lördag 16 november 2013

Förebilder

Apropå det här med läsande förebilder som är så oerhört viktigt för att våra barn och ungdomar ska återerövra läsandet: För någon vecka sedan fick jag, av en kollega, en bok i min hand. Det var Margareta Strömstedts bok ”Jag skulle så gärna vilja förföra dig –men jag orkar inte”. I ett kapitel berättar hon med värme om sin fars och farfars relation. Det var kanske inte så vanligt att man på den tiden såg sitt barn som en unik individ. Men denne farfar såg sin son och samtalade med honom från början. Sonen, August, blev alltså så småningom morfar till Margareta Strömstedts barn och när hennes dotter skulle börja skolan fick dottern ett brev från sin morfar August. Det stod så här:

”Min första skoldag kommer jag ihåg. Då berättade min lärarinna om den stora syndafloden då alla människor utom Noa och hans familj förgicks. Jag var så gripen. Jag sprang hem från skolan den dagen. Jag trodde att min far och mor och mina systrar inte visste något om denna syndaflod. Min far var ute på åkern och plöjde. Jag följde honom fram och åter på åkern och berättade om denna fantastiska syndaflod. Far var gripen av min stora nyhet och tackade för allt han fick veta. Jag måste lova att jag, som nu skulle få lära mig så mycket, skulle berätta för honom varje dag, så att han också kunde få lära sig.”
Tänk att som barn få höra ”Berätta för mig, så att jag också får lära mig” eller ”Berätta för mig så att jag också får uppleva det du upplever genom din bok”. Morfar August är en fantastisk förebild för oss alla vuxna som bör vara läsande förebilder för våra barn och unga både hemma och i skolan.

Att i sin roll som lärare berätta om sina bok- eller berättelseminnen kan också inspirera eleverna att minnas berättelser som betytt mycket för dem. Det tror jag kan bidra till att våra elever utvecklar sin identitet som läsare. Man måste ha både rötter och vingar, eller hur är talesättet? Bokminnen, Läsarbiografi eller Boken som förändrade allt, kan vara rubriker för barn i olika åldrar.

·         Den första sagan du minns?

·         Vem brukade läsa eller berätta sagor och andra berättelser för dig och när? (T.ex. innan du skulle sova, på söndag morgon, hos mormor…)

·         Din första bok, favoritbok när du var liten

·         När började du att läsa själv? Vad läste du?

·         Vilken berättelse minns du mest och varför minns du den tror du?

 Dessa frågor ställde jag till barn i fyran och femman vilket blev starten på ett mycket intressant och engagerat arbete runt läsarminnen där även föräldrar engagerades. Så här skrev en flicka:

 
”…och ibland var vi hos Farmmor då brukade vi sita i henes vatensäng och hon läste Flikan som inte ville gå till dagis för den ville jag höra om och om igen. Vi släkte alltid lampan och drog för gadinerna och tende henes senglampa. Det mins jag att jag jilade…och jag mins när inte pappa kunde läsa sat han på ett band mäd madiken och masor Astrd Lingren band. Det sate han på när han inte han läsa. Men efter några gonger kunde jag madicken utantill. Derför blev madiken min elsklings bok”

 
Man förstår att de där stunderna satte spår hos flickan. Kanske kan mor- och farföräldrar berätta sina läsarminnen för barnen i skolan. Läsande förebilder över generationsgränserna. Låt fantasin flöda.

 

tisdag 5 november 2013

fel

Tydligen klarar inte webbläsaren Explorer av att läsa det jag skrivit på engelska i inlägget "Den tidiga läsinlärningen". Så om det ser konstigt ut och ni är nyfikna på vad det står får ni välja en annan läsare t.ex. Chrome, Safari eller Firefox. /Lena

söndag 3 november 2013

Den tidiga läsinlärningen


 
Under vecka 44 fick jag i min roll som språkutvecklare möjlighet att vara med på en utbildning med rubriken Att lära barn läsa på djupet. Göteborgs Stad har sedan sex år tillbaka ett samarbete med Teachers College Reading and Writing Project, Columbia University i New York. Det här samarbetet startade då Skolverket startade sin satsning med läsa- skriva- räknapengar för ett antal år sedan. Den satsningen resulterade i mina föreläsningar utifrån Tankens Mosaik i vår kommun. Det är bara att konstatera att vi har olika perspektiv och förutsättningar i en liten och i en stor kommun. I vilket fall är jag jätteglad över att ha fått vara med på ett hörn av deras samarbete genom förra veckans föreläsningar

Katie Wears från TC (Teachers College) lotsade oss fram i tre dagar mellan strukturerna och rutinerna runt lektionsuppläggen inom framförallt läsning . Hon var lika modellerande, engagerad och tydlig inför oss som hon och övriga lärare inom TC är i sin klassundervisning.
Det är inte alls så att man suckande tänker ”en ny fluga som snart flyger vidare för att lämna plats åt någon annan modepedagogik”. I stället kände jag igen det mesta från den forskning som vårt arbete med läsförståelse och läslust bygger på (Essunga läser). Men här var det så mycket mer rutin, struktur och en självklar största del av dagens schema. Det var ingen diskussion om vad lärare och ledning i dessa skolor ansåg vara allra viktigast – läsning!

Arbetet under en skoldag var strukturerat så här:
1.      IRA (Interactive Reading Activity) -20-30 min

2.      WS (Word Study) – 15-25 min

3.      SR (Shared reading) -10-15 min

4.      IW and SW (Interactive Writing and Shared Writing) 10-15 min

5.      WW (Writing Workshop) 45-60 min

6.      RW (Reading Workshop) 45-60 min
Eftersom USA har längre skoldagar så kan man arbeta med ett sådant schema i Sverige under två skoldagar.

Varje del i denna struktur har i sin tur givna rutiner som alla är väl inarbetade. Som exempel beskriver jag RW mer noggrant här nedan vilken påminner mycket om den struktur som Keene&Zimmerman beskriver i Tankens Mosaik och Brita Stensson beskriver i Mellan raderna:

1.      Minilektion, 5-10 min. Alla barn samlas i grupp på golvet runt läraren

·         Connection – Kopplar till något t.ex. Vet ni vad jag tänkte på…

·         Teach - I dag vill jag lära er… Läraren modellerar med stort engagemang och instruerar för gruppen. Det kan t.ex. handla om hur man får sin läs-kompis att berätta mer genom att ställa frågor, visa intresse, inte prata för mycket eller hur man gör förutsägelser när man får en ny bok och innan man ska börja läsa den.

·         Active Engagement – barnen samtalar två och två om sina böcker medan lärare går runt och lyssnar och stödjer (scaffolding)

·         Link – 1 minuts sammanfattning av läraren om vad de gjort och därefter ”off you go”, alltså barnen går direkt till sina platser för att läsa


2.      Work period, 10-30 och 5-15 minuter
  

·         Först individuellt sedan i par

·         Man läser och reflekterar/tränar/tänker på ”uppdraget” när man läser

·         Använder post-it lappar

·         Läser högt för varandra

·         Samtalar och reflekterar tillsammans över det lästa utifrån minilektionen

·         Läraren går runt och uppmuntrar och stöder

3.      Share, 3-5 min
     

·         Läraren går igenom med hela gruppen vad de gjort, hur problem har lösts, goda exempel, gratulerar till framgången m.m.

Det här är en liten och ganska ytligt beskriven del av arbetet inom TC. Det som jag fascineras mest av är lärarens tydliga roll och engagemang, barnens aktiva deltagande där alla är trygga med rutinerna och strukturen men framförallt på vilken nivå barnen samtalar med varandra om läsningen och texterna. Jag blev helt hänförd när jag såg två femåringar läsa en bilderbok tillsammans och den ene efter läsningen säger ”Now, we´ll talking about favourite parts” och så börjar de diskutera, titta, peka och resonera. Det här tror jag även lärarna med elever i nian drömmer om att få uppleva.
Fråga mig gärna så berättar jag mer och ger er länkar till filmer, blogg m.m.