onsdag 18 maj 2011

Broar mellan pedagogiken och neurovetenskapen



Läskonferensen i Stockholm gav som sagt många intressanta forskare som föreläsare. Bl.a presenterades Torkel Klingbergs forskning om hur hjärnans mognad, barnens miljö, utvecklandet av minnet och skolpresentationer ihop. Arbetsminnet har ju stor betydelse för hur barnen ska lyckas i skolan. Det har betydelse för förmågan att kontrollera sin koncentration och är viktigt för matematisk förmåga och läsförståelse bl.a.  

I gruppen 10-åringar är resultatet av arbetsminnet mycket spretigt. Det skiftar mellan  en
6-årings och en 14-årings arbetsminnesförmåga. Dessa 10-åringar undervisar vi oftast som en grupp!

Några barn har mycket arbetsminne, andra har lite, de flesta ligger i mitten. Har man ett rejält arbetsminne är man med största sannolikhet väl rustad för att bli bra i matematik. Men hjärnan är formbar. Det går att träna upp arbetsminne, matematisk förmåga, läsförståelse och koncentration. Även om arbetsminnet är genetiskt betingat så slås gener av och på. Denna process kan uppstå genom miljöpåverkan. Gener är inte ödet!

Torkel Klingberg menar att det behöver byggas broar mellan pedagogiken och neurovetenskapen. Ni som har hängt med i de senaste dagarnas mediebevakning av Vetenskapsfestivalen i Göteborg har väl inte undgått kritiken av Björklunds ”katederundervisning” och uppmaningen att skolan bör använda sig av nya rön från hjärnforskningen.

www.dn.se/nyheter/vetenskap/sa-vill-hjarnforskarna-andra-skolan På denna sida kan ni läsa mer om vad olika hjärnforskar kan tillföra skolan och tester om vilken sorts undervisning elever lär sig mest av.

2 kommentarer:

Frida sa...

Det är verkligen värt att tänka på!

Hanna. sa...

Konditionsträning är den arbetande hjärnans bästa vän!