jaguar 

Sokratiska samtal

Åter till Ann Ann S Philgren (med tanke på mitt förra inlägg). Hon disputerade 2008 med avhandlingen "Socrates in the classroom: Rationales and effects of philosophizing with children". Boken som hon skrivit utifrån avhandlingen heter  Sokratiska samtal i klassrumsmiljö - en väg till dialog och stärkt demokrati. I sin forskning har hon som de flesta andra forskare konstaterat att vi lärare har väldigt svårt att komma ifrån vårt sätt att styra dialogen i klassrummet. Det gör att det flerstämmiga klassrummet tyvärr lyser med sin frånvaro på många håll i den svenska skolan.

Det sokratiska samtalet i klassrummet innebär att man arbetar med en öppen dialog som utvecklar elevernas tänkande. Det uppmuntrar också andra egenskaper som framhålls i Lgr11 så som att kunna fatta beslut, lösa problem, samarbete och att tänka kritiskt. "Tanken är att elever som lär sig det här arbetssättet ska använda det i sitt eget tänkande, med andra ord ska eleven försöka tänka sig alla de röster som belyser ett problem från olika håll, och därigenom hitta ett logiskt resonemang i sin individuella problemlösning. Om du är en lärare som redan funderar på hur du ska få fler elever att våga prata i klassrummet, hur man kan ge utrymme åt olika idéer eller hur samarbetet och elevernas tänkande kan utvecklas – då tror jag att du kan få påtaglig hjälp av den här avhandlingen” säger Ann Philgren själv i en intervju på skolporten. Följ länken för att läsa intervjun och avhandlingen:

http://www.skolporten.com/art.aspx?id=a0A200000014Ojr&typ=art

Mycket av idéerna med det Sokratiska samtalet stämmer helt överens med de samtal utifrån gemensamma textupplevelser som jag vet pågår ute i skolorna. När man läser en text på, mellan och bortom raderna måste läraren inbjuda till eftertänksamma samtal runt texten och framförallt runt det som finns mellan och bortom raderna.

En bra ingång till sådana samtal är ”undrar vad jag ska få tänka för nytt i dag” vilket ni känner igen från andra språkforskare som Judith Langer t.ex. De här samtalen måste också tränas. Här finns givna regler och avgränsningar. Samtalen har även en överspridningseffekt till andra situationer där man behöver samtala, diskutera, lösa problem, lyssna och tänka kritiskt

Några förenklade regler för ett Sokratiskt samtal är:

• Ett gemensamt utforskande genom eftertänksam dialog
• Flera möjliga svar
• Lyssna
• Var beredd att ompröva och kanske ändra din åsikt

Man behöver inte komma fram till en konsensus i gruppen. Det här sättet att samtala på ger förutom kunskaper i ämnet en social kompetens, självkännedom, självkänsla och personlig utveckling, det är språkutvecklande tränar förmågan att tänka kritiskt, analyserande och logiskt.

Vad man behöver leta efter är samtalsunderlag som väcker tankar. Ett sådant samtalsunderlag kan vara sekvensen ur Madicken där Alva får följa med på höstbalen tillsammans med Madickens föräldrar. Där blir hon utfryst av herrskapsfolken men träffar sedan sotaren som dansar med henne. Var det rätt eller fel av Madickens mamma att ta med Alva på balen trots att hon inte var bjuden? Den här sekvensen kan skapa mycket intressanta samtal.

Läs också vad som finns att läsa på skolverkets hemsida om Sokratiska samtal:

http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/demokrati_som_uppdrag/2.2264/sokratiska-samtal-starker-analysformagan-1.135612

Har ni någon erfarenhet av Sokratiska samtal? Dela gärna med er av dem i så fall.

"Ett liv utan undersökning och självprövning är icke värt att leva för en människa"

Sokrates försvarstal av Platon

Lärandet är taket som vilar på tre pelare

Den 17 november var jag i Stockholm på den heldagskonferens som Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) bjöd in oss kommunala språk-, läs- och skrivutvecklare till. Dagen bjöd på föreläsningar och diskussioner både om samtalets betydelse för lärande och om modeller för läsförståelse.

Först ut den här dagen var Ann S Pihlgren, filosofie doktor i pedagogik vid Stockholms universitet. Hon föreläste under rubriken ”Eftertänksam dialog”. Det handlade bland annat om samtalets betydelse för lärande och samtalets roll i undervisningen. Det sokratiska samtalet tjänade som konkret exempel på hur eftertänksam dialog kan bidra till fördjupad, vidgad förståelse för idéer och värden.

Hon gav oss en bild som jag tyckte gav mig en bra förståelse av vad lärandet är och bör bestå av för att bli komplett:

Lärandet är taket som vilar på tre pelare:

1. Tillägnandet av organiserad kunskap. Det jag vet att eleverna måste kunna och förstå. T.ex att knäcka läskoden. (Läraren som didakt)

2. Utvecklandet av intellektuell förmåga genom färdighetsträning. Läraren ser till att eleverna har rätt material på rätt nivå, t.ex läsmaterial. (Läraren som coach)

3. Fördjupad, vidgad förståelse för idéer och värden genom utforskande och skapande. Här får de eftertänksamma dialogerna plats. Det sker ett utforskande i ämnet för att lärandet ska bli helt. Läraren som kunnig medmänniska och samtalsledare.

Ann S Philgren gav exempel på hur lärandet kan fastna i vissa pelare och aldrig bli helt. Historia är ett ämne som lätt kan fastna i pelare ett, matematik kan ofta stanna upp i pelare två och ibland kanske förskolan endast ägnar sig åt pelare tre (skapande verksamhet) utan att ha med de två första pelarna. Reggio Emilia däremot arbetar enligt föreläsaren med alla tre pelarna.