söndag 14 augusti 2016

Att skapa läsintresse med PAX-böckerna

I våras gjorde jag en ny bekantskap vad det gäller bokgenrer. Det går inte att bestämma en enda genre för boken jag läste utan fyra: skrock, fantasy, magi och socialrealism. Boken heter Nidstången och är skriven av två författare nämligen Åsa Larsson (kanske mer känd som vuxendeckarförfattare) och Ingela Korsell. Det är första delen i en serie som är skriven för barn i mellanåldern och jag kan verkligen prata mig varm för dessa böcker eftersom de skapar en sådan läslust hos barn, framförallt de lite läsovilliga.

När det begynnande intresset för bokserien i min klass först märktes hos några killar som ibland har svårt att hitta böcker som de kan tycka om och för att deras lässjälvförtroende ibland vacklar, så tänkte jag att göra en liten satsning så att just de killarna och deras läsning fick stå i centrum ett tag.

Jag hade nästan inte hunnit tänka tanken färdigt förrän jag fick oväntad hjälp från Lundströms bokradio i radions P1. Den 23 april sände de ett inslag om PAX-böckerna där de samtalade med författarna och illustratören Henrik Jonsson. Vad som var ännu mer intressant att höra var att det finns en skolklass i Mariefred som är ”PAX-provare”. Det innebär att de får läsa böckerna innan de ges ut för att ge författarna råd och respons på innehållet. Varför just i Mariefred? Jo, handlingen utspelar sig där. Barnen berättade också i programmet vad de tyckte och tänkte om PAX-böckernas karaktärer och intrig vilket gjorde att jag bestämde mig för att låta mina elever lyssna på det här avsnittet ur Lundströms Bokradio.

Sagt och gjort. Det var härligt att se de läsosäkra PAX-läsarna i klassen under programmets gång, hur de växte centimeter för centimeter. De visste ju vad personerna i programmet pratade om och de kunde hålla med eller inte hålla med och de kunde förklara för de oinvigda. Det här skapade ett lässug i klassen utöver det vanliga vilket gav de läsosäkra ett helt nytt självförtroende. En mycket positiv spiral.

Entusiasmen spred sig så att vi som inte läst del 1 fick skriva upp oss på en kölista och jag fick be om förstärkning (fler böcker)från biblioteket i Nossebro. Till slut blev det min tur och jag fick rådet från föregående läsare att läsa extra uppmärksamt på de första sidorna i boken ”annars kommer du inte att förstå”. Jag tackade för rådet, tog med mig boken hem och sträckläste den innan jag släckte lampan och somnade. Det var så spännande och den natten drömde jag om många konstiga varelser kan jag berätta.

Det finns bra bokbloggar där ni kan få veta mer om handlingen. En blogg hittar ni här. En annan blogg som skulle kunna vara idé att visa eleverna om ni vill skapa intresse för bokserien är Agnesbokblogg (på bloggen söker ni  med ordet PAX till höger). Agnes är 14 år och har skrivit många inlägg om PAX-böckerna. Och så Lundströms bokradio förstås som ni hittar här.

Bar att veta är att serien kommer att innehålla 10 delar där alla delar hänger ihop i ett stort äventyr. Därför är det bra att börja läsa del 1. Varje del är också ett äventyr för sig och slutar alltid med en riktig cliffhanger som gör att man bara längtar till nästa del. Än så länge finns 6 delar men i oktober kommer del  7 som heter Pestan. Böckerna är lagom tjocka med många mörka, spännande och actionfyllda  illustrationer.. Även om det är mycket av fantasyinslag så är handlingen också vardagsnära vilket gör att man känner igen sig i så mycket. Texten är lätt att läsa med intrigen är ändå avancerad.  Därför passar den alla slags läsare, tycker jag.

lördag 12 mars 2016

Skolinspektionen


För någon vecka sedan deltog jag, vid min dator, i Skolinspektionens webinarium om Läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska och svenska som andraspråk. Skolinspektionen har granskat skolors arbete med att utveckla denna i årskurs 4-6. Det var 34 olika skolor från Pajala i norr till Malmö i söder som ingick i granskningen.

Resultatet är både glädjande och nedslående. Glädjande eftersom man märker en något mer framskjutande position vad det gäller arbetet med läs- och skrivstrategier. Många läromedel har ju numera en inriktning mot detta strategiarbete och många lärare låter också eleverna möta olika typer av texter och strategier för att klara av att förstå dessa enligt granskningen. Däremot varierar kvaliteten på det aktiva lärarstödet i undervisningen mellan olika skolor och även mellan olika lärare på samma skola. Det är den nedslående delen i resultatet. För mig är det märkligt att det fortfarande finns lärare som inte har tillägnat sig de senaste årens läsforskning och uppenbarligen inte heller har klart för sig vilka kraven är i Lgr11.

Att det aktiva lärarstödet brister ser Skolinspektionen som anmärkningsvärt och allvarligt. Man ser olika utvecklingsområden där elever måste ges möjlighet att förstå vad de ska lära sig och varför. Här menar Skolinspektionen att det är för stort fokus på görandet utan att ställa upp mål.

Ett andra utvecklingsområde är lärares vägledning eller modellering samt att ge eleverna möjlighet att samtala om texter, både egna och andras och därmed också utveckla sin förmåga att tänka, kommunicera och lära. På webinariet antyddes att många lärare låter eleverna ägna för mycket tid åt egen läsning utan att få möjlighet att samtala om det lästa. Här tänker jag att gemensamma läsupplevelser är oslagbara på alla sätt. Högläs, högläs och högläs ännu mer och samtala, utmana och reflektera tillsammans.

Ett tredje område att utveckla är enligt Skolinspektionen lärares och rektorers arbete med att följa upp hur elevernas intresse för läsning och skrivning utvecklas.

Vill ni läsa rapporten i sin helhet når ni den genom Skolinspektionens sammanfattning av rapporten. Här kan man också läsa fler råd.