PISA 2009

Den just nu omdiskuterade internationella PISA-undersökningens resultat offentliggjordes i slutet av 2010. Trots att olika länder kan hamna på olika plats vad gäller olika uppgifter i undersökningen så är det den sammantagna kompetensen som PISA mäter och där ser man tydliga tendenser över tid. Ni kan naturligtvis fördjupa er i detta på egen hand genom skolverkets hemsida www.skolverket.se/sb/d/254. Rapporten Rustad för framtiden? har jag skaffat och läst om någon hellre vill läsa om resultaten i bokformat. Jag har förstås fördjupat mig i läsförståelsedelen som alltså beskriver 15-åringars läsförståelse jämfört med 64 andra länder. I korthet så visar detta följande:

• Sverige tillhör de OECD-länder vars elevers läsförmåga minskat sedan 2000
• I Sverige har andelen lågt presterande elever ökat och andelen högt presterande elever minskat
• Både flickors och pojkars medelprestationer har minskat men minskningen är betydligt större bland pojkar
• Barn som läser för nöjes skull har minskat i hela OECD
• Svenska pojkars rapporterade läslust har minskat i dubbelt så stor utsträckning som i övriga OECD-länder

Vad beror detta på då? Några möjligt förklaringar enligt rapporten är:

1. förändringar av elevers läslust och läsvanor (se blogginlägg 3 april om datorvanor),
2. strukturella förändringar i det svenska skolsystemet,
3. förändringar av arbetsformer i skolan

Det finns ett speciellt stark samband mellan regelbunden läsning av skönlitteratur och läsprestationer. Daglig läsning är viktigare än hur lång tid de använder till nöjesläsning. Läsning av annat läsmaterial än skönlitteratur som t.ex. serietidningar har minskat framförallt hos pojkar. De läser alltmer sällan långa sammanhängande texter utan korta ofta rikt illustrerade texter.

Den likvärdiga skolan har tyvärr alltmer förskjutits mot en ökad segregering. Forskningen är i stort sett enig om att ”skolors elevsammansättning har blivit allt mer homogen och att skillnaderna mellan skolor och mellan elevgrupper när det gäller elevernas resultat har blivit allt större”.

Skolors arbetssätt har också förändrats. Elevgrupperingar efter prestationsnivå och  individualisering där ansvaret flyttats från lärare till elev och där lärande delegeras till läromedlen är några möjliga förklaringar till de försämrade resultaten. Eleverna arbetar ofta med att läsa uppgifter av olika slag men får sällan lära sig strategier för hur uppgifterna ska lösas. Brist på speciell undervisning i litteraturläsning och i skrivning är också en viktig orsak till nedgången i läsprestationer.

Som så ofta påpekas det även i PISA-rapporten om en god läsundervisning och kunniga lärares betydelse för goda resultat. Man säger t.o.m att läraren är den allra viktigaste resursformen och med den nedgången vi ser i elevers läsfärdigheter så ställs vi lärare inför nya utmaningar. Här påpekas också att när elever i allt mindre utsträckning själva läser för nöjes skull blir det allt viktigare att skolan hjälper dem att utveckla sin läsning och sina lässtrategier även efter det att grundläggande färdigheter utvecklats.