måndag 29 augusti 2011

Läsförståelsestrategier del 3

Förklaringen till att andelen starka och mycket starka läsare har minskat bland svenska elever kan vara att det i svenska skolan inte finns någon tradition av att undervisa om olika sätt att läsa texter. ”Att läsa mycket är nödvändigt, men inte tillräckligt för att öka läsförmågan. Man måste också få hjälp med olika lässtrategier” Det gäller både avkodning och förståelsearbete inklusive att öka ordförrådet. Detta kan man läsa om i Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Här kan man också bli påmind om att svenska lärare i ett internationellt perspektiv avsätter mycket lite tid för att förbättra elevernas läsförmåga. Därför lyfts lässtrategier upp och tydliggörs i Lgr11, man menar att undervisningen om lässtrategier verkar vara avgörande för elevers läsförmåga. Lässtrategierna är ett centralt innehåll i alla årskurser. I Lgr11 görs inte skillnad på läsförståelsestrategier och lässtrategier.

Vad menas med lässtrategier? Jo, enligt kommentarmaterialet så är det  ”…de konkreta sätt som en läsare använder för att angripa en text. Lässtrategier handlar alltså om något som läsaren gör med texten”.

Här sker en progression från de yngsta barnen som dels ska knäcka koden men också förstå och tolka texter. I år 4-6 vidgas detta med att kunna urskilja texters budskap, både det uttalade och det som står mellan raderna. I år 7-9 fortsätter man detta arbete men de ska också klara att urskilja ”texters tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang”.

Som jag skrivit i tidigare inlägg så kan man inte nå någon större framgång om man undervisar om olika lässtrategier som någon slags information som görs under vecka 40-43 på hösten. Det är det väl ingen som har trott heller. Det handlar ju väldigt mycket om ett förhållningssätt till litteratur och samtalen runt den. ”Först och främst ska eleverna förstås få läsa för lusten och glädjen och möjligheten att diskutera sina läsupplevelser med andra. De ska också ges möjligheter att hitta svar på livsfrågor och få stöd i sin identitetsutveckling. Men eleverna behöver även kunskaper om att texter kan ha olika syften, hur olika texter är uppbyggda och hur man tolkar budskap i en text genom att ställa kritiska frågor till den” (kommentarmeterialet s.16)

Hur ska man då få ett sådant klassrumsklimat att man kan omsätta de här orden i praktiken?Språkforskare Judith A. Langer använder begreppet föreställningsvärldar och det föreställningsbyggande klassrummet.

Föreställningsvärldar
Begreppet föreställningsvärld kan definieras som den värld av förståelse som en person besitter vid en given tidpunkt.  Vi bygger hela tiden nya föreställningsvärldar när vi lär om oss själva, om andra och om världen. När man läser förändras hela tiden föreställningsvärldarna, undan för undan blir vissa idéer ointressanta, andra kommer till och en del omvärderas. Till och med när sista ordet är läst och boken stängd har läsaren kvar en föreställningsvärld som fortsätter att förändras. Dessa förändringar kan ske när man skriver, tänker, läser något annat eller diskuterar i klassen. Föreställningsvärldar växer, förändras och berikas med tiden, genom tanke och erfarenhet. De förändras ju också under läsningen när läsaren interagerar med texten, tolkningar byts ut, nya antaganden och tankar kommer. Vi kan tänka på byggandet av föreställningsvärldar som ett skapande av sammanhang och mening.

Föreställningbyggande klassrum
Vi måste hjälpa barnen att bygga nya föreställningsvärldar och att flytta sina horisonter genom litteratursamtal. Det kräver särskilda sätt att ställa frågor på som gör att barnen kan tänka vad de tänker under läsandet, bli en mer tankfull läsare. Vi måste ifrån högläsning med gissningsleken ”vad är det läraren vill” till genuina diskussioner om tankar som kan vidga elevernas förståelse, få dem att skifta perspektiv kanske.

Fyra principer som genomsyrar det föreställningsbyggande klassrummet:

  1. Elever behandlas som individer som under hela livet bygger föreställningar. Elevernas eget tänkande bekräftas. Undervisningen går ut på att vara en lyssnare och medsamtalare och att försöka förstå elevernas tankar och hjälpa dem att tänka igenom de funderingar som alltid måste tänkas igenom när man bygger föreställningsvärldar.

  1. Frågor behandlas som en del i den litterära erfarenheten. När man utforskar nya horisonter av möjligheter hör det till att ställa sig frågor. Så är det för oss vuxna och så är det för barnen. Frågorna spelar en viktig roll. Som lärare visar man att det är det rätta, att ställa frågor. Det kan ju i andra sammanhang vara tecken på att man inte har hängt med eller att man inte kan någonting, men här är frågorna A och O. Jag är inte säker…, Tänk om…,Tror du att…, Jag undrar… o.s.v.

  1. Klassens umgänge är ett tillfälle att utveckla förståelse. Att bygga föreställningsvärldar innebär ju att förståelse är något flytande och föränderligt och när man då går in i klassrummet ska alla veta att tankar om texten kommer att ha förändrats innan de lämnar klassrummet.

  1. För att berika tolkningarna används en mängd olika perspektiv. Det är viktigt med olika perspektiv, att begrunda andras perspektiv och på så sätt konfrontera sina egna tankar. Lärare i alla årskurser kan på olika sätt hjälpa sina elever att anta olika perspektiv, både utifrån texten och utifrån omvärlden.
Nu är det bara att gå ut i klassrummet och känna in om eleverna stimuleras att bygga nya föreställningsvärldar här och genom det hitta svar på de stora livsfrågorna.

Lycka till i detta fantastiskt roliga och givande arbete.






Inga kommentarer: