Man kan så här efter att läsförståelseprojektets första del
är avslutad fundera över varför det har blivit så framgångsrikt. När jag läser
artikeln Mellan teori och praktik –Svensklärares
teoriomsättning om text, läsare och läsning (Ingrid Schüllerqvist &
Christina Olin-Scheller) ser jag några möjliga faktorer som kan ha varit
avgörande. Författarna till artikeln diskuterar hur lärares kunskapsproduktion
kring sin egen undervisning ser ut. De konstaterar att en integrering av
forskningsresultat kräver tid och gemensamma diskussioner mellan kollegor som
sedan ska prövas tillsammans med elever. De menar att de sett att fortbildning
som innebär att teori och praktik befruktar och belyser varandra i ett
systematiskt arbete ger lärare rätt verktyg för att utveckla sin undervisning
åt det håll man önskar. Detta bör helst ske i ett samarbete mellan lärare och
forskare där forskaren står för den teoretiska litteraturen med diskussioner och
utmaningar av lärarens föreställningar om undervisningen och det lärandeobjekt
man har valt. I vårt arbete har vi haft forskarkontakt genom att jag som
handledare för lärargruppen fått förmånen att i min tur handledas av en forskare
från Göteborgs universitet. Naturligtvis är det en önskan för framtiden att alla
deltagare ska få möjlighet att delta i dessa seminarier.
Just lärandeobjekt är viktigt, att urskilja och begränsa ett
s.k. kritiskt moment vilket sedan ska utvecklas och iscensättas. Detta känner
vi igen från matematikens utvecklingsarbete (learning studies). Här får man
dock vara observant på att inte blanda ihop det lärandeobjekt man avser för
eleverna och det fokus man har på sitt eget lärande som svensklärare. Författarna
till artikeln påpekar också vikten av en modell som gör det möjligt för lärare
att omsätta teorin till praktik genom speciellt avsatt tid för detta under
arbetsdagen. Vårt lärandeobjekt begränsade vi till att utveckla undervisningen
om läsförståelsestrategier. Vi hade också speciellt avsatt tid för läsning, diskussioner,
teoriomsättning, reflektioner och riggning av lektioner under arbetstid.
Upprepning av arbetsprocessen är också viktig och central i
ett framgångsrikt utvecklingsarbete som detta. Forskarledda litteraturseminarier
, val av lärandeobjekt, en lärargemensam
riggning av nästa lektion, genomförandet i klassrummet och till sist
reflektioner över lektionen tillsammans med kollegorna för att sedan planera och utveckla nya lektioner. Olin-Scheller och Schüllerqvist
framhåller också att en lärande – och förändringsprocess tar tid och kräver
att man som lärare är medveten om sina val av undervisningsstrategier. Därför
ser jag nödvändigheten av att vårt projekt inte har ett slut som projekt brukar
ha utan är starten på ett pågående utvecklingsarbete.
1 kommentar:
Roligt att läsa! Intressant det där med att inte blanda ihop lärandeobjektet.
Skicka en kommentar