En kväll med förskolepersonalen

I slutet av januari träffade jag all förskolepersonal. Tack för att ni tog emot mig och lyssnade så intresserat. Jag fick möjlighet att berätta om språkutvecklingssatsningen i kommunen och om den senaste forskningen om barns språkutveckling som jag har tagit del av. Förskolans läroplan, Lpfö 98 och reviderad 2010,  är full av mål som gäller barns språkutveckling. Samtalet och reflektionen poängteras på många ställen liksom att språk och identitetsutveckling hänger oupplösligt samman. Det samma sägs i skolans läroplan.  Det är jättebra att vi har samma grund att stå på. Caroline Liberg som är en av våra främsta läsforskare går så långt att hon skriver i sin bok Hur barn lär sig läsa och skriva, att med rätt bemötande och stimulans i förskoleåldern så kan man t.o.m. förhindra att läs- och skrivsvårigheter uppkommer senare. Hon beskriver också hur en s.k. traditionell läs- och skrivundervisning i skolans tidiga år kan orsaka läs- och skrivsvårigheter. Visst har vi, skolan och förskolan, vissa gemensamma intressen här. Kanske borde de diskuteras och på så sätt göra tråden ännu mer röd?

Liberg, liksom alla övriga språkforskare, skriver om vikten av att barnen får delta i rika boksamtal. Dessa ska man börja med i tidig förskoleålder och fortsätta med upp genom skolåren. Det är viktigt med ett rikt språkrum! Detta är kännetecknen för ett sådant:

n      Bada i texter

n      Mycket skönlitteratur

n      Läsa tillsammans och samtala om texten

n      Berättandet

n      Förförståelse av boken

n      De genuina frågorna

n      Texter som väcka känslor och engagemang

n      Tid för reflektion

n      Upplevelser med alla sinnen

Blir ni intresserade av Caroline Libergs bok så finns den att låna på vårt bibliotek.

Att läsa

Begreppet läsa kan betyda olika saker vid olika tidpunkter i ett barns språkutveckling. Till att börja med kanske läsa är detsamma som att ljuda i hop bokstäverna till ord medan det något år senare innebär att läsandet flyter ledigt och lätt. En tioårig flicka sa: "Nu läser jag inte längre nu kommer bara orden!". Den sortens läsande leder in barnet in i textens värld. Så här beskriver Olof Lagercrantz den upplevelsen:

Men jag andas böckerna luft. De bjöd en utvidgning av mitt liv. De lät mig se sådant jag inte själv kunde se och träffa människor som levde intensivare och mera dramatiskt än jag gjorde. De var varelser från en annan högre tillvaro. De tog sig an mig och tillät mig vistas hos dem och bli rörlig, rik, god och ond som de. (Ur Om konsten att läsa och skriva)

Vi står inför en utmaning. För visst är målet att varje läsande barn ska på uppleva det Olof Lagercrantz beskriver?

Formativ bedömning

Någon frågade vad formativ bedömning egentligen är för något. Så här ser jag det:

Enligt forskarna och lärarutbildarna Maria Jansdotter Samuelsson och Kenneth Nordgren så finns det fyra olika syften med bedömningar, nämligen

1. Diagnostiskt syfte – för att bedöma elevernas kunskapsnivå just nu. Kan användas för att få veta vilken nivå man som lärare ska börja undervisningen eller för att identifiera specifika problem som eleven kan ha.
2. Formativt syfte – för att ge eleverna stöd i lärandet. En bedömning som ska hjälpa eleverna att lära. I en formativ bedömning är elevens resultat intressant i första hand för att förstå vad eleven förstår. Syftet är att kunna hjälpa leven att komma vidare genom den återkoppling som måste ske. ”I ett målstyrt betygssysten bör huvuddelen av proven rimligen sträva efter en formativ karaktär” menar forskarna.
3. Summativt syfte – för att sätta ett slutligt betyg, eller summera prestationer på en kurs. Bedömningen är avslutad i och med att elevens prestationer har summerats.
4. Evaluerande syfte – för att bedöma hur väl lärarna eller skolan lyckas.

Om man nu vill veta mer om hur det kan gå till att göra prov och bedömningar med formativt syfte kan jag rekommendera boken som Jansdotter Samuelsson och Nordgren (red) har skrivit. Den heter Betyg i teori och praktik (Gleerups). En annan läsvärd bok är Ann-Marie Körlings bok Vägen till skriftliga omdömen (Bonnier Utbildning) där författaren beskriver olika formativa bedömningsverktyg och kopplar det till den individuella utvecklingsplanen. Som alltid finns mycket att läsa på skolverkets hemsida. På www.skolverket.se/sb/d/3726 kan du läsa om just detta ämne.

Jag tror att mycket återigen handlar om förhållningssätt. Ett formativt förhållningssätt ska genomsyra min undervisning och inte bara de prov och bedömningar jag gör och kanske kan det formativa förhållningssättet också utveckla min egen undervisning. Inte minst viktigt kanske.

Barn av sitt språk

Nu vill jag rekommendera ett avsnitt i UR:s serie Barn av sitt språk. Det ligger kvar tills i början av april på webben så passa på att se det innan dess. Avsnittet heter Kämpar för boken. På en läskonferens lyssnade jag på eldsjälarna som arbetar med Läskampanjen i Botkyrka. Det var mycket inspirerande. Kampanjen började som ett projekt för över tio år sedan men blev så småningom en permanent verksamhet. I det här avsnittet får vi se när lärare inspireras att använda skönlitteratur i skolan. Det ges idéer och praktiska exempel. http://urplay.se/158707

Ett annat avsnitt i serien heter Körlings barn. "Vi följer läraren Anne-Marie Körling som drabbades av en stor sorg som gjorde henne ordlös . Räddningen blev poeten Tomas Tranströmers diktning. Hon har många tankar om lärarens roll." SE AVSNITTET säger jag! http://urplay.se/158704
Hon har en något ambitiösare blogg än min också. Titta gärna på den.

Läskriget

När jag ändå har lyft fram Barbro Westlund, som jag för övrigt har lyssnat på under en språkkonferens i Stockholm där hon gjorde ett starkt intryck, så kan man se och höra intervjuer med henne och andra språkforskare  på UR:s hemsida, http://www.ur.se/barnavsittsprak/laskriget/. Just den här sidan handlar om läskriget under 70-talet och var vi står i dag. Avsnittet forskning och framtid var speciellt intressant, tycker jag.

Svårt att bedöma läsförståelse

Barbro Wetlund är doktorand med en avhandling om bedömning av läsförståelse. Hon menar att läsförståelse är ett av de svåraste områdena att bedöma och att bedömningens betydelse och  koppling till den dagliga undervisningen oftast är otydlig för både lärare och elever. Bedömning förknippas ofta med prov och tester vid speciella avstämningspunkter under läsåret.I denna avhandling diskuteras att bedömningar bör utvecklas i samklang med nyare rön om läsförståelse. Lärare behöver tid att reflektera över sin läsförståelseundervisning och bedömningspraxis. Att förbättra läsförståelsen hos elever och hur den bäst kan utvecklas och därmed bedömas är en utmaning för svensk skola både på skol- och nationell nivå.

Läs gärna mer på Skolverkets hemsida under utveckling&bidrag - forskning pågår - Svårt att bedöma läsförståelse.