Som jag skrivit i
tidigare inlägg så har jag med spänning väntat på den nya PIRLS-rapporten,
PIRLS 2011. Resultatet offentliggjordes
i december 2012 och jag fick rapporten i min hand i januari. Om ni inte har
tagit del av resultaten så kommer här en mycket kort sammanfattning av det som
rör läsning och läsförståelse. Lite extra spännande är det eftersom klass fyra
i Nossebro var med och testades.
Läsförståelsen av skönlitteratur har försämrats marginellt
sedan 2006 däremot har resultatet för sakprosa sjunkit.
Elevers inställning till läsning har också förändrats. Den
positiva inställningen till läsning har försämrats med 10% sedan 2001.
Naturligtvis presterar de elever med stor läslust bättre på läsprovet och även
de elever med hög socioekonomisk bakgrund. De elever med föräldrar som tycker
om att läsa presterar också bättre på läsprovet.
Vad det gäller undervisningen så gynnar inte det
individuella, självständiga arbetet eleverna. I resultatredovisningen visas
också att det är vanligare att elever får läsa skönlitterära texter i skolan än
faktatexter. Detta skulle kunna vara en orsak till att resultatet var sämre när
det gäller sakprosa.
Visserligen verkar användandet av lässtrategier öka något
men fortfarande får svenska elever mindre undervisning om olika typer av lässtrategier än elever i många andra länder
vilket är oroväckande.
·
Alla lärare måste lära sig mer om att undervisa
om läsning och läsförståelse vilken inte kommer av sig själv för att man läser mycket.
Gäller alla texttyper.
·
Vi måste få föräldrar att inse hur viktiga de är
som förebilder. Det kanske räcker att prata positivt om läsning och uppmuntra
den.
·
Vi måste öka tiden för läs- och språkutvecklande
aktiviteter i klassrummet
·
Samtala om det lästa! Det ökar läslusten och gör
alla delaktiga. Gäller både skönlitteratur och faktatexter
·
Läsa barn- och ungdomsböcker själv som lärare.