fredag 17 februari 2012

Demokrati

Just nu arbetar min klass med ett tema som jag kallat Fred, Demokrati och Tro. Det gör att jag lyssnar extra noga och tittar mer vaket på allt som har med ämnet att göra. Ett av de viktigaste uppdragen vi lärare har är att hjälpa eleverna att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare och medmänniskor. Det är, som vi alla vet, inte en självklarhet att få leva i en demokrati. Varje generation måste på nytt få insikten och övertygelsen att vilja verka för de demokratiska krafterna

Att lära sig hur ett land som Sverige styrs, att man kan rösta på ett politiskt parti och hur det sedan arbetar i riksdagen är viktig kunskap men allra viktigast, tror jag, är att varje elev ska få känna sig som den viktiga person han eller hon är och som andra lyssnar på. Att varje elev blir en person som lyssnar på andra, värderar, omvärderar, argumenterar, diskuterar, som vågar att säga sin åsikt och sina tankar, som bygger nya föreställningsvärldar tack vare samtal och dialog med andra.

Det här är Judith A. Langer i ett nötskal (se inlägg aug.-11: Läsförståelsestrategier del 3) Men det är också Sokratiska samtal (se inlägg dec.-11: Sokratiska samtal). I en social demokratisk gemenskap är den kommunikativa kompetensen viktig och förmågan att kunna föra kritiska och reflekterande samtal. Det finns en serie på tv som heter Jakten på det demokratiska klassrummet (UR). Framför ett av dessa avsnitt fastnade jag en kväll förra veckan, trots att det var sent. Men det var det värt. Ni som missade programmet kan följa länken och se det nu. Det handlar om hur elever i alla åldrar lär sig att med respekt och hänsyn föra samtal och diskussioner i sann demokratisk anda.

Samtalen är filosoferande samtal som genomförs varannan vecka, från förskoleklass ända upp till nian, med målet att utveckla tänkandet hos deltagarna. Det finns fyra samtalsregler: man måste vara beredd att ompröva sin åsikt, man ska lyssna på andra, man ska tänka tillsammans som grupp och man ska vara noga med att det inte finns något rätt eller fel. Samtalen pågår i en timme, hålls i skolans samtliga ämnen och låter både elever och personal att utveckla sina uppfattningar och göra sina stämmor hörda.” (Ur programinformationen).


Se programmet och låt er inspireras eller gå in på Skolverkets hemsida och läs om den här typen av samtal. Ni hittar det om ni söker på ordet Demokrati på hemsidan eller så följer ni länken:



måndag 6 februari 2012

Språkutveckling pågår 2

Så har lärargruppen träffats igen för att berätta om och reflektera över den undervisning i läsförståelse som har bedrivits sedan vi träffades i december. Som gruppledare måste jag säga att jag är glad och stolt över lärarnas engagemang och framgångar. Projektet är initierat av Skolverket och inriktat på läs- skriv- och språkutveckling. I vår kommun valde vi att inrikta oss på läsförståelse. Vår uppgift är att kritiskt granska undervisningen i läsförståelsestrategier och pröva olika verktyg och metoder med anknytning till litteratur med rötter i aktuell läsforskning.

Kopplingar är nog en av de enklaste läsförståelsestrategierna att börja med i sin undervisning och för en läsare att ta till sig. Därför valde gruppen att modellera för eleverna hur goda läsare gör när de förstår vad de läser genom att koppla texten till sig själv, till världen och till annan text. Lärarna hade valt en eller flera bilderböcker som de naturligtvis läst flera gånger för att lyssna efter sina egna kopplingar och tankar. Var och en utformade sin lektion vilket gav något varierad struktur åt dem men gemensamt för alla var modellerandet och elevernas egen reflekterande läsning. Eleverna tränade då på att lyssna inåt på sina egna reflektioner och kopplingar för att därefter delge varandra vad man läst och kommit att tänka på. Genom att vara metakognitiv, att tänka på sitt eget tänkande, kan man fördjupa och vidga sin egen textförståelse.

Vi utvärderade även arbetet med läsarbiografierna som vi arbetade med i december. Vi valde att göra det för att få veta hur eleverna ser på läsande och för att få veta mer om vilka textvärldar de rör sig i. Det var ett givande arbete vilket gav mycket bra och viktig information till oss som lärare om de elever vi har i klassrummet.

Till nästa gång vi ses ska lärarna utöka med ytterligare en läsförståelsestrategi, inre bilder. Den ligger ganska nära kopplingar som strategi och passar därför bra att fortsätta med samtidigt som träningen på att göra kopplingar fortsätter. Goda läsare skapar spontana och meningsfulla bilder under men också efter läsningen. Bilderna framkallas med hjälp av alla de fem sinnena men även från känslorna och är alla förankrade i läsarens tidigare erfarenheter och kunskaper. Det är viktigt att skapa en dialog runt texterna för när vi lärare och elever lyssnar till hur klasskamraterna kopplar till sina erfarenheter och vilka inre bilder de skapar med hjälp av texten blir också våra bilder vidare och större och en ny bild och en ny tankegång kan öppnas. En god läsare använder de inre bilderna då han eller hon drar slutsatser och skapar sin tolkning.

Det är härligt att se hur redskapen blir fler för att förstå text. Jag gillar liknelsen med kirurgen som vid operationen väljer lämpligt instrument från brickan under operationens gång. Det är så en erfaren och god läsare gör också. Han eller hon väljer lämplig strategi för att förstå texten under läsningens gång. Nu har den här lärargruppen börjat att fylla på sina elevers instrumentbrickor.