Med tanke på en fråga jag fick om hur man arbetar med
läsförståelsestrategier och faktatexter så vill jag utveckla mitt svar här.
Vid det tillfället rekommenderade jag boken Vägar till
läsförståelse (Monica Reichenberg) och
ur den vill jag förklara en modell för textsamtal runt faktatexter som kallas Questioning the Author. Den grundar sig
på tanken om att elever ofta lägger skulden på sig själva om de inte förstår
texter. Eleverna tänker inte att det kan vara författaren som t.ex har använt
ett språk som ligger långt ifrån dem själva. Eleverna bör alltså göras
uppmärksamma på att det bakom varje text döljer sig en författare. Modellen
vill bryta ner avståndet mellan läsaren och författaren. Eleverna tränas också
på att bli aktiva läsare och medskapare.
Som till all annan text är det viktigt att läraren är väl
förberedd. Det är läraren som via det strukturerade textsamtalet kan utveckla
elevernas läsförståelse. Läs igenom texten och fundera på elevernas
bakgrundskunskaper. Fundera på vilka ord som behöver förklaras för eleverna.
Kan man hjälpa eleverna att koppla på sina förkunskaper och skapa rätt stämning
för det som ska läsas är mycket vunnet.
1.
Segmentera texten i förväg
2.
Låt eleverna översiktsläsa
3.
Läs texten högt tillsammans, segment för
segment. Ingångsfråga: Kan ni med egna
ord berätta vad ni tror att författaren vill säga i det här stycket?
4.
Sammanfatta vad ni kommit fram till innan ni går
vidare i nästa segment.
5. Använd olika strategier för att läsa aktivt t.ex. inferenser, reflektioner, gå tillbaka i texten. Uppmuntra dem att ställa frågor till texten och författaren: Är det något ni saknar i texten? Vad måste
vi själva lägga till för att förstå? Har författaren uttryckt sig tillräckligt
klart?
6.
Om eleverna vill bolla över tänkandet på dig,
förmå dem att ta ansvar för sitt eget tänkande.
7.
Om eleverna kör fast, tänk gärna högt så att de
får en förebild, modell för hur man kan gå till väga.
8.
Uppmuntra eleverna att gå tillbaka i texten och
knyta ihop vad de läst tidigare med det de läst just nu och dra slutsatser.
9.
Om eleverna svarar ordagrant från texten, fråga
då: Så skriver författaren men vad
betyder det egentligen?
10.
Om en elev svarar klokt men uttrycker sig något
obegripligt kan du som samtalsledare omformulera detta så att diskussionen kan
fortsätta.
11.
Om eleverna vill sväva ut, få dem att vända
tillbaka till texten t.ex. med frågan Får
vi veta det av författaren?
12.
När ni närmar er slutet av texten, knyt ihop
säcken och sammanfatta.
Att arbeta så här eller på liknande sätt är väl använd tid.
Barnen får en ”vägkarta” och skolas in i den aktiva läsarrollen. Det de kan
göra tillsammans nu kan de klara på egen hand så småningom. Den här metoden
använder man inte vid varje textläsning utan används kanske intensivt en period
för att sedan återkomma då och då för att underhålla den aktiva läsningen.
Kom i håg Monica Reichenbergs uppmaning till oss lärare:
”Ingen tryckt text, hur god den än må
vara, är avsedd att stå på egna ben. Samtalet före, under och efter läsningen
är viktig för att det ger eleverna lärarledd träning i att angripa en faktatext”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Det skulle vara roligt om ni ville lämna en kommentar!