tisdag 13 december 2011

Språkutvecklande diktarbete

I min klass arbetar vi sedan en tid tillbaka med dikter (poetiska texter). Det är minst sagt språkutvecklande och mycket inspirerande. Målet är bl.a att just utveckla språket och motverka språklig fattigdom. Med lyrik lär barnen sig nyanser och att använda ord som beskriver. De lär sig också att använda  värderingskriterier vilka ofta saknas i barnens vokabulär. De uttrycker att det är bra eller dåligt men har inte riktigt språk för att motivera varför de tycker så. Det hör ju samman med att få fatt på sina tankar, att kunna reflektera. Men då måste man ju ha ord för det man tänker, känner eller tycker.

Att göra inferenser och att dra slutsatser tränas verkligen med lyrik. Texten är ju ofta så avskalad att man får läsa mycket mellan och bortom raderna. Många dikter belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor vilket är en del av det centrala innehållet i kursplanen för ämnet svenska. Förutom detta tar vi vara på ett litterärt arv genom att läsa andras dikter, att läsa vad andra uttryckt av känslor och tankar.

Diktläsning, om man läser högt för varandra eller en publik, lär oundvikligen barnen att lyssna och fokusera. En muntlig framställning som att läsa en dikt för andra ställer höga krav på recitatören. Det är främst fem delar som vi tränat på vad det gäller den muntliga framställningen:
  • tempo
  • rytm
  • artikulation
  • röststyrka
  • paus
Barnen har skrivit egna dikter efter att ha "marinerats" i andras. Det finns ett behov av att uttrycka sig och det är väl ett fint sätt att få göra det på. Jag vill gärna dela med mig av några av barnens dikter och hoppas att andra lärare kan bli inspirerade nog för att ta in lyriken i skolans språkutvecklande och identitetsskapande arbete.

Decembermorgon

Det var en decembermorgon i skogen
jag såg vinden susa mellan träden.
Jag hörde vinden, bara vinden, inte en fågel.
Det luktade gott av granbarr och mossa.
Jag kände mig fri. Helt fri.


Krig

Kriget fortsätter
två år har gått.
Mamma
och pappa i
koncentrationsläger.
Min bror och jag är kvar.
Min bror är sjuk.
När kommer döden?
Han längtar.


Min vän

Varför lämnade du mig här?
Jag saknar dig min vän.
Du har farit men jag är kvar här.
Kan du inte förstå att jag vill
ha dig här.
Men hoppas att du har det bra där du är.


Morgonstämning

Morgonstämningen har börjat.
Jag ser snöflingor singla ner från himlen.
De landar på den vita, snötäckta marken.
Jag får en varm känsla av alla ljus.
Jag känner mig glad.


Sommarvinden

Nu är det kallt men
vart tog sommarvinden vägen?

Det knarrar i snön och det
är fruset och snön glittrar.

Men sommarvinden tror jag är
i Oceanien


Döden

Döden faller
ödet vilar i dina händer
dit jag går alldeles
ensam
när ses vi igen min vän


Släckt

Värmeljuset är släckt.
Det är kallt.
Värmen försvann med lågan.
Varför?


Pepparkakan

Jag ser ett runt hjärta.
Jag känner en sträv och smulig yta.
Det luktar ingefära.
Jag hör hur det knastrar när jag tuggar.
Det smakar sött och gott.
Jag tycker om pepparkakor.


Livet

Livet är vad man gör
det till.
Men många tror
att livet är depression,
sorg och intriger.


Katt

Katt.
Svart, vit
kelig, länghårig, gullig
Han är en lurvboll.
Jaguar 

måndag 5 december 2011

Sokratiska samtal

Åter till Ann Ann S Philgren (med tanke på mitt förra inlägg). Hon disputerade 2008 med avhandlingen "Socrates in the classroom: Rationales and effects of philosophizing with children". Boken som hon skrivit utifrån avhandlingen heter  Sokratiska samtal i klassrumsmiljö - en väg till dialog och stärkt demokrati. I sin forskning har hon som de flesta andra forskare konstaterat att vi lärare har väldigt svårt att komma ifrån vårt sätt att styra dialogen i klassrummet. Det gör att det flerstämmiga klassrummet tyvärr lyser med sin frånvaro på många håll i den svenska skolan.

Det sokratiska samtalet i klassrummet innebär att man arbetar med en öppen dialog som utvecklar elevernas tänkande. Det uppmuntrar också andra egenskaper som framhålls i Lgr11 så som att kunna fatta beslut, lösa problem, samarbete och att tänka kritiskt. "Tanken är att elever som lär sig det här arbetssättet ska använda det i sitt eget tänkande, med andra ord ska eleven försöka tänka sig alla de röster som belyser ett problem från olika håll, och därigenom hitta ett logiskt resonemang i sin individuella problemlösning. Om du är en lärare som redan funderar på hur du ska få fler elever att våga prata i klassrummet, hur man kan ge utrymme åt olika idéer eller hur samarbetet och elevernas tänkande kan utvecklas – då tror jag att du kan få påtaglig hjälp av den här avhandlingen” säger Ann Philgren själv i en intervju på skolporten. Följ länken för att läsa intervjun och avhandlingen:

Mycket av idéerna med det Sokratiska samtalet stämmer helt överens med de samtal utifrån gemensamma textupplevelser som jag vet pågår ute i skolorna. När man läser en text på, mellan och bortom raderna måste läraren inbjuda till eftertänksamma samtal runt texten och framförallt runt det som finns mellan och bortom raderna.

En bra ingång till sådana samtal är ”undrar vad jag ska få tänka för nytt i dag” vilket ni känner igen från andra språkforskare som Judith Langer t.ex. De här samtalen måste också tränas. Här finns givna regler och avgränsningar. Samtalen har även en överspridningseffekt till andra situationer där man behöver samtala, diskutera, lösa problem, lyssna och tänka kritiskt

Några förenklade regler för ett Sokratiskt samtal är:
  • Ett gemensamt utforskande genom eftertänksam dialog
  • Flera möjliga svar
  • Lyssna
  • Var beredd att ompröva och kanske ändra din åsikt

Man behöver inte komma fram till en konsensus i gruppen. Det här sättet att samtala på ger förutom kunskaper i ämnet en social kompetens, självkännedom, självkänsla och personlig utveckling, det är språkutvecklande tränar förmågan att tänka kritiskt, analyserande och logiskt.

Vad man behöver leta efter är samtalsunderlag som väcker tankar. Ett sådant samtalsunderlag kan vara sekvensen ur Madicken där Alva får följa med på höstbalen tillsammans med Madickens föräldrar. Där blir hon utfryst av herrskapsfolken men träffar sedan sotaren som dansar med henne. Var det rätt eller fel av Madickens mamma att ta med Alva på balen trots att hon inte var bjuden? Den här sekvensen kan skapa mycket intressanta samtal.

Läs också vad som finns att läsa på skolverkets hemsida om Sokratiska samtal:

Har ni någon erfarenhet av Sokratiska samtal? Dela gärna med er av dem i så fall.
"Ett liv utan undersökning och självprövning är icke värt att leva för en människa"
Sokrates försvarstal av Platon

onsdag 23 november 2011

Lärandet är taket som vilar på tre pelare

Den 17 november var jag i Stockholm på den heldagskonferens som Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) bjöd in oss kommunala språk-, läs- och skrivutvecklare till. Dagen bjöd på föreläsningar och diskussioner både om samtalets betydelse för lärande och om modeller för läsförståelse.

Först ut den här dagen var Ann S Pihlgren, filosofie doktor i pedagogik vid Stockholms universitet. Hon föreläste under rubriken ”Eftertänksam dialog”. Det handlade bland annat om samtalets betydelse för lärande och samtalets roll i undervisningen. Det sokratiska samtalet tjänade som konkret exempel på hur eftertänksam dialog kan bidra till fördjupad, vidgad förståelse för idéer och värden.

Hon gav oss en bild som jag tyckte gav mig en bra förståelse av vad lärandet är och bör bestå av för att bli komplett:
Lärandet är taket som vilar på tre pelare:


  1. Tillägnandet av organiserad kunskap. Det jag vet att eleverna måste kunna och förstå. T.ex att knäcka läskoden. (Läraren som didakt)

  1. Utvecklandet av intellektuell förmåga genom färdighetsträning. Läraren ser till att eleverna har rätt material på rätt nivå, t.ex läsmaterial. (Läraren som coach)

  1. Fördjupad, vidgad förståelse för idéer och värden genom utforskande och skapande. Här får de eftertänksamma dialogerna plats. Det sker ett utforskande i ämnet för att lärandet ska bli helt. Läraren som kunnig medmänniska och samtalsledare.
Ann S Philgren gav exempel på hur lärandet kan fastna i vissa pelare och aldrig bli helt. Historia är ett ämne som lätt kan fastna i pelare ett, matematik kan ofta stanna upp i pelare två och ibland kanske förskolan endast ägnar sig åt pelare tre (skapande verksamhet) utan att ha med de två första pelarna. Reggio Emilia däremot arbetar enligt föreläsaren med alla tre pelarna.


måndag 14 november 2011

P1, Språket

Vetenskapsradion har ett program som heter Språket. När jag körde hem från skolan i onsdags så lyssnade jag som vanligt på P1 och hörde då ett mycket intressant avsnitt av Språket som handlade om att läsa för livet. Det började med ett reportage från Rannebergsskolan i Göteborg där man verkligen har satsat på läsningen. Varje dag börjar med en hel timme runt en bok, både högläsning och samtal. Barnen läser på egen hand en halvtimme varje dag i skolan och de får också en halvtimmes läsläxa varje dag. Barnen går i tvåan och har stor läslust. En av eldsjälarna är Britta Stensson vars bok ni kanske har kommit i kontakt med. Den heter Mellan raderna och är väldigt lik min favoritbok Tankens Mosaik men är skriven mer för den svenska skolan och de svenska förhållandena.

I UR:s serie Barn av sitt språk handlar ett av avsnitten om just Rannebergsskolans sätt att arbeta med läsning och läsförståelse. Man kan tyvärr inte se dessa program på webben längre men det är möjligt genom något slutet närverk som SLI på Mediapolen eller så kan man låna avsnitten på DVD från mig.

I radioprogrammet intervjuas även forskaren Carolin Liberg om hur barns läsning och läsvanor har förändrats över tid och hur annorlunda de texter ser ut som barnen möter i dag . Hon talar om det paradigmskifte som vi står inför vad det gäller texter som barn och unga möter och att skolans stora utmaning är att upprätthålla och förbättra elevernas lust och kunskaper i läsning.

Följ länken och lyssna på programmet. Den del som handlar om barns läsning är ca 12 minuter lång.


onsdag 9 november 2011

Textsamtal med barn med funktionshinder

De flesta av er träffade Monica Reichenberg när hon besökte oss förra hösten. Det var ju en fantastisk kväll vi sent ska glömma. Hon nämnde då att hon och Ingvar Lundberg arbetade med ett projekt som undersökte hur och om elever med funktionshinder som utvecklingsstörning kan utvecklas inom läsförståelse genom strukturerade textsamtal. Resultatet har nu kommit ut i bokform och vänder sig  framförallt till specialpedagoger. En artikel om projektet och vad forskarna Reichenberg och Lundberg har kommit fram till kan ni läsa om ni klickar på denna länk:

Jag hoppas att ni läser den, det är intressant läsning. Någon kanske blir så inspirerad att ni köper boken. Det vore riktigt intressant att få respons på artikeln från er som har erfarenhet av läsförståelseundervisning för barn med liknande funktionshinder.

måndag 31 oktober 2011

Skönlitteratur som historisk källa

Böcker och läsning kan ges olika funktioner i elevarbetet. Det har ju funnits en diskussion på våra lärosäten huruvida den skönlitterära boken kan eller ska användas som historisk källa eller inte. För några år sedan bestämde sig Göteborgs Universitet för att satsa på detta. Min dotter går just nu en delkurs som heter just Skönlitteratur som historisk källa.

Skönlitteraturen är fantastisk på att sätta in oss i en tid och i ett annat sammanhang. Vi kan förflytta oss till en annan plats på ett helt annat sätt än genom en faktatext. Med den känslomässiga upplevelse som följer har vi också fått en helt annan bestående förståelse och kunskap.

Några böcker jag vill slå ett slag för i historieundervisningen är Maj Bylocks trilogi om Petit eller Åsa som den bortrövade flickan kom att kallas när hon kom till Sverige från Frankrike under vikingatiden. Böckerna ger en bra bild av hur olika utvecklingen var i Sverige jämfört med andra delar av Europa men framförallt hur livet i Sverige kunde te sig för vanliga människor under den här tiden. Samma författare har skrivit Solstenen som utspelar sig på medeltidens Gotland. Det är också en trilogi som är mycket spännande och som samtidigt beskriver tidens sätt att leva, bo och tro.

Häxprovet är den första boken i en serie på fem. Den handlar om en släkts öden under 1600- och 1700-talet, i häxjaktens tid. Den är spännande, lärorik och lite sorglig. Barnen brukar älska den och vilja läsa hela serien. Bonnier har en handledning till den som jag hittade på nätet. Vissa ”frågor” är bra, många känns som lite för mycket av kontrollfrågor. Men man kan ju använda vissa delar. Här är länken: http://www.sanomautbildning.se/upload/806/Hoglasning.pdf

Om medeltiden skriver också Gudrun Wessnert i t.ex. Enhörningens gåta som är ett slags riddaräventyr, och Sketna Gertrud och kung Magnus kalas där handlingen utspelar sig i kvarteren runt Stockholms slott år 1336. Den är skriven med mycket humor.

För lite äldre barn har Gudrun Wessnert skrivit Spetshäxan. Man märker att författaren har stor historisk kunskap och hela berättelsen vimlar av viktiga tidsmarkörer. Tiden är Gustav III:s. Då var de övergivna barnen många och huvudpersonen är ett sådant. Anna Christina som hon heter, skulle dö hos en änglamakerska var det tänkt men så blev det inte.
 
Här är en liten film där författaren presenterar sig själv.
 


Jag skulle kunna göra listan med användbara böcker lång. Hör av er om ni vill ha idéer om bra skönlitteratur till ert ämne eller arbetsområde.

En annan vinkling på hur berättelser kan användas är att använda de svenska berättelserna för andraspråkselever för att lära något om Sverige och vår kultur. Jag länkar till en artikel om vad berättelser kan betyda för studenters föreställningar om Sverige och svensk kultur. Dessa studenter läser svenska som främmande språk men jag menar att innehållet också är intressant med tanke på våra andraspråkselever. http://www.skolporten.com/art.aspx?id=WhUWS (välj länk till artikeln/tidskriften)

söndag 30 oktober 2011

Rika språkrum

Synligt lärande är den svenska rapporten som bygger på John Hatties studie Visible Learning.  I den presenteras vad som påverkar elevers studieresultat. Där kan man i kapitel två läsa att en påverkansfaktor med relativt stor betydelse för skolprestationerna är mängden och kvaliteten på tidiga insatser i förskoleaktiviteter. Att barn deltar i sådan strukturerad förskoleverksamhet är särskild viktig för de barn som kommer från missgynnande hemmiljöer. Då fyller förskolan en kompensatorisk funktion.

Om jag reflekterar över detta utifrån ett språkutvecklingsperspektiv så blir det än en gång bekräftat vad viktigt förskolans språkutvecklande arbete och förhållningssätt är. Men vi borde också stärka föräldrarnas roll i detta. Vi vet att föräldrar allt mer sällan prioriterar samtalet, högläsningen och stimulans av skrivande och läsande. Men vet de vad konsekvensen kan bli? Har de kunskap om hur otroligt viktigt deras samtals- eller lässtunder är för barnets hela språkutveckling många år framöver? Vad händer när föräldrars intuition dränks i arbete och tidsbrist?

En viktig form av samtal är boksamtalen menar forskaren Caroline Liberg. De tidiga boksamtalen fyller inte bara viktiga funktioner i våra liv utan väcker ett intresse för att läsa. De ger också en mängd kunskaper om hur man beter sig som läsare och vad läsande innebär. Hon använder också begreppet ”rika språkrum”. Dessa kan skapas såväl i hemmet som i förskolan och i skolan. Språkrum är i första hand sammanhang i vilka man dras in i ett meningsskapande om betydelsefulla, spännande, roliga intresseväckande eller allvarliga ämnen. Men det kan också vara mer konkret ett ”rum” där man impregneras med texter av olika slag och där barnet självt ges möjlighet att utforska språket.
 
Hur ser våra språkrum ut hemma, i förskolan, i skolan?

måndag 17 oktober 2011

Nordiska språk

Lgr11:

Övergripande mål – Kunskaper:
”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken.”

Kursplaner – Svenska:

Syfte: Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Centralt innehåll - Årskurs 4-6: Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen…Språkbruk i Sverige och Norden. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem.

Centralt innehåll - Årskurs 7-9: Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen…Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i…Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken.

Vad är nordiska språk? En liten språkhistoria

(källa Skolverket)
Att svenska språket är nära släkt med danska och norska känner i princip alla till. Men vilka andra språk tillhör gruppen nordiska språk? Och vad är skillnaden mellan nordiska språk och språk i Norden?
Nordiska språk är benämningen på språken danska, svenska, norska, isländska och färöiska. Dessa fem språk tillhör en gren av de germanska språken och kallas därför även nordgermanska språk. Andra germanska språk är till exempel engelska, tyska och nederländska, som brukar klassas som västgermanska.

De germanska språken är i sin tur del av en större språkfamilj som kallas indoeuropeiska. Där ingår exempelvis grekiska, hindi, franska, kroatiska och många fler språk som idag uppfattas som vitt skilda. Men de härstammar alltså från ett och samma språk. Ungefär hälften av jordens befolkning har ett indoeuropeiskt språk som modersmål.

Det finns dock språk i Norden som inte är nordiska språk, och inte ens tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Finskan hör till den finsk-ugriska språkgruppen inom den uraliska språkfamiljen dit också de samiska språken och ungerska hör.

För 1000 år talade och skrev man troligtvis samma språk i Sverige, Norge, Danmark och på Island och Färöarna. Språken har sedan förändrats i delvis olika riktningar under 1000 år. De har exempelvis i olika hög grad influerats av andra språk. Svenskan har påverkats en hel del av både franska, tyska och engelska. Isländskan är det språk som har förändrats minst.


Som vanligt finns mycket material på nätet. Här nedan finns några länkar som jag kan rekommendera. 

http://vetamix.net/node/4131 Denna länk består av korta filmer på några minuter med intervjuer av barn från de nordiska länderna. Filmerna är textade till svenska och en uppföljning eller handledning finns också. Nygjorda och trevliga filmsnuttar för barn i mellanåldern.

http://www.nifin.helsinki.fi/bibbi/index1.php?lang=se Min växelvarma vän är en saga vilken man kan lyssna på på fem olika nordiska språk. Det är en virtuell bok av Tove Appelgren. Den finns även en textversion på svenska.

Skolverket har många bra förslag på material för nordiska språk för de yngre åldrarna upp t.o.m. gymnasiet. Bl.a  finns det textutdrag  från boken Skämmerskans dotter av Lene Kaaberbøl på svenska och danska vilka man kan jämföra. Kanske en bra uppgift för högstadieeleverna där jag tror att boken är populär.

Lycka till!

söndag 16 oktober 2011

Stora skillnader i högstadieelevers skriftspråksutveckling

Högstadieåldern är en stark utvecklingsperiod sett till skriftspråket. Men skillnaderna är stora mellan de enskilda eleverna, vilket ställer höga krav på den undervisande svenskläraren. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
Tiden som för de flesta är känd som ”högstadiet” har i tidigare forskning identifierats som en stark period av språkutveckling. Men få forskare har fokuserat på enskilda individers språkutveckling under denna period.
– På så vis har vi inte haft särskilt precis kunskap om hur språket förändras under dessa skolår, säger avhandlingens författare Mikael Nordenfors.
Han har studerat ett 30-tal elevers texter genom högstadiet (261 texter totalt) och kartlagt ett antal olika mönster för språkutveckling genom att studera ordlängd, ordmängd och ordvariation. Han studerar också vad han kallar för röstanvändning, till exempel växlingar mellan citat, referat och berättarröst. De undersökta texterna kommer från nationella prov, noveller och en mer fackspråklig typ av test, en essä.
En av Mikael Nordenfors slutsatser är att elevernas textproduktion mätt i antal ord ökar kraftigt under de första åren på högstadiet, men att mängden ord sedan tenderar att reduceras i de avslutande texterna i årskurs 9.
– Detta skulle man kunna tolka som att skrivglädjen, eller utvecklingen, stagnerar. Men mer sannolikt är det så att eleverna förmår säga vad de vill ha sagt med färre ord i förtätad meningsbyggnad, det vill säga ett språk som med åren blir mer effektivt, och därmed också präglat av mer ”vuxna” stilistiska val.
I avhandlingen påvisas några sådana stilistiska val, vilka främst går att notera hos de elever som fått högt betyg på sina texter. Ett exempel på val är att formeln för att kommentera ett citat som till exempel ”Dra åt skogen, sa Peter” av somliga avskaffas till fördel för konstruktioner som ”Dra åt skogen. Peters ord sårade honom”. Det vill säga en del elever tillägnar sig ett större stilistiskt register, men alla gör det inte.
Sammanfattningsvis visar avhandlingen att en del elever utvecklas starkt i sitt skrivande medan andra går mycket långsamt fram. Det leder i sin tur till en diskussion om hur man ska kunna få fler elever att nå fram till en mer kontinuerlig och starkare skrivutveckling.
- Eftersom kartläggningen visar hur mångfacetterad elevernas skriftspråksutveckling är, blir kraven på den enskilda svenskläraren därefter. Därför hoppas jag också att den ska kunna fungera som något av förberedelselitteratur för blivande och aktiva lärare. Att undervisa om texter på högstadiet är kort sagt ingen enkel sak, säger Mikael Nordenfors.

Vill man läsa avhandling i sin helhet eller delar av den så kan ni följa länken här: http://hdl.handle.net/2077/25300

måndag 10 oktober 2011

Elevernas reflektioner

Hur togs dikten emot? Jo, på ett fantastiskt sätt. Den gav mersmak hos de flesta barnen. De uttryckte många känslor runt dikten och som en pojke sa: "Jag tror han försöker förmedla något om livet". Ett annat barn skrev så här i sin Tankebok:

"Min första tanke var att det var konstigt att ett träd gick. Jag såg en bild av ett träd som gick i ösregnet. När det blev solsken stannade trädet. Sedan läste jag att det blev natt, då såg jag en stjärnklar himmel och ett träd som stod på marken. Efter det stod det i texten `då snöflingorna slår ut i rymden´, då såg jag att det kom snöflingor ur rymden, som om stjärnorna föll men själva stjärnorna stannar. Jag kom också att tänka på mitt gamla marsvin, Maja, när hon dog. I dikten stod det `Då regnet upphör stannar trädet´, som om det får slut på energi, som Maja. Jag ville bara att hon skulle vakna".

Ja, som ni förstår gav det här mersmak både hos eleverna och hos mig.

torsdag 6 oktober 2011

Grattis Tomas Tranströmer

I dag jublar vi över Svenska Akademiens beslut att tilldela Tomas Tranströmer årets nobelpris i littertur. Fantastiskt! I morgon ska jag läsa dikten Trädet och skyn för mina elever. Vi har just målat av rönnen på skolgården. Var och en efter sin tolkning. Denna rönn håller på att bli av med sina löv där den går "omkring i regnet". Det ska bli spännande att samtala med barnen om ur de tolkar den här dikten.

Det går ett träd omkring i regnet,
skyndar förbi oss i det skvalande grå.
Det har ett ärende. Det hämtar liv ur regnet
som en koltrast i en fruktträdgård.

Då regnet upphör stannar trädet.
Det skymtar rakt, stilla i klara nätter
i väntan liksom vi på ögonblicket
då snöflingorna slår ut i rymden.

söndag 2 oktober 2011

Träna inferenser

Goda läsare är medvetna om att texter innehåller luckor där de själva får fylla i utelämnade tankeled. Som läsare använder man ledtrådar i texten och kopplar det till det man redan vet och så drar man slutsatser och gör gissningar. Om man i sin undervisning vill ha ett tydligt exempel på hur man gör inferenser kan man använda det här exemplet som finns i Monica Reichenbergs bok Vägar till läsförståelse:

Sara skulle gå på kalas.
Hon undrade om Elin skulle gilla en Tintin-bok.
Hon skakade på spargrisen.
Den gav inte ett ljud ifrån sig.

När eleverna läst texten frågar läraren hur gammal Elin är. Oftast svarar de ungefär 7-8 år. När de får frågan hur de vet det svarar de ”Hon läser en Tintin-bok”. När eleverna får fundera över Saras ekonomi drar de slutsatsen att hon är pank eller så har hon nyss tömt sin spargris eller möjligtvis varit och tömt den och satt in pengarna på banken. Svaret står ju inte i texten men att eleverna ändå förstår detta och drar sina slutsatser blir en bra utgångspunkt för undervisningen om vad att läsa mellan raderna är, alltså att göra inferenser.

Om man vill veta hur eleven har kommit fram till sin tanke eller slutsats är frågorna ”Hur vet du det?” eller ”Varför svarade du så” bra att ställa. Då måste ju eleven även fundera över hur det gick till att förstå texten. En slags metakongnition.

måndag 26 september 2011

Att bedöma läsförståelse

I Pedagogiska Magasinet (nr 3) hade en journalist gjort besök hos Louise Björkman som jag senast träffade förra veckan (kurskamrat). Då kunde jag få diskutera hennes spännande arbete med elevers egen bedömning av läsförståelse. Hon har tillsammans med en kollega arbetat fram en matris för att bedöma läsförståelse och som innehåller exempel på olika nivåer av lässtrategier. Eleverna får själva göra sin bedömning genom att reflektera över hur de använder strategier och vilka strategier de använder sig av under sin läsning. Hon gör också en bedömning vilken hon sedan kan jämföra med elevens. De strategier som dessa elever skulle förhålla sig till var
  • Inferenser
  • Förutsäga
  • Ställa frågor till texten
  • Tänka högt

Min tanke är att man får fundera över hur och vad man testar inom läsning. Vad trycker Lgr11 på? Jo, lässtrategier. Vad vet vi om våra elevers sätt att använda lässtrategier? Om forskningen menar att lässtrategierna är vägen till god läsförståelse så kanske vi ska diskutera vårt sätt att bedöma elevers läsförmåga. Hur gör ni ute på skolorna? Det vore intressant och viktigt att få en diskussion om detta.

”Undersök vilka strategier du använder när du läser en utmanande text. Då kan du bättre bedöma elevers läsförståelse”, anser forskaren Barbro Westlund. Jag ska genast köpa hennes bok Att undervisa i läsförståelse och återkommer i ämnet.

Att väva en väv

Den senaste veckan har det funnits mycket att läsa om att språkutveckling i media. Jag vill skriva några tankar utifrån några artiklar i Pedagogiska Magasinet och A alfa som fick mig att fundera över hur undervisningen i svenska egentligen ser ut i vår skola. Hur mycket textsamtal och gemensam läsning sker och hur bra är våra elever på att förstå text och genom vilka strategier?  Hur får våra elever möjlighet att förstå sig själva och sin omvärld genom litteratur och hur bygger de sin egen identitet genom litteratur och samtal? Hur bra är vi lärare på att förstå vad som sker med oss själva när vi läser en text?

I artikeln Samtal gör boken starkare (A alfa 04/11) ges en fin beskrivning av vad text är för något. Ordet kommer från latinets textum och betyder väv. I artikeln beskrivs gymnasieelevernas samtal om boken Flyga drake av Khaled Hosseini och hur de väver en väv när de talar om texten. En väv som flätas samman allt tätare och där varpen är gemensam men garnet i inslaget får färg från var och en av eleverna som samtalar.

Med det här textsamtalet får eleverna lära av varandra, lära sig hur andra tänker och att det finns många olika perspektiv. De får visa vad de förstår och får hjälp med det de inte förstår. Läraren i den här artikeln ser naturligtvis också vinsten i att lära sig mer om situationen i Afghanistan. Samtidigt är det ju viktigt att behandla de stora livsfrågorna.

Om man utgår från en gemensam läsning som t.ex. högläsning så tänker jag att det här sättet att arbeta på verkligen är inkluderande. Det gör ingen skillnad på vem som är med och samtalar, flicka eller pojke, gammal eller ung, lässtark eller lässvag. Vem vill sätta sig på sin plats och skriva en recension när man läst en bok som man är uppfylld av? frågade sig Gunilla Molloy i boken Pojkar skriver och läser. Nej, då har man behov av att få dela sin upplevelse med andra. Är man inte uppfylld av den vill man heller inte skriva en traditionell recension. I stället kan texten få helt andra dimensioner om man får prata om den tillsammans med andra.

Aidan Chambers skriver i sin bok Böcker inom oss att när vi träffar en person som läst samma bok som en själv så är det inte först en nerskriven version av vad man tycker och tänker som känns viktig utan man är ivrig att få jämföra och reda ut sin läsupplevelse med den andre. Om man analyserar ett sådant spontant samtal kan man dela upp detta i tre rubriker
  1. Vad som var bra
  2. Vad som inte var bra
  3. Det som jag inte förstod
 Kanske en bra utgångspunkt för textsamtalen i skolan.

måndag 19 september 2011

"Gittan gömmer bort sig"


I helgen läste jag  ett reportage  i GP om Pija Lindenbaum och vill slå ett slag för henne så här i bokmässetider. ”Hennes böcker är litterära universum där bild och text, humor och allvar smälter samman och skapar läsupplevelser och bjuder på stor bilderbokskonst”. Det är så sant. Hennes nya bok, som de flesta av hennes böcker, utgår från en känsla. I den här boken, Gittan gömmer bort sig, är det skamkänslan som varit upphov till berättelsens handling –att råka göra fel och få skäll, hur hanterar man det? I alla hennes tidigare böcker finns det massor att fundera på och reflektera över så jag vågar lova att den här boken gör det också. Boken kommer ut i dagarna så förmodligen finns den på bokmässan till helgen om ni kommer att besöka den.

En av hennes tidigare böcker är Siv sover vilse och handlar om Siv som ska sova över hos sin bästis Cerisia (jämför namnet och färgen på boken!). Men när pappa har lämnat henne och natten närmar sig så tycker Siv att det är så annorlunda hos Cerisia och hennes familj. Det luktar konstigt, maten är konstig och hunden är äcklig. Att sova över hos bästa kompisen blir inte vad hon hade förväntat sig. Detta kan nog de flesta barn känna igen sig i. Jag minns tydligt den känslan från när jag själv var barn. Hu, den var hemsk, man ångrade sig och ville hem när natten kom och ljuset släcktes.

Bilderböcker lämpar sig väldigt väl för textsamtal av olika slag i alla åldrar, glöm inte det.


                                                           




tisdag 13 september 2011

Sagor

Så har jag återigen läst i kommentarmaterialet för ämnet svenska:

”Innehållet berättande i olika kulturer, under olika tider och för olika syften finns bara i årskurserna 1-3. Om läraren och eleverna så tycker kan detta innehåll mycket väl också behandlas under de senare skolåren, men som centralt innehåll betraktat är det förlagt till de tidigare åren. Berättande från olika tider kan vara folksagor från skilda delar av världen. Skilda syften kan till exempel vara berättelser som återges för att roa, eller för att uppfostra eller lära ut något” (s.15)

Sagor av olika slag tror jag kan vara givande att arbeta med i många sammanhang och i olika åldrar både för att läsa, skriva och samtala.

Förutom biblioteket, där ni kan få hjälp med att hitta sagor från hela världen, så har jag förslag på två länkar som jag tror är riktigt bra. Den första är mycket pedagogisk där man väljer del av världen som man vill ha en saga ifrån. Man kan få den uppläst eller man kan skriva ut den. Det finns bilder och ordlista. Det står att man kan få den på olika språk också men det har jag inte lyckats med. Här finns också lärartips till varje saga.



Mycket nöje!

måndag 12 september 2011

Svenskämnets viktigaste uppdrag

Att språkutveckling pågår och fortsätter att pågå hos våra elever och i våra klassrum, det är en självklarhet. Kan språkutveckling pågå mer eller mindre? Ja, säkert. Lgr11 påminner oss om att språket är ett redskap för att tänka, kommunicera och lära, det ger människan möjligheter att synliggöra och utveckla sina tankar. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Här har svenskämnet ett av sina viktigaste uppdrag, att ge eleverna möjlighet att utveckla relationer till sin omvärld. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

Det är stora ord. Och i detta arbete så ges litteraturen en särställning. Det här med läsning och litteratur är alltså så mycket mer än att avkoda rätt och ta sig igenom en text.

Så här beskrev J.M.G. Le Clézio språket i sin Nobelföreläsning 2008:
 "Språket är mänsklighetens mest fantastiska uppfinning, som föregår allt och skänker allt sin beskärda del. Utan språk ingen vetenskap, ingen teknik, inga lagar, ingen konst, ingen kärlek."

söndag 4 september 2011

Elevernas "tystläsning" - en möjlighet.


En annan språkbloggare (Körling)beskriver sin sons läsning. Han var aldrig en läsare i skolan men det var han hemma. Därför kände hon aldrig igen skolans beskrivning av sin son som en bristfällig läsare. Sonen däremot kunde berätta om hur läsningen skedde som utfyllnad, när det var tio minuter kvar av lektionen och läraren inte hade planerat annat arbete. Han var klok nog att kunna formulera sig runt detta och undrade vad författaren skulle sagt om att vara en stunds utfyllnad, hur såg läraren på författarens livsverk och hur långt hinner man att läsa på tio minuter?  Det jag läste om hans skolläsning gav mig några tankar som jag vill delge er.

Tyst läsning, egen läsning eller vad man nu kallar det måste vi självklart ge tid och utrymme för. Även om den sortens läsning inte alls är lika språkutvecklande som den gemensamma läsningen så tränar man ju mängd, avkodning, flyt och läslust. Tidigare läste jag ur min skönlitterära bok samtidigt som eleverna för att markera hur viktig läsningen var. Jag var och är en viktig förebild. Deras läsning var inte ett tillfälle för mig att rätta böcker utan ett sätt att vara deltagare i den litterära samvaron. Nu ser jag andra och fler möjligheter vid dessa lässtunder. Vid varje lästillfälle kan jag lyssna till elevernas läsning och samtala om boken, deras läsvanor, hur de själva upplever sin läsning och vad de kan utveckla i sin läsning genom att ge dem strategier. Att ha litterära samtal är mycket språkutvecklande. Jag tror att vi lärare för mellanåldrarna och för de äldre barnen ibland tappar den delen av läsundervisningen.

Låt oss göra ett matematiskt tankeexperiment: I klassen finns 20 elever. ”Tyst läsning” har man 30 min om dagen i fem dagar. Man samtalar och lyssnar på två elever per tillfälle. Man har språkutvecklat tio elever per vecka. Höstterminen består av ca.17 skolveckor, för att det ska bli enklare att räkna så säger vi 16 skolveckor. Det innebär att varje elev får ca två timmars enskilt språkutvecklande arbete tillsammans med läraren per termin. Du som lärare kan i lugn och ro och med stor precision uttala dig om varje elevs språkutveckling termin för termin och ge varje barn de strategier och den hjälp de behöver för att utvecklas som läsare. Är inte det inkluderande så säg.

måndag 29 augusti 2011

Läsförståelsestrategier del 4

En lärare måste ha kunskap om hur ett barn rör sig i texter och hur man kan tala om texter för att kunna hjälpa barnet eller eleven att utvecklas som läsare. Språkforskaren Judith A. Langer har identifierat fyra olika faser hos läsaren i byggandet av föreställningsvärldar. De här faserna kan man gå ut och in i. En del kommer inte längre än till fas 1. De säger när de läst boken: Jag förstår inte vad det var för en berättelse. Men en lärares kunskap och förståelse om dessa faser kan hjälpa en att samtala med eleverna om det de har läst i syfte att vidga deras föreställningsvärldar. En förståelse av faserna gör att man som lärare kan tänka ut aktiviteter kring läsandet och frågor om litteraturen som är provocerande i vid bemärkelse.

Vi inom skolan är bra på att få eleverna att tänka logiskt och vetenskapligt. Vi lär ut och sedan testar man det tänkandet. Langer menar att vi måste ägna mer uppmärksamhet på litterärt tänkande fast inte efter någon ”kokboksmodell”. Själva tanken på recept och färdiga mallar är rena motsatsen till vad som behövs för bra textsamtal.

De fyra faserna

  1. Att vara utanför och kliva in i en föreställningsvärld.  Vi samlar på oss tillräckligt många uppslag för att kunna skapa oss en föreställning om vad texten ska handla om. Vi har få ledtrådar och de vi hittar handlar mer om bredd än djup. Det mesta baserar på vår egen kunskap och erfarenhet. Titta på omslaget, titeln, författaren ev baksidestexten, fundera över vad det är för bok.
  2. Kliva in i föreställningsvärlden, in i texten, det fiktiva rummet. Man använder alla slags erfarenheter från livet, kunskap om världen, oss själva och andra texter för att få en bild av vad texten handlar om.
  3. Kliva ut och tänka över det man vet. Den här fasen skiljer sig från de andra. I de andra faserna bygger vi nya föreställningsvärldar med den erfarenhet och kunskap som vi har. Här påverkar texten oss och vårt liv. Det är här som våra föreställningsvärldar får oss att byta fokus, reflektera över något som vi visste, gjorde eller kände innan vi läste texten. En växelverkan alltså – föreställningsvärlden påverkar vårt liv och vårt liv påverkar föreställningsvärlden. Här sker en reflektion. Det är en kraftfull fas som gör att vi läser och studerar litteratur – vi vill att texten ska påverka oss.
  4. Kliva ut ur texten. Vi reflekterar över texten på lite avstånd. Det är en mer distanserad reflektion (än fas 3) över något i texten. Man kliver ut och funderar över något. Vi kan fundera och kanske analysera texten och författarens hantverk. Vi kan läsa kritiskt t.ex. ur ett visst perspektiv som genus, eller vi tittar på en karaktärs livssituation, vi reflekterar över vår läsupplevelse över själva texten och gör kopplingar till andra texter.

Ett vackert avslutande citat kommer från Olof Lagercrantz
”Men jag andades böckernas luft. De bjöd en utvidgning av mitt liv. De lät mig se sådant som jag inte själv kunde se och träffa människor som levde intensivare och mera dramatiskt än jag gjorde. De var varelser från en annan högre tillvaro. De tog sig an mig och tillät mig vistas hos dem och bli rörlig, rik, fattig, god och ond som de.”

Tänk när vi kommer så långt tillsammans med våra elever.

Läsförståelsestrategier del 3

Förklaringen till att andelen starka och mycket starka läsare har minskat bland svenska elever kan vara att det i svenska skolan inte finns någon tradition av att undervisa om olika sätt att läsa texter. ”Att läsa mycket är nödvändigt, men inte tillräckligt för att öka läsförmågan. Man måste också få hjälp med olika lässtrategier” Det gäller både avkodning och förståelsearbete inklusive att öka ordförrådet. Detta kan man läsa om i Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Här kan man också bli påmind om att svenska lärare i ett internationellt perspektiv avsätter mycket lite tid för att förbättra elevernas läsförmåga. Därför lyfts lässtrategier upp och tydliggörs i Lgr11, man menar att undervisningen om lässtrategier verkar vara avgörande för elevers läsförmåga. Lässtrategierna är ett centralt innehåll i alla årskurser. I Lgr11 görs inte skillnad på läsförståelsestrategier och lässtrategier.

Vad menas med lässtrategier? Jo, enligt kommentarmaterialet så är det  ”…de konkreta sätt som en läsare använder för att angripa en text. Lässtrategier handlar alltså om något som läsaren gör med texten”.

Här sker en progression från de yngsta barnen som dels ska knäcka koden men också förstå och tolka texter. I år 4-6 vidgas detta med att kunna urskilja texters budskap, både det uttalade och det som står mellan raderna. I år 7-9 fortsätter man detta arbete men de ska också klara att urskilja ”texters tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang”.

Som jag skrivit i tidigare inlägg så kan man inte nå någon större framgång om man undervisar om olika lässtrategier som någon slags information som görs under vecka 40-43 på hösten. Det är det väl ingen som har trott heller. Det handlar ju väldigt mycket om ett förhållningssätt till litteratur och samtalen runt den. ”Först och främst ska eleverna förstås få läsa för lusten och glädjen och möjligheten att diskutera sina läsupplevelser med andra. De ska också ges möjligheter att hitta svar på livsfrågor och få stöd i sin identitetsutveckling. Men eleverna behöver även kunskaper om att texter kan ha olika syften, hur olika texter är uppbyggda och hur man tolkar budskap i en text genom att ställa kritiska frågor till den” (kommentarmeterialet s.16)

Hur ska man då få ett sådant klassrumsklimat att man kan omsätta de här orden i praktiken?Språkforskare Judith A. Langer använder begreppet föreställningsvärldar och det föreställningsbyggande klassrummet.

Föreställningsvärldar
Begreppet föreställningsvärld kan definieras som den värld av förståelse som en person besitter vid en given tidpunkt.  Vi bygger hela tiden nya föreställningsvärldar när vi lär om oss själva, om andra och om världen. När man läser förändras hela tiden föreställningsvärldarna, undan för undan blir vissa idéer ointressanta, andra kommer till och en del omvärderas. Till och med när sista ordet är läst och boken stängd har läsaren kvar en föreställningsvärld som fortsätter att förändras. Dessa förändringar kan ske när man skriver, tänker, läser något annat eller diskuterar i klassen. Föreställningsvärldar växer, förändras och berikas med tiden, genom tanke och erfarenhet. De förändras ju också under läsningen när läsaren interagerar med texten, tolkningar byts ut, nya antaganden och tankar kommer. Vi kan tänka på byggandet av föreställningsvärldar som ett skapande av sammanhang och mening.

Föreställningbyggande klassrum
Vi måste hjälpa barnen att bygga nya föreställningsvärldar och att flytta sina horisonter genom litteratursamtal. Det kräver särskilda sätt att ställa frågor på som gör att barnen kan tänka vad de tänker under läsandet, bli en mer tankfull läsare. Vi måste ifrån högläsning med gissningsleken ”vad är det läraren vill” till genuina diskussioner om tankar som kan vidga elevernas förståelse, få dem att skifta perspektiv kanske.

Fyra principer som genomsyrar det föreställningsbyggande klassrummet:

  1. Elever behandlas som individer som under hela livet bygger föreställningar. Elevernas eget tänkande bekräftas. Undervisningen går ut på att vara en lyssnare och medsamtalare och att försöka förstå elevernas tankar och hjälpa dem att tänka igenom de funderingar som alltid måste tänkas igenom när man bygger föreställningsvärldar.

  1. Frågor behandlas som en del i den litterära erfarenheten. När man utforskar nya horisonter av möjligheter hör det till att ställa sig frågor. Så är det för oss vuxna och så är det för barnen. Frågorna spelar en viktig roll. Som lärare visar man att det är det rätta, att ställa frågor. Det kan ju i andra sammanhang vara tecken på att man inte har hängt med eller att man inte kan någonting, men här är frågorna A och O. Jag är inte säker…, Tänk om…,Tror du att…, Jag undrar… o.s.v.

  1. Klassens umgänge är ett tillfälle att utveckla förståelse. Att bygga föreställningsvärldar innebär ju att förståelse är något flytande och föränderligt och när man då går in i klassrummet ska alla veta att tankar om texten kommer att ha förändrats innan de lämnar klassrummet.

  1. För att berika tolkningarna används en mängd olika perspektiv. Det är viktigt med olika perspektiv, att begrunda andras perspektiv och på så sätt konfrontera sina egna tankar. Lärare i alla årskurser kan på olika sätt hjälpa sina elever att anta olika perspektiv, både utifrån texten och utifrån omvärlden.
Nu är det bara att gå ut i klassrummet och känna in om eleverna stimuleras att bygga nya föreställningsvärldar här och genom det hitta svar på de stora livsfrågorna.

Lycka till i detta fantastiskt roliga och givande arbete.






söndag 21 augusti 2011

Läsförståelsestrategier del 2

Som jag lovade mina kollegor i arbetslag 4-6 så gör jag här en kort repetition av läsförståelsestrategierna vilka man kan läsa och lära om i den förträffliga boken Tankens Mosaik. En lärare i Göteborgsområdet som har omsatt detta läsförståelsebygge till sin egen undervisning är Britta Stensson som också har skrivit en enkel och lättläst bok som heter Mellan raderna (Daidalos förlag).

Alla läsforskare som jag har kommit i kontakt med diskuterar runt samma strategier även om de kommer in i andra sammanhang i deras forskning. En av dem, Judith Langer återkommer jag till i senare blogginlägg.

Stressa inte, man ska absolut inte ”riva av” alla dessa strategier på en termin. Med de allra yngsta barnen kanske det räcker att träna på att göra text-till-själv-kopplingar eller kanske förutsägelser under hela första terminen. Att göra en syntes kanske man inte klarar för än man går de sista åren i grundskolan.

Använd gärna bilderböcker till alla åldrar när ni ska samtala om en text och träna läsförståelsestrategier. Det viktiga är att texten är riktigt bra och väcker stora frågor. Ni som arbetar i den här kommunen har ju fått en litteraturlista på litteraturförslag. Den kan ni plocka fram om ni känner er osäkra.

En förutsättning för att lyckas är också att du som lärare är förebild och modellerar, alltså läs högt och tänk högt för att barnen ska se hur det går till när man t.ex. kommer att tänka på något som hjälper en att förstå (text-till-själv-koppling t.ex.). Att undervisa om läsförståelse genom att vara en förebild är också det viktigaste budskapet i Tankens mosaik.

Keene och Zimmerman,
TANKENS MOSAIK

Sex olika läsförståelsestrategier att undervisa om och att arbeta med:

1.     Schema :
-         text-till-själv-koppling
-         text-till-text-koppling
-         text-till-världen-koppling
-         text-till-författaren-koppling         
       
2.     Gräva djupare med frågor
-         genuina frågor
-         frågor som väcks före, under och efter läsningen
-         tänk på att vara en medsamtalare och absolut inte en lärare som har svar på allt

3.     Inre bilder
-         de bilder som lockats fram hos mig
-         syn- känsel- och hörselintryck, men även smaksensationer
-         i samtal, ställ konkreta frågor

4.     Inferenser (mellan raderna)
              Man konstruerar en mening hos texten genom att bearbeta den. Man gör:
-         Slutledningar
-         Förutsägelser
-         Tolkningar
-         Kopplingar

5.     Syntes
-         mer än en sammanfattning
-         är ett resultat av de andra förståelsestrategierna
-         väver in läsarens uppfattning
-         bör pågå under hela läsprocessen, inte bara en slutprodukt

6.     Att lösa problem (liksom en kirurg har en bricka med instrument har erfarna
        läsare en handfull instrument de kan ta till för att hantera texten)
-        En verktygslåda för problemlösning. Ex:
  - se om det klarnar längre fram
              - gå till botten med ordet (t.ex)
              - använd bakgrundskunskap
        - måste jag förstå detta?
        - måste jag få hjälp?
-         Även bra läsare måste kämpa med vissa texter!


Ett tänkbart lektionsupplägg där man ska modellera och träna på en läsförståelsestrategi skulle kunna se ut så här:

-         Minilektioner ca 10-20 min. Modellering av läraren

-         Workshop ca 20-40 min . Alla läser med den introducerade strategin i tankarna. Barnen sätter en postit-lapp på något ställe i texten där de t.ex. gjorde en koppling.

-         Diskussion ca 10 min. Man delger varandra insikter.

onsdag 17 augusti 2011

Läsförståelsestrategier del1



Nu är det augusti och nu återkommer jag. Ett nytt läsår och en ny läroplan. Härligt!

Lgr11 betonar vikten av att undervisa om strategier för att läsa, förstå vad man läser och för att skriva. Det är viktigt, tror jag, att fundera över sin egen läsning och läsförståelse för att bli duktig på att undervisa om den. Jag fick tips från kurskamrater från Varberg om en text som väl illustrerar hur man förstår och skaffar sig föreställningar om det man läser. Vilka föreställningar och vilken förståelse får ni av följande avsnitt som är taget från första sidan i romanen Spill av Sigrid Combüchen och vad i texten leder er till dessa föreställningar?:

FÖRSTA BREVET

Bästa Sigrid Combüchen,
                                      vi är inte bekanta. Jag skriver med anledning av ett kort.
För någon månad sedan kom det en släkting från Sverige och hälsade på. Hon hade
med sig Er roman åt mig. Jag tycker om att läsa.
   Boken är trevlig, även om den ibland kan verka otillgänglig med avsikt. Jag läser
mest biografier. När man blir gammal tappar man lusten för påhittade intriger. De
verkar så sökta jämfört med det som hänt. Men omslagsbilden tyckte jag om. Den
är efter en tavla av Gösta Adrian-Nilsson och föreställer Lund där jag ät född och
uppvuxen. Jag träffade GAN ett par gånger och visste inte att han var den han var.
En väninna till mig ägde en teckningsbok som han gjort åt henne. Så gammal är jag.



 Så här tänkte jag:

FÖRSTA BREVET

Bästa Sigrid Combüchen,
                                      vi är inte bekanta. Jag skriver med anledning av ett kort.
För någon månad sedan kom det en släkting från Sverige och hälsade på. Hon hade
med sig Er roman åt mig. Jag tycker om att läsa.
   Boken är trevlig, även om den ibland kan verka otillgänglig med avsikt. Jag läser
mest biografier. När man blir gammal tappar man lusten för påhittade intriger. De
verkar så sökta jämfört med det som hänt. Men omslagsbilden tyckte jag om. Den
är efter en tavla av Gösta Adrian-Nilsson och föreställer Lund där jag ät född och
uppvuxen. Jag träffade GAN ett par gånger och visste inte att han var den han var.
En väninna till mig ägde en teckningsbok som han gjort åt henne. Så gammal är jag

  • Första – tyder på att det blir fler brev, kanske en korrespondens.
  • Bästa – så här skriver inte ett barn eller ungdom, det måste vara en äldre människa, det verkar formellt som om de inte känner varandra
  • Sigrid Combüchen – Sigrid är författare, kanske har brevskrivaren läst hennes bok
  • En släkting från Sverige – aha, brevskrivaren bor inte i Sverige längre men har förmodligen bott här eftersom personen skriver på svenska.
  • Er – signalerar att brevskrivaren är äldre men också belevad och välformulerad.
  • Roman – jag får ytterligare ledtråd till min föreställning om att det är författarens roman som är anledningen till brevet.
  • När man blir gammal – bekräftelse till min känsla av att personen är äldre.
  • Väninna – ordet ger mig en bild/föreställning av att brevskrivaren är en kvinna
  • Gösta Adrian-Nilsson (GAN) – Eftersom jag har råkat ha med GANs konstverk i bildundervisningen så vet jag att han är av de första svenska modernisterna och verkade i Sverige i början av 1900-talet, alltså är förmodligen brevskrivaren född i början av 1900-talet. Kunskapen om GAN ger mig en djupare dimension och nyfikenhet på texten.
  • Visste inte att han var den han var – mellan raderna förstår jag att han var något speciellt och med min förkunskap om honom så konstaterar jag att det stämmer.

Så här håller man på att bygga föreställningsvärldar (Judith Langer) hela tiden medan man läser. Man har förkunskaper, man gör kopplingar till sig själv, till omvärlden och till andra texter. Man får nya ledtrådar som gör att man omvärderar, utmanas och bygger nya föreställningsvärldar.

I nästa blogginlägg kommer jag att berätta mer om de olika läsförståelsestrategierna.