Det var många kloka föreläsare där som gav oss åhörare
föredrag om läsläget i Sverige och vad man kan göra åt det. Erika Jonvallen från Skolverket
diskuterade detta utifrån PIRLS och PISA. Dessa ligger till grund även för den
EU-rapport och den litteraturutredning som presenterats under hösten. 24% av 15-åriga pojkar och 10% av flickor i samma
ålder har inte grundläggande läsfärdigheter =18% av Sveriges 15-åringar. Erica
menar att varje kommun borde sitta i krismöte!
Ann
Pihlgren diskuterar varför alla ska läsa när de flesta barn redan
får upplevelser genom film och dataspel. Jo, alla behöver läsa för att utveckla
världen vidare. Däremot kanske man inte längre kan motivera läsning med fantasi
och andra världar utan med en möjlighet att se karaktärerna i böcker som
samtalspartners. Man använder en s.k. identifikatorisk läsart där barnen får
delta i en eftertänksam dialog runt det lästa vilken hjälper barnen att bl.a.skapa
sin egen identitet.
Ett sätt att få barn att få lust för litteraturen är
berättandet menar Carina Fast.
Läsprocessen börjar mycket tidigt när barn blir lästa för. Det måste vi
fortsätta med högt upp i åldrarna menar hon. Texterna måste beröra och vara
sådan som man kan föra ett inre samtal med. Hennes strategi för att öka barns
lust för att läsa var att göra dem nyfikna. De första läsböckerna måste få
barnen att undra ”hur ska det gå?”. Med äldre barn kan man berätta eller läsa dramatiskt
en liten del av en bok och sedan visa var boken finns och att de gärna får läsa
den.
Representanter från Läskampanjen
i Botkyrka berättade om sin lyckade satsning för att dra in de unga i
läsandet, en kampanj som efter många år inte längre är en kampanj utan ett
arbetssätt. Där arbetar man med workshops för lärare runt en bok. De ger tips
på hur man kan arbeta med just den boken i en klass. De kan också erbjuda skapande
verksamhet runt boken. Dessa idéer, boken och ev material tar sedan lärarna med
sig till sina klasser.
Bibliotekarier och litteraturpedagoger från både Linköping och Karlstad berättade om
sitt arbete med skolor i sina respektive städer. De hade mycket samtal runt
böcker med barn i olika åldrar. De visade också sina gedigna handlingsplaner
vilka involverade alla grundskolans åldrar inklusive förskolan där
bibliotekarien har någon aktivitet varje vecka. De menade att det är viktigt
att bibliotekesverksamheten är en integrerad del av verksamheten i skolan och att bibliotekarien har en
given plats i den pedagogiska planeringen.
Isak
Reichel som var sekreterare i Litterturutredningen avslutade
konferensen med att berätta om den och vilka åtgärder de rekommenderat för att
öka barns och ungas läsförståelse och läskunnighet. En av de viktigaste
uppmaningarna var hur viktigt det är att barn får möta litteratur tidigt. En
annan av föreläsarna, Lisa Adamsson
som ska doktorera på Digital Litteracy frågade sig om digital läsning är ett
problem eller en tillgång. Hon ser hur det lustfyllda i många bokappar skulle
kunna bli en tillgång för läsintresset medan Isak Reichel konstaterar att barn på
skolor som använder datorer mycket, inte är bättre på läsning. Snarare tvärtom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar