måndag 21 maj 2012

Teori och praktik


Man kan så här efter att läsförståelseprojektets första del är avslutad fundera över varför det har blivit så framgångsrikt. När jag läser artikeln Mellan teori och praktik –Svensklärares teoriomsättning om text, läsare och läsning (Ingrid Schüllerqvist & Christina Olin-Scheller) ser jag några möjliga faktorer som kan ha varit avgörande. Författarna till artikeln diskuterar hur lärares kunskapsproduktion kring sin egen undervisning ser ut. De konstaterar att en integrering av forskningsresultat kräver tid och gemensamma diskussioner mellan kollegor som sedan ska prövas tillsammans med elever. De menar att de sett att fortbildning som innebär att teori och praktik befruktar och belyser varandra i ett systematiskt arbete ger lärare rätt verktyg för att utveckla sin undervisning åt det håll man önskar. Detta bör helst ske i ett samarbete mellan lärare och forskare där forskaren står för den teoretiska litteraturen med diskussioner och utmaningar av lärarens föreställningar om undervisningen och det lärandeobjekt man har valt. I vårt arbete har vi haft forskarkontakt genom att jag som handledare för lärargruppen fått förmånen att i min tur handledas av en forskare från Göteborgs universitet. Naturligtvis är det en önskan för framtiden att alla deltagare ska få möjlighet att delta i dessa seminarier.

Just lärandeobjekt är viktigt, att urskilja och begränsa ett s.k. kritiskt moment vilket sedan ska utvecklas och iscensättas. Detta känner vi igen från matematikens utvecklingsarbete (learning studies). Här får man dock vara observant på att inte blanda ihop det lärandeobjekt man avser för eleverna och det fokus man har på sitt eget lärande som svensklärare. Författarna till artikeln påpekar också vikten av en modell som gör det möjligt för lärare att omsätta teorin till praktik genom speciellt avsatt tid för detta under arbetsdagen. Vårt lärandeobjekt begränsade vi till att utveckla undervisningen om läsförståelsestrategier. Vi hade också speciellt avsatt tid för läsning, diskussioner, teoriomsättning, reflektioner och riggning av lektioner under arbetstid.

Upprepning av arbetsprocessen är också viktig och central i ett framgångsrikt utvecklingsarbete som detta. Forskarledda litteraturseminarier , val av lärandeobjekt,  en lärargemensam riggning av nästa lektion, genomförandet i klassrummet och till sist reflektioner över lektionen tillsammans med kollegorna för att sedan planera och utveckla nya lektioner. Olin-Scheller och Schüllerqvist framhåller också att en lärande – och förändringsprocess tar tid och kräver att man som lärare är medveten om sina val av undervisningsstrategier. Därför ser jag nödvändigheten av att vårt projekt inte har ett slut som projekt brukar ha utan är starten på ett pågående utvecklingsarbete.

måndag 7 maj 2012

Erfarenhetsutbyte


Den 27 april var det då dags att redovisa vad vårt projekt ”Vilka elever kommer till vår skola” har inneburit. Detta gjorde vi för och tillsammans med övriga deltagande kommuner runt om i Sverige på Skolverkets träff för erfarenhetsutbyte i Stockholm.
Dagen inleddes med att sju skolor från Östersunds kommun berättade om sitt gemensamma arbete runt literacy. De hade hittat modeller för att hamna i elevernas egna textvärldar på ett intressant sätt. En frågeställning skolorna hade som ledmotiv var Günter Kress frågor utifrån ett läs- och skrivperspektiv: Var befinner sig våra elever? Är vi där? Om inte, varför? Vad hindrar oss?

Det var verkligen inspirerande att få ta del av andra skolors utvecklingsarbete inom läs- skriv- och språkområdet. Tänk vad mycket fantastiskt utvecklingsarbete det pågår runt om i landet. Tyvärr fanns det ingen möjlighet att lyssna till alla dessa  40 kommuners redovisningar, man fick göra sina val, så sex stycken hann jag att ta del av vilka alla var inriktade på de äldre åldrarna i grundskolan.  En av skolorna var Kristinebergsskolan i Åmål som hade arbetat med livsfrågor med niondeklasser utifrån boken Kort kjol (Christina Waldén) och sett att samtalet som arbetssätt gav eleverna en ökad förståelse av texten och även en ökad förmåga till kritisk granskning.
En annan redovisning gjordes av  St.Örjanskolorna i Stockholm vilka arbetade med elever som utvecklat strategier för att inte läsa och skriva över huvud taget. Många av dessa elevers hopp om att bli delaktiga i läsarnas klubb hade släckts under skolans gång. Det enda sättet att nå dessa, oftast pojkar, var genom högläsningen.

En tredje skola jag vill uppmärksamma var Gärdesskolan i Stockholm. Där har man uppmärksammat nödvändigheten att kunna skapa inre bilder för en god läsförståelse och arbetade därför med hur man kan känna igen liknelser och metaforer i en text. I det arbetet användes dikter av bl.a. Tranströmer.
Vi själva då? Jo då, vi gjorde en bra och lyckad redovisning som fick mycket god respons efteråt. Det svåra var att begränsa sig till tjugo minuter när vi själva är så engagerade och inspirerade i vårt utvecklingsarbete. Vi har ju så mycket som vi vill dela med oss av. Den 29 maj kommer vi att redovisa vårt projekt för Essunga kommuns lärarpersonal. Då har vi fått löfte om en hel timme. Skönt!

Gunilla Molloy var moderator i en av redovisningssalarna. Här är hon tillsammasn med Carin. Sanningen att säga så är Carin och jag stora fan av Gunilla.

Erica Jonvallen från Skolverket inledde dagen med att påpeka hur viktigt det är att projektet ger ringar på vattnet och får fortsätta trots att ett projekt brukar ha ett slut och pågå en begränsad tid.

De forskare som varit knutna till projektet och som har varit grupphandledarnas handledare avslutade dagen genom att sammanfatta arbetet som ett mycket givande och lärorikt projekt även för dem. Forskarna var Carina Fast, Gunilla Molloy, Viktoria Bengtsdotter Katz, Birgitta Brorsson och Ingrid Mossberg Schüllerqvist.