Fylld av intryck från den nationella konferens som Skolverket anordnat i Stockholm för oss språkutvecklare vill jag dela med mig av några tankar:
En av dem som verkligen sätter i gång min inspiration och
kreativitet vad det gäller barns läsning är Johan Unenge. Han är inte ”skolmänniska”
och kan som läsambassadör se på barn och ungas lässituation med andra ögon. Han
ställde en gång en fråga till barn på en skola om vad det bästa med böcker är.
Någon svarade ”Att man blir trött”. Vad är då det bästa med dataspel? ”. Att man
gör det tillsammans med kompisar”.
Just det att göra något tillsammans med kompisar tror jag
är en viktig del i hur vi ska få barn och unga att vilja läsa. Gunilla Molloy
skrev så insiktsfullt i sin bok Pojkar läser och skriver ungefär så här:
När vi läst en
bok som förhoppningsvis har berört oss på något sätt säger vi ju inte ”Å, nu
vill jag skriva en bokrecension!” Nej, vi vill prata om den med någon som också har läst den.
Då tänker jag på Aidan Chambers som menar att när vi
träffar någon som har läst samma bok som en själv kastar man sig in i ett
samtal om vad som var bra i boken och vad som var dåligt. Men man vill också
reda ut oklarheter och sådant som man inte förstod. Dessa tre ingångar i ett
textsamtal illustreras enkelt med +, - och ?.
Det finns många sätt att få barn och unga att dela
gemensamma textupplevelser. Högläsning är ett mycket bra sätt. Med samtal runt
texten förstås. Klassuppsättningar av skönlitteratur och läsning i grupp där
några läser samma titel är ett annat sätt. Innan eleverna är vana får de ha
mycket stödstrukturer eller s.k. byggnadsställningar (scaffoldings)till hjälp
för att kunna föra samtal som leder dem in i nya föreställningsvärldar. Det är
en av lärarens absolut viktigaste och roligaste uppgifter att vara med i dessa
samtal och få vara en kugge i hjulet när de unga reflekterar, omvärderar och bygger nya föreställningar, menar
jag
För att locka barnen att låna böcker på biblioteken föreslog
Johan Unenge att man skulle ha rubriker på bokhyllorna som t.ex. ”För dig som
vill skratta”, ”För dig som är dumpad” eller varför inte ”För dig som vill få
sömnsvårigheter”. Visst skulle dessa locka till läsning mer än ”Hcg”.
Det är många som mer och mer ser hur skolbiblioteket måste
bli navet i skolan för att vi ska vända den nedåtgående trenden vad det gäller
barns och ungas läsning och läslust. Sådana framgångsrika exempel har jag nämnt
i tidigare inlägg men det finns också att läsa om sådana på www.läsambassadören.se.
Nog av reflektioner för den här gången.
1 kommentar:
Det med att döpa om bokhyllorna i biblioteket är ju enkelt att ordna för att bjuda in unga till läsning! Tror inte du att läsplattor skulle kunna möta ungdomarna på halva vägen, typ? De tror jag skulle motivera dem till läsning till viss del. Vad tror du?
Skicka en kommentar