Terminen
närmar sig sitt slut och sommarlovet står för dörren. I vår kommun satsar vi
vidare på att utveckla vår kunskap om barn och ungas läsning, läsförståelse och
läslust och kanske även vår egen. Vi fortsätter också att driva det arbete som
ska utveckla vår undervisning i läsförståelse.
Hur
vi bedriver det språkutvecklande arbetet i klassrummet är en av de allra
viktigaste punkterna som påverkar elevernas läsning men det finns andra områden,
minst lika betydelsefulla, som också påverkar. En sådan är om ett barn har
läsande förebilder eller inte. Om detta har det diskuterats en del och
Litteraturmagazinet har fångat upp delar av den intressanta och tankeväckande diskussionen.
Här
nedan är en kort artikel om problemet ur ett genusperspektiv. Den debattartikel av Gunilla Molloy som satte
fart på diskussionen kan ni läsa om ni klickar här. Just temat läsarförebilder
kommer att vara en del av höstens läsfrämjande satsning i vår kommuns skolor.
Bl.a kommer vi att ha ett föräldramöte med pappor som prioriterade gäster och
med Johan Unenge som inspiratör. Det ser jag verkligen fram emot.
Det
saknas en genusanalys av varför pojkar läser allt mindre
Det är samhällets syn på
manligt och kvinnligt som gör att pojkarna väljer bort läsningen. Det
skriver docenten Gunilla Molloy i en debattartikel i tidningen Dagens Nyheter.
Docenten Gunilla Molloy kritiserar den statliga
Litteraturutredningen för dess analys om varför pojkar läser allt mindre. Hon
skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter (8 april 2013) att det inte är
skolans fel att pojkarnas läsförståelse minskar – utan hela samhällets.
Gunilla Molloy anser att det är fel att skylla
många pojkars ointresse av att läsa på skolan. Frågan borde i stället
analyseras ur ett samhällsperspektiv där en genusanalys borde vara det
centrala.
Hon påpekar att en viktig faktor till pojkars
minskade läsförståelse helt enkelt är att det anses omanligt att läsa
skönlitteratur i vårt samhälle – och om inte män läser böcker kommer inte deras
söner att göra det heller.
Gunilla Molloy skriver:
"I
klassrummets genusimpregnerade kontext kan vi hela tiden se hur handlingar
laddas med genusbärande markörer; att sitta bredvid en flicka (feminint), att
läsa skönlitteratur (feminint), att samtala om skönlitteratur (feminint) att
skriva om skönlitteratur (feminint), att ta avstånd från det feminina
(manligt)."
Hon tycker att Litteraturutredningen, och andra
som pratar om hur pojkar ska förmås att läsa, borde ändra perspektiv och i
fortsättningen diskutera pojkars läsmotstånd utifrån ett samhällsperspektiv.
"Då
kan vi konstatera att många män, i sin gestaltning av manlighet, bland annat
gör det genom att inte läsa skönlitteratur."
Att inte läsa böcker gör i förlängningen att
pojkar och män blir "förlorare i det moderna kunskapssamhället" eftersom
läsning av skönlitteratur påverkar vår förmåga att förstå andra människor,
menar debattöre
Skriven av Hanna
Modigh Glansholm, chefredaktör på Litteraturmagazinet
Och här en passande bild som Rigmor har skickat
mig, också den hämtad från Litteraturmagazinet
