måndag 16 januari 2012

Manliga förebilder

I det projekt som jag beskrev i det förra inlägget hamnar en del fokus på genus och jag får anledning att läsa och reflektera över texter om genusperspektiv.

Vi vet att alla läsundersökningar visar på skillnaden mellan flickors och pojkars läsning. Prestationsskillnaderna är tydliga till flickornas fördel. Dessa skillnader gäller hela grundskolan men allra mest i yngre åldrar. Skillnaderna gäller såväl läsförmågan generellt, som läsförståelse, läsintresse och förmågan att klara av frågor i samband med en text. Inte minst visade ju den senaste genomgången av PIRLS detta.

Vissa forskare menar att en viss biologisk skillnad spelar in som pojkars och flickors olika mognadshastighet. Andra forskare visar på den sociokulturella förklaringsmodellen som visar att pojkar missgynnas då en större andel kvinnliga än manliga lärare undervisar i läsning. De visar också att pojkars beslut att inte läsa är påverkat av kamrater och av sociala normer om vad som ingår i att vara manlig och att bristande engagemang i läsning bara är en sida av en mer allmän attityd till skolarbete bland pojkar. Är man duktig i skolan och är pojk får man kanske vara lite försiktig med att visa det för kompisarna.

Olika ämnen berör flickor och pojkar på olika sätt. Allt detta har med genus att göra. Språkundervisning är kvinnligt genusmärkt medan fysik, teknik och matematik är manligt genusmärkta ämnen. Den här könsskillnaden gäller även skrivning. Undersökningar visar att flickor i åldern 13-15 år är mer intresserade av att skriva, skriver oftare på fritiden och skriver bättre än pojkar. Intresset gör att flickor har lättare för att lära sig kvinnligt märkta ämnen och tvärtom för pojkarna.

Matteuseffekten
"Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har." Flera läsforskare talar om denna effekt.Teorin om Matteuseffekten kan hjälpa till att skapa förståelse för varför det är så viktigt att barns första möten med läsningens krav blir positiva upplevelser. De elever som tidigt knäcker koden upplever läsningen positivt och de läser gärna och ofta. Ordigenkänningen blir då allt mindre resurskrävande och den kognitiva förmågan kan ägnas helt åt att förstå och njuta av texternas innehåll. En god cirkel har startat. ”Does reading make you smarter?” Svaret på frågan enligt Stanovich (2000) är ja, om smarter betyder att ha ett större ordförråd och mer kunskap om världen och större förmåga att resonera abstrakt. ”Rich get richer”.


Pappa som modell
Lena Ejersén-Edman, lektor i litteraturvetenskap på Mittuniversitetet, menar i en föreläsning på universitetets hemsida att en mycket stor orsak till pojkars ointresse för läsning beror på pappornas ointresse inför sina söner som läsare. Papporna ger inte signaler om att läsning är viktigt och roligt. Få pappor stöder sina söner om de väljer att läsa relationsböcker i stället för att spela fotboll, det ger i stället upphov till en rädsla och osäkerhet hos papporna

Pappor är enormt viktiga som förebilder för sina söner. Vi behöver prata med papporna om hur viktiga de är som modeller. Hon beskriver hur hon har konstaterat sambandet mellan ”duktiga” pojkar i svenska och vidsynta, samtalande, diskuterande pappor. Hon ger förskolepersonalen rådet att få pappor att komma till förskolan och prata om sin älsklingsbok.Varför bara i förskolan, undrar jag? Kanske kan vi tänka på detta även högre upp i åldrarna.

3 kommentarer:

Ulla sa...

Åh vad intressant! Det är viktigt att vara medveten om och att tänka på framförallt den sociokulturella förklaringsmodellen då vi bidrar till den varje dag i skolan.

Ett väldigt tänkvärt blogginlägg!

Frida sa...

Oj! Vad jag ska tvinga Jonathan att uppmuntra läsnig när ditt barnbarn kommer! ;)

Tompa sa...

Matteuseffekten är spännande.