måndag 21 maj 2012

Teori och praktik


Man kan så här efter att läsförståelseprojektets första del är avslutad fundera över varför det har blivit så framgångsrikt. När jag läser artikeln Mellan teori och praktik –Svensklärares teoriomsättning om text, läsare och läsning (Ingrid Schüllerqvist & Christina Olin-Scheller) ser jag några möjliga faktorer som kan ha varit avgörande. Författarna till artikeln diskuterar hur lärares kunskapsproduktion kring sin egen undervisning ser ut. De konstaterar att en integrering av forskningsresultat kräver tid och gemensamma diskussioner mellan kollegor som sedan ska prövas tillsammans med elever. De menar att de sett att fortbildning som innebär att teori och praktik befruktar och belyser varandra i ett systematiskt arbete ger lärare rätt verktyg för att utveckla sin undervisning åt det håll man önskar. Detta bör helst ske i ett samarbete mellan lärare och forskare där forskaren står för den teoretiska litteraturen med diskussioner och utmaningar av lärarens föreställningar om undervisningen och det lärandeobjekt man har valt. I vårt arbete har vi haft forskarkontakt genom att jag som handledare för lärargruppen fått förmånen att i min tur handledas av en forskare från Göteborgs universitet. Naturligtvis är det en önskan för framtiden att alla deltagare ska få möjlighet att delta i dessa seminarier.

Just lärandeobjekt är viktigt, att urskilja och begränsa ett s.k. kritiskt moment vilket sedan ska utvecklas och iscensättas. Detta känner vi igen från matematikens utvecklingsarbete (learning studies). Här får man dock vara observant på att inte blanda ihop det lärandeobjekt man avser för eleverna och det fokus man har på sitt eget lärande som svensklärare. Författarna till artikeln påpekar också vikten av en modell som gör det möjligt för lärare att omsätta teorin till praktik genom speciellt avsatt tid för detta under arbetsdagen. Vårt lärandeobjekt begränsade vi till att utveckla undervisningen om läsförståelsestrategier. Vi hade också speciellt avsatt tid för läsning, diskussioner, teoriomsättning, reflektioner och riggning av lektioner under arbetstid.

Upprepning av arbetsprocessen är också viktig och central i ett framgångsrikt utvecklingsarbete som detta. Forskarledda litteraturseminarier , val av lärandeobjekt,  en lärargemensam riggning av nästa lektion, genomförandet i klassrummet och till sist reflektioner över lektionen tillsammans med kollegorna för att sedan planera och utveckla nya lektioner. Olin-Scheller och Schüllerqvist framhåller också att en lärande – och förändringsprocess tar tid och kräver att man som lärare är medveten om sina val av undervisningsstrategier. Därför ser jag nödvändigheten av att vårt projekt inte har ett slut som projekt brukar ha utan är starten på ett pågående utvecklingsarbete.

1 kommentar:

Erica Jonvallen sa...

Roligt att läsa! Intressant det där med att inte blanda ihop lärandeobjektet.