torsdag 14 april 2011

PISA 2009

Den just nu omdiskuterade internationella PISA-undersökningens resultat offentliggjordes i slutet av 2010. Trots att olika länder kan hamna på olika plats vad gäller olika uppgifter i undersökningen så är det den sammantagna kompetensen som PISA mäter och där ser man tydliga tendenser över tid. Ni kan naturligtvis fördjupa er i detta på egen hand genom skolverkets hemsida www.skolverket.se/sb/d/254. Rapporten Rustad för framtiden? har jag skaffat och läst om någon hellre vill läsa om resultaten i bokformat. Jag har förstås fördjupat mig i läsförståelsedelen som alltså beskriver 15-åringars läsförståelse jämfört med 64 andra länder. I korthet så visar detta följande:

  • Sverige tillhör de OECD-länder vars elevers läsförmåga minskat sedan 2000
  • I Sverige har andelen lågt presterande elever ökat och andelen högt presterande elever minskat
  • Både flickors och pojkars medelprestationer har minskat men minskningen är betydligt större bland pojkar
  • Barn som läser för nöjes skull har minskat i hela OECD
  • Svenska pojkars rapporterade läslust har minskat i dubbelt så stor utsträckning som i övriga OECD-länder
Vad beror detta på då? Några möjligt förklaringar enligt rapporten är:
    1. förändringar av elevers läslust och läsvanor (se blogginlägg 3 april om datorvanor),
    2. strukturella förändringar i det svenska skolsystemet,
    3. förändringar av arbetsformer i skolan

Det finns ett speciellt stark samband mellan regelbunden läsning av skönlitteratur och läsprestationer. Daglig läsning är viktigare än hur lång tid de använder till nöjesläsning. Läsning av annat läsmaterial än skönlitteratur som t.ex. serietidningar har minskat framförallt hos pojkar. De läser alltmer sällan långa sammanhängande texter utan korta ofta rikt illustrerade texter.

Den likvärdiga skolan har tyvärr alltmer förskjutits mot en ökad segregering. Forskningen är i stort sett enig om att ”skolors elevsammansättning har blivit allt mer homogen och att skillnaderna mellan skolor och mellan elevgrupper när det gäller elevernas resultat har blivit allt större”.

Skolors arbetssätt har också förändrats. Elevgrupperingar efter prestationsnivå och  individualisering där ansvaret flyttats från lärare till elev och där lärande delegeras till läromedlen är några möjliga förklaringar till de försämrade resultaten. Eleverna arbetar ofta med att läsa uppgifter av olika slag men får sällan lära sig strategier för hur uppgifterna ska lösas. Brist på speciell undervisning i litteraturläsning och i skrivning är också en viktig orsak till nedgången i läsprestationer.

Som så ofta påpekas det även i PISA-rapporten om en god läsundervisning och kunniga lärares betydelse för goda resultat. Man säger t.o.m att läraren är den allra viktigaste resursformen och med den nedgången vi ser i elevers läsfärdigheter så ställs vi lärare inför nya utmaningar. Här påpekas också att när elever i allt mindre utsträckning själva läser för nöjes skull blir det allt viktigare att skolan hjälper dem att utveckla sin läsning och sina lässtrategier även efter det att grundläggande färdigheter utvecklats.

söndag 3 april 2011

Läsklubbar

Att läsa och uppleva text tillsammans är ett fantastiskt verktyg för ökad läsförståelse. Eleverna gillar det och är läsaktiva på ett helt annat sätt än vid tystläsning förstås. Här läser de Blåbärshäxan av Annika Holm som kanske är en väl enkel bok för dessa fyrfemmor men som fungerade bra för att träna in strukturen på arbetet i en läsklubb eller läsgrupp. Eleverna tyckte själva att det gav dem mycket att läsa och prata om samma text. De tyckte sig förstå den mycket bättre när de fick diskutera och delge varandra funderingar och tankar. Det är bara en av flera goda effekter med en gemensam läsupplevelse.

Se möjligheten i att använda de klassuppsättningar som finns inköpta. Nu finns också Tusen gånger starkare för 6-9skolan. Alla finns samlade på skolkontoret.



 

Barnens datorvanor leder till försämrad läsförmåga



Monica Rosén är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och presenterade nyss sin slutrapport från ett projekt där hon studerade förändringar i läskompetensen mellan 1970 och 2001. Hon kan i och med den visa att datoriseringen av hemmen har en direkt negativ inverkan på 9- och 10-åringars läskunnighet.

-Ett av våra mer slående resultat är just att datorerna medverkar till att ändra våra barns vanor på ett sådant sätt att de inte utvecklar sitt läsande i samma utsträckning som tidigare. Genom jämförelser av länder kan vi se att med ökad datoranvändning på fritiden så sjunker läsprestationerna, säger hon.

Resultaten visar på ett starkt negativt samband mellan förändringar i datoranvändning och förändringar i läsprestationer. Det visar också att det är komplicerat att mäta och jämföra läskompetensen över tid, och att man inte ska vara så snabb med att lägga hela förklaringen till nedgången i läsning till brister i undervisningen.
-Tvärtom, datoranvändningens negativa inverkan på läsningen visar med all tydlighet att fritiden är väl så viktig vad det gäller läsningen, säger hon.

Dessutom fanns det ett negativt samband mellan ett ökat datoranvändande hemma med frekvensen nöjesläsning och med frekvensen bibliotekslån av böcker på fritiden. Förändrade läsvanor på fritiden är alltså en förklaring bakom nedgången i läskompetens under 1990-talet. Samma datorisering har också påverkat vuxnas läsande – också bland vuxna har läsandet på papper minskat, och i många hem blir det allt mer ovanligt att se någon som faktiskt sitter och läser.

Läs hela pressmeddelandet på www.forskning.se (välj För dig i skolan). Från sidan kan ni också länka er vidare för att läsa hela rapporten.