Läsambassadör

På bokmässan i september presenterade kulturministern vår nästa läsambassadör, Anne-Marie Körling. Det är kulturrået som har i uppdrag att initiera, samordna och följa upp läsfrämjande insatser där läsambassadörens arbete ingår.

”Läsambassadören ska verka för att barn och unga, oavsett bakgrund, ska få lika möjligheter att nå litteraturen. Men även att inspirerar vuxna att främja ungas läsning och verka för att ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteraturen. En viktig målgrupp är barn och vuxna som inte läser, eller läser i liten omfattning.”

Det är en jury som utser läsambassadören som sedan har uppdraget i två år och juryns motivering lyder:

"Anne-Marie Körling imponerar med sitt målmedvetna arbete att locka barn och unga att läsa. Med stort hjärta, engagemang och entusiasm för hon ut sitt budskap. Hon talar om läsning som mänsklig rättighet. Med gedigna kunskaper och lång erfarenhet från skolan lotsar hon nya läsare in i böckernas värld. Hon väcker tankar och tänjer gränser. Alltid med en bok i fickan skapar hon läsmiljöer på oväntade platser och håller samtalet om litteraturen levande”.

 

 

2011 fick Sverige sin första läsambassadör, Johan Unenge och 2013 fick Johanna Lindbäck uppdraget. Båda har besökt Essunga kommun med besök i skolklasser och på föräldramöten. Vi hoppas naturligtvis att vi får möjlighet att bjuda in även Ann-Marie Körling så småningom. Hon är redan välkänd inom lärarkretsar men om ni mot all förmodan har missat vem hon är så kan ni följa länken på min blogg så kommer ni till hennes blogg. Hon är lärare, lärarutbildare, författare, bloggare, krönikör, föreläsare, inspiratör… Ja, en människa med många järn i elden alltså.

Körling säger själv att hon i sin nya roll som läsambassadör vill nå utanför cirkeln där de som redan upptäckt litteraturen talar till varandra om hur viktigt och berikande det är att läsa. Hon vill komma bort från alla måsten runt läsning och låta unga möta böckerna på sitt eget sätt.

Det är spännande att läsa om hennes ingång i uppdraget eftersom det skiljer sig en del från hennes föregångare som mer pratade om läsning som något man ibland får tvinga ungdomar till genom att sätta ner foten som föräldrar och lärare.

Se och lyssna på en intervju där Anne-Marie Körling berättar om sina tankar om läsning och sitt nya uppdrag.

Barnens Romanpris - en möjlighet

Barnens Romanpris (klicka och läs mer) är Sveriges Radios litteraturpris för årets bästa svenska barn/ungdomsbok. Juryn består av fem barn i 10-13 årsåldern. Förra hösten, 2014, följde min klass denna tävling med spänning genom att lyssna på radiosändningarna varje vecka då juryn diskuterar de nominerade böckerna. Programmen finns ju att lyssna på när det passar dig och din klass och jag kan verkligen rekommendera detta som en extra dimension och inspiration till läsarbetet i skolan. Se det som en unik möjlighet att utveckla läsarbetet och textsamtalen ännu mer.

Förra året lånade jag de aktuella böckerna till klassen och högläste två av dem. Övriga böcker gick runt bland de barn som var lässugna på just de titlarna. Det gav oss mer insikt att vara med och ha åsikter och för att förstå hur juryn menade i sina diskussioner. Men det går bra att följa tävlingen ändå, utan någon större egen insats som högläsning av någon av böckerna. Årets nominerade böcker är:

Lite mer än en kram - en sensuell kärlekshistoria av Mårten Melin

Den blomstertid nu kommer - en kriminalhistoria av Marie-Chantal Long

Berättelsen om Taur - en fantasyberättelse av Bengt Tollesson

Firnbarnen – Inmurade - en spökhistoria av Lena Ollmark

Vi ses i Obsan - en bok om att vara ensam på sommaren av Cilla Jackert

Alla titlar finns på vårt bibliotek. Vi får "slåss" om dem. Sändningarna i radion startar i oktober och i november koras vinnaren.

 

Förra årets vinnare var 5768 visningar på youtube av Ralf Novak-Rosengren och Anita Santesson.

 

Boken handlar om 14-åriga Rosita som är en resandetjej och bor i en svensk småstad. Hon går i sjuan och hon älskar att sjunga. Världen runt om henne är tuff och full av fördomar. Hon får höra att hennes folk inte finns. Men när skolan är som värst, kompiskontot noll och lärarna falska får hon uppbackning från oväntat håll. En högst aktuell och viktig bok alltså, inte minst för att sätta fingret på vardagsrasismen som omger oss. GP har recenserat den. Läs det här. Och jag bloggade om Barnens Romanpris och andra litteraturtävlingar förra hösten. Läs det här.

Härifrån ska orden komma!

Med det här blogginlägget vill jag knyta an till det jag skrev här på bloggen i september 2014 i blogginlägget ”Varifrån ska orden komma?” (skrolla till höger så hittar du inlägget). Forskningen är väldigt tydlig med att lyfta fram samtalet och dialogen genom bilderboken som en viktig faktor för barns språkutveckling och att pedagogen måste göra medvetna val av bilderböcker och med arbetet runt den.

Under hösten arbetade hela förskolan med boken God natt alla djur (Lena Arro). Utifrån den gjorde pedagogerna sina medvetna val för att stimulera barnens språkutveckling och inte minst lust för att läsa. Det blev en fantastisk läsfrämjande satsning. Barnen fick uppleva boken på många sätt, kreativiteten har varit stor på förskolorna. Här är några bilder på den:

 

 

Bubblan och Pärlan tillsammans med alla djuren som också ville sova i tältet

 

 

Förutom att utveckla ordförråd och de olika förmågorna som kommunikation, reflektion och kognition så är ju det här verkligen en plats för barnen att "utveckla sin förståelse för sig själva, andra och sin omvärld".

Förskolan -en läsfrämjande plats!

 

Bilden är tagen på en av förskolorna. Tyvärr ganska suddig. Här är textens punkter: 

• Bygger upp en förförståelse (förutsäga)
• Knyter ihop textens innehåll med barnets erfarenheter (kopplingar)
• Låter barnet ställa frågor (ställa frågor till texten, reda ut oklarheter)
• Sammanfattar texten själv eller tillsammans med barnet (sammanfatta)
• Ställer frågor om texten som kräver eftertanke så att barnet både kan använda sin bakgrundskunskap och den nya informationen från texten (syntes)
• Inre bilder

I satsningen "Förskolan läser" har det också byggts upp små kapprumsbibliotek där föräldrarna ska kunna låna med en bok hem och läsa för sina barn. Spontant och enkelt. Föräldrarna är ju de viktigaste förebilderna för barnen vad det gäller läsning. Under tiden som våra kapprumsbibliotek byggdes upp gjorde TV4 Halland ett reportage från en liknande satsning i Halland. Eftersom TV inte varit och filmat i Essunga (än) så får vi hålla till godo med ett intressant inslag från TV4 Halland om föräldrars reaktioner på idén med kapprumsbiblioteken.

 http://www.tv4play.se/program/nyheterna-halland?video_id=2481779

Vi alla måste vara läsande förebilder för våra barn och elever men allra viktigast är ju barnens egna föräldrar. Som personal på förskolor och skolor kan vi uppmuntra föräldrar att :

·         Visa intresse för barnens läsning

·         Läs så att barnen ser

·         Prata positivt om läsning

·         Berätta om läsminnen

·         Högläs

·         Lyssna när barnen läser

·         Samtala om det lästa

·         Visa att läsning är viktigt i handling

·         Ställa varför- och hur-vet-du-det –frågor under läsningen

 

 

Lycka till med vårens arbete inom "Förskolan läser"!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Zuckerberg och Wallenberg

Så var vårterminen i gång som om inget har hänt. Min gissning är att alla klasser, F-5, är mitt i den gemensamma läsningen av böckerna som barnen fick i adventsgåva innan jul. I fyrfemman läser vi Snögrottan av Laura Trenter och för barnen i F-1 läser man Herr Pinnemans äventyr och i tvåtrean läser man Ronja Rövardotter. De som såg dokumentären om Astrid Lindgren under julhelgen fick förmodligen fler ledtrådar till varifrån Astrid fick inspiration till bl.a. Ronja Rövardotter. Om jag inte minns fel så var Mattis ord ”Jag har inget barn!” vilket han skriker ut i förtvivlan, hämtat ur Astrids eget liv. Det var nog inte alltid så lätt att vara Astrid och inte Ronja heller för den delen.

Efter jul kom nyår med eller utan nyårslöften. En som gett nyårslöfte som heter duga är självaste Facebookgrundaren Mark Zuckerberg. ”Min utmaning för 2015 är att läsa en ny bok varannan vecka - med betoning på att lära mig mer om olika kulturer, trosuppfattningar, historier och teknologier”, skriver han i sin statusuppdatering. Han skriver också att han ser fram emot sitt litterära år och tycker att böcker är väldigt intellektuellt givande. ”I böcker kan du utforska ett ämne och fördjupa dig i på ett sätt som inte går i de flesta andra medium i dag. Jag ser fram emot att flytta mer av min mediekonsumtion mot att läsa böcker”, skriver han.
 
Det här är fantastiskt tycker jag och det ska bli roligt att följa vilka böcker han kommer att läsa. Själv har jag under hösten lärt mig mer om Raoul Wallenberg genom att läsa ”Det står ett rum här och väntar på dig” av Ingrid Carlberg. Det är en omfångsrik bok på ungefär 800 sidor men den var intressant, spännande, engagerande och oerhört frustrerande att läsa. Ibland var jag så upprörd över hur svenska regeringen skötte den här ”affären” att jag var tvungen att ringa en vän som också läst den för att diskutera boken.

Raoul Wallenbergs öde för tankarna till Förintelsens minnesdag den 27 januari. En högläsningsbok jag verkligen kan rekommendera med det här temat är "Den gyllene stjärnan" av Lois Lowry. Det är en bok som nu finns i nytryck och var väldigt uppskattad i min klass 4-5 när jag högläste den. Så här står det om boken på minabibliotek.se:

Året är 1943. Danmark är ockuperat av tyskarna och Annemarie och hennes kompis Ellen blir stoppade av soldater när de springer i kapp på väg till skolan. Det är otäckt och skrämmande men Annemarie och Ellen är faktiskt inte alls rädda. Soldaterna är töntiga och kan inte prata danska så bra.

Judar blir förföljda
På kvällen berättar mamma att tyskarna är på jakt efter alla judar i Köpenhamn. Judarna får inte längre ha affärer och många familjer i området har försvunnit. Det känns verkligen läskigt, för bästakompisen Ellen är judinna och Annemarie är orolig för henne och hennes familj. Mamma tröstar, nu ska vi hjälpas åt att hjälpa, att faktiskt vara livvakter åt Ellen och hennes föräldrar. Annemarie håller med, hon vill hjälpa, hon vill vara modig.

Hur modig är Ellen?
Snart sätts hennes mod och lojalitet på prov. Ellen ska sova över hos Annemarie och mitt i natten klampar soldaterna in för att söka efter gömda judar. Annemarie kommer på att Ellen har sin tunna guldkejda runt halsen, guldkedjan med den avslöjande stjärnan.

 

Den gyllene stjärnan är mycket gripande och som läsare känner jag oro och ängslan. Hjärtat klappar och hela tiden surrar frågor om vad som är rätt och fel, hur skulle jag själv ha gjort? Hur modig är man, egentligen. Det handlar om att ställa upp för andra och vara en bra medmänniska.