Synligt lärande är den svenska rapporten som bygger på John Hatties studie Visible Learning. I den presenteras vad som påverkar elevers studieresultat. Där kan man i kapitel två läsa att en påverkansfaktor med relativt stor betydelse för skolprestationerna är mängden och kvaliteten på tidiga insatser i förskoleaktiviteter. Att barn deltar i sådan strukturerad förskoleverksamhet är särskild viktig för de barn som kommer från missgynnande hemmiljöer. Då fyller förskolan en kompensatorisk funktion.
Om jag reflekterar över detta utifrån ett språkutvecklingsperspektiv så blir det än en gång bekräftat vad viktigt förskolans språkutvecklande arbete och förhållningssätt är. Men vi borde också stärka föräldrarnas roll i detta. Vi vet att föräldrar allt mer sällan prioriterar samtalet, högläsningen och stimulans av skrivande och läsande. Men vet de vad konsekvensen kan bli? Har de kunskap om hur otroligt viktigt deras samtals- eller lässtunder är för barnets hela språkutveckling många år framöver? Vad händer när föräldrars intuition dränks i arbete och tidsbrist?
En viktig form av samtal är boksamtalen menar forskaren Caroline Liberg. De tidiga boksamtalen fyller inte bara viktiga funktioner i våra liv utan väcker ett intresse för att läsa. De ger också en mängd kunskaper om hur man beter sig som läsare och vad läsande innebär. Hon använder också begreppet ”rika språkrum”. Dessa kan skapas såväl i hemmet som i förskolan och i skolan. Språkrum är i första hand sammanhang i vilka man dras in i ett meningsskapande om betydelsefulla, spännande, roliga intresseväckande eller allvarliga ämnen. Men det kan också vara mer konkret ett ”rum” där man impregneras med texter av olika slag och där barnet självt ges möjlighet att utforska språket.
Hur ser våra språkrum ut hemma, i förskolan, i skolan?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar