Häxor, terrorism och rättssäkerhet

Vi har nyligen passerat både påskhelg och valborgsmässoafton. Många av oss har stått och frusit vid eldar och beundrat fyrverkerier vilket är en kvarleva från tiden då man med eld och skramlande grytlock skrämde i väg häxor och andra onda väsen. Dessa högtider och traditioner kan ju vara en anledning till att lära mer om häxprocessen.

Undervisningen i historia ska (bl.a.) behandla följande centrala innehåll:

Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider. (Lgr11)

Man vet att häxpaniken under 1600-talet startade med ett barns livliga och fantasifulla berättelse om vad som hände när detta barn och ytterligare ett barn vallade getter. Detta gav i sin tur upphov till rykten som bara växte och växte tills någon till slut vågade att ifrågasätta. I åtta år höll häxprocessen på och 300 kvinnor dödades genom halshuggning eller genom att brännas på bål.

Just nu, i vår tid med terrorattentat, alternativa fakta och falska nyheter, tänker jag att det är viktigare än någonsin att eleverna får möjlighet att reflektera över vad rädsla och rykten kan ställa till. Rädslan är farlig. Att okritiskt lyssna på rykten och falska nyheter är lika farligt.

UR har en tv-serie som heter Människor för ändring där ett av avsnitten heter Häxorna – rättssäkerhet. Serien är nyproducerad och förklarar hur häxprocessen kunde ske och drar paralleller med dagens rädsla för terrorism. Den ger insikter om hur viktig rättssäkerheten är och om vilka konsekvenserna kan bli om man frångår den. Jag vill verkligen rekommendera detta avsnitt!

Vill ni veta mer om själva häxprocessen, hur den startade och hur den slutade, finns ett mycket bra program på Mediapoolen som heter Stor-Märit och häxjakten.

En väldigt spännande och lärorik skönlitterär högläsningsbok i det här sammanhanget är Maj Bylocks Häxprovet. Jag har just läst färdigt den för mina fyrfemmor och de har enhälligt beslutat att jag ska läsa även del två som heter Häxans dotter.

Alltså, missa inte:

Människor för ändring: Häxorna – rättssäkerhet

Längd ca 30 min

Utbildningsnivå 4-6 (men fungerar bra som diskussionsunderlag för hela högstadiet tycker jag)

https://urskola.se/Produkter/181303-Manniskor-for-andring-Haxorna-rattssakerhet

 

Utvärdering av Läslyftet

Som språk- läs- och skrivutvecklare ingår man i ett nätverk där man erbjuds kompetensutveckling av olika slag men också erfarenhetsutbyte och information från och diskussion med personer från Skolverket. Det nätverk som jag ingår i är RUC (Regionalt utvecklingscentrum) vid Göteborgs universitet. Vid förra träffen fick vi bl.a. ta del av den utvärdering av Läslyftet som nu är klar och sammanställd. Här kan ni läsa min sammanfattning av den.

Utvärderingen presenteras som två delrapporter där del 1 är en analys av de 13 först publicerade modulerna och där del 2 presenterar målgruppers erfarenhet av Läslyftet 2015/16. Av 7500 lärare som deltog i läslyftet de aktuella åren blev 2160 lärare slumpmässigt utvalda att besvara en enkät och av dessa svarade 1036 lärare. Det är dessa svar som utvärderingen vad det gäller lärarnas upplevelser bygger på.

• Av huvudmännen anser 68% att Läslyftet varit mycket bra och 27% att det varit ganska bra.
• Av rektorerna anser 74% att Läslyftet varit mycket bra och 24% att det varit ganska bra.
• Av handledarna anser 86% att Läslyftet varit mycket bra och 14% att det varit ganska bra.
• Av lärarna anser 41% att Läslyftet varit mycket bra, 38% att det varit ganska bra och 5% att det varit ganska dåligt.
• Lärare i lägre åldrar är mest nöjda. Minst nöjda är lärare i åk 7-9
• Lärare i sv/sva är mest nöjda och lärare i praktisk-estetiska ämnen är minst nöjda.

 Upplevelsen av att man har haft tillräckligt med tid för de olika momenten varierar. De allra flesta (91%) upplevde att tiden för att diskutera materialet var tillräckligt och 60% av lärarna kände att tiden för att utföra sin aktivitet i klassrummet inte var tillräcklig.

I stort sett samtliga lärare upplevde de kollegiala samtalen som trygga och strukturerade och ca 75% av lärarna ansåg att samtalen utmanade tankarna, gav nya kunskaper och insikter och gav återkoppling på den egna undervisningen.  

Vilka är de lärare som är mest positiva till Läslyftet? Jo, det är lärare som:

• arbetat länge inom yrket
• brukar diskutera och planera arbetssätt för språk- läs och skrivutveckling tillsammans
• var motiverade att påbörja Läslyftet från början
• har en rektor som betonar betydelsen av språk- läs- och skrivutveckling
• har aktiva handledare

 

Är ni intresserade och vill veta mer om utvärderingen kommer den med all säkerhet att finnas på Skolverkets hemsida.

Läslyftet 2017

Finns det ett liv efter Läslyftet. Ja, definitivt. För det första så pågår Läslyftet i hela vårt land fortfarande och uppdraget regeringen till Skolverket är nu förlängt t.o.m. 2019. Söktrycket för att få stadsbidrag är fortsatt högt. Men en skola eller kommun kan fritt arbeta med Läslyftet utan att ha stadsbidrag. Vår kommun har fått stadsbidrag för arbete med två moduler och det arbetet är klart men modulerna finns där och handledarna finns kvar så finns det behov eller önskemål av fler delar inom Läslyftet så är det fullt möjligt.

Några av modulerna har reviderats och några nya har tillkommit t.ex. Från vardagsspråk till ämnesspråk, Narrativt skrivande och Grundläggande litteracitet för nyanlända. Även Lärportalen är ny med alla ”lyft” på en och samma portal. Där finns förutom språk- läs- och skrivutveckling även matematik, digitalisering, och specialpedagogik m.fl.

Nytt är också att man kan söka stadsbidrag för förskolans läslyft fr.o.m. i höst. NCS har fått i uppdrag att utbilda nyckelpersoner för förskolan (läs- och skrivutvecklare) vilka ska vara förskollärare i grunden. Det känns riktigt klokt tycker jag. Det är viktigt att förskolan också får möjlighet och stöd i att utveckla sitt språkutvecklande arbete. På det viset blir det en nödvändig röd tråd från förskolan upp genom skolåren.