tisdag 13 december 2011

Språkutvecklande diktarbete

I min klass arbetar vi sedan en tid tillbaka med dikter (poetiska texter). Det är minst sagt språkutvecklande och mycket inspirerande. Målet är bl.a att just utveckla språket och motverka språklig fattigdom. Med lyrik lär barnen sig nyanser och att använda ord som beskriver. De lär sig också att använda  värderingskriterier vilka ofta saknas i barnens vokabulär. De uttrycker att det är bra eller dåligt men har inte riktigt språk för att motivera varför de tycker så. Det hör ju samman med att få fatt på sina tankar, att kunna reflektera. Men då måste man ju ha ord för det man tänker, känner eller tycker.

Att göra inferenser och att dra slutsatser tränas verkligen med lyrik. Texten är ju ofta så avskalad att man får läsa mycket mellan och bortom raderna. Många dikter belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor vilket är en del av det centrala innehållet i kursplanen för ämnet svenska. Förutom detta tar vi vara på ett litterärt arv genom att läsa andras dikter, att läsa vad andra uttryckt av känslor och tankar.

Diktläsning, om man läser högt för varandra eller en publik, lär oundvikligen barnen att lyssna och fokusera. En muntlig framställning som att läsa en dikt för andra ställer höga krav på recitatören. Det är främst fem delar som vi tränat på vad det gäller den muntliga framställningen:
  • tempo
  • rytm
  • artikulation
  • röststyrka
  • paus
Barnen har skrivit egna dikter efter att ha "marinerats" i andras. Det finns ett behov av att uttrycka sig och det är väl ett fint sätt att få göra det på. Jag vill gärna dela med mig av några av barnens dikter och hoppas att andra lärare kan bli inspirerade nog för att ta in lyriken i skolans språkutvecklande och identitetsskapande arbete.

Decembermorgon

Det var en decembermorgon i skogen
jag såg vinden susa mellan träden.
Jag hörde vinden, bara vinden, inte en fågel.
Det luktade gott av granbarr och mossa.
Jag kände mig fri. Helt fri.


Krig

Kriget fortsätter
två år har gått.
Mamma
och pappa i
koncentrationsläger.
Min bror och jag är kvar.
Min bror är sjuk.
När kommer döden?
Han längtar.


Min vän

Varför lämnade du mig här?
Jag saknar dig min vän.
Du har farit men jag är kvar här.
Kan du inte förstå att jag vill
ha dig här.
Men hoppas att du har det bra där du är.


Morgonstämning

Morgonstämningen har börjat.
Jag ser snöflingor singla ner från himlen.
De landar på den vita, snötäckta marken.
Jag får en varm känsla av alla ljus.
Jag känner mig glad.


Sommarvinden

Nu är det kallt men
vart tog sommarvinden vägen?

Det knarrar i snön och det
är fruset och snön glittrar.

Men sommarvinden tror jag är
i Oceanien


Döden

Döden faller
ödet vilar i dina händer
dit jag går alldeles
ensam
när ses vi igen min vän


Släckt

Värmeljuset är släckt.
Det är kallt.
Värmen försvann med lågan.
Varför?


Pepparkakan

Jag ser ett runt hjärta.
Jag känner en sträv och smulig yta.
Det luktar ingefära.
Jag hör hur det knastrar när jag tuggar.
Det smakar sött och gott.
Jag tycker om pepparkakor.


Livet

Livet är vad man gör
det till.
Men många tror
att livet är depression,
sorg och intriger.


Katt

Katt.
Svart, vit
kelig, länghårig, gullig
Han är en lurvboll.
Jaguar 

måndag 5 december 2011

Sokratiska samtal

Åter till Ann Ann S Philgren (med tanke på mitt förra inlägg). Hon disputerade 2008 med avhandlingen "Socrates in the classroom: Rationales and effects of philosophizing with children". Boken som hon skrivit utifrån avhandlingen heter  Sokratiska samtal i klassrumsmiljö - en väg till dialog och stärkt demokrati. I sin forskning har hon som de flesta andra forskare konstaterat att vi lärare har väldigt svårt att komma ifrån vårt sätt att styra dialogen i klassrummet. Det gör att det flerstämmiga klassrummet tyvärr lyser med sin frånvaro på många håll i den svenska skolan.

Det sokratiska samtalet i klassrummet innebär att man arbetar med en öppen dialog som utvecklar elevernas tänkande. Det uppmuntrar också andra egenskaper som framhålls i Lgr11 så som att kunna fatta beslut, lösa problem, samarbete och att tänka kritiskt. "Tanken är att elever som lär sig det här arbetssättet ska använda det i sitt eget tänkande, med andra ord ska eleven försöka tänka sig alla de röster som belyser ett problem från olika håll, och därigenom hitta ett logiskt resonemang i sin individuella problemlösning. Om du är en lärare som redan funderar på hur du ska få fler elever att våga prata i klassrummet, hur man kan ge utrymme åt olika idéer eller hur samarbetet och elevernas tänkande kan utvecklas – då tror jag att du kan få påtaglig hjälp av den här avhandlingen” säger Ann Philgren själv i en intervju på skolporten. Följ länken för att läsa intervjun och avhandlingen:

Mycket av idéerna med det Sokratiska samtalet stämmer helt överens med de samtal utifrån gemensamma textupplevelser som jag vet pågår ute i skolorna. När man läser en text på, mellan och bortom raderna måste läraren inbjuda till eftertänksamma samtal runt texten och framförallt runt det som finns mellan och bortom raderna.

En bra ingång till sådana samtal är ”undrar vad jag ska få tänka för nytt i dag” vilket ni känner igen från andra språkforskare som Judith Langer t.ex. De här samtalen måste också tränas. Här finns givna regler och avgränsningar. Samtalen har även en överspridningseffekt till andra situationer där man behöver samtala, diskutera, lösa problem, lyssna och tänka kritiskt

Några förenklade regler för ett Sokratiskt samtal är:
  • Ett gemensamt utforskande genom eftertänksam dialog
  • Flera möjliga svar
  • Lyssna
  • Var beredd att ompröva och kanske ändra din åsikt

Man behöver inte komma fram till en konsensus i gruppen. Det här sättet att samtala på ger förutom kunskaper i ämnet en social kompetens, självkännedom, självkänsla och personlig utveckling, det är språkutvecklande tränar förmågan att tänka kritiskt, analyserande och logiskt.

Vad man behöver leta efter är samtalsunderlag som väcker tankar. Ett sådant samtalsunderlag kan vara sekvensen ur Madicken där Alva får följa med på höstbalen tillsammans med Madickens föräldrar. Där blir hon utfryst av herrskapsfolken men träffar sedan sotaren som dansar med henne. Var det rätt eller fel av Madickens mamma att ta med Alva på balen trots att hon inte var bjuden? Den här sekvensen kan skapa mycket intressanta samtal.

Läs också vad som finns att läsa på skolverkets hemsida om Sokratiska samtal:

Har ni någon erfarenhet av Sokratiska samtal? Dela gärna med er av dem i så fall.
"Ett liv utan undersökning och självprövning är icke värt att leva för en människa"
Sokrates försvarstal av Platon