Träna inferenser

Goda läsare är medvetna om att texter innehåller luckor där de själva får fylla i utelämnade tankeled. Som läsare använder man ledtrådar i texten och kopplar det till det man redan vet och så drar man slutsatser och gör gissningar. Om man i sin undervisning vill ha ett tydligt exempel på hur man gör inferenser kan man använda det här exemplet som finns i Monica Reichenbergs bok Vägar till läsförståelse:

Sara skulle gå på kalas.

Hon undrade om Elin skulle gilla en Tintin-bok.

Hon skakade på spargrisen.

Den gav inte ett ljud ifrån sig.

När eleverna läst texten frågar läraren hur gammal Elin är. Oftast svarar de ungefär 7-8 år. När de får frågan hur de vet det svarar de ”Hon läser en Tintin-bok”. När eleverna får fundera över Saras ekonomi drar de slutsatsen att hon är pank eller så har hon nyss tömt sin spargris eller möjligtvis varit och tömt den och satt in pengarna på banken. Svaret står ju inte i texten men att eleverna ändå förstår detta och drar sina slutsatser blir en bra utgångspunkt för undervisningen om vad att läsa mellan raderna är, alltså att göra inferenser.

Om man vill veta hur eleven har kommit fram till sin tanke eller slutsats är frågorna ”Hur vet du det?” eller ”Varför svarade du så” bra att ställa. Då måste ju eleven även fundera över hur det gick till att förstå texten. En slags metakongnition.