Alla läser

 

Så hette den nationella konferens jag deltog i den 18-19 oktober i Göteborg. Den hade underrubriken Att bygga för jämlik läsutveckling. Det var Kulturrådet, Skolverket, Kultur i Väst och Göteborgs stad som anordnade den. I Göteborg pågår för övrigt Barnkulturåret för fullt.

Det var många kloka föreläsare där som gav oss åhörare föredrag om läsläget i Sverige och vad man kan göra åt det. Erika Jonvallen från Skolverket diskuterade detta utifrån PIRLS och PISA. Dessa ligger till grund även för den EU-rapport och den litteraturutredning som presenterats under hösten. 24%  av 15-åriga pojkar och 10% av flickor i samma ålder har inte grundläggande läsfärdigheter =18% av Sveriges 15-åringar. Erica menar att varje kommun borde sitta i krismöte!

Ann Pihlgren diskuterar varför alla ska läsa när de flesta barn redan får upplevelser genom film och dataspel. Jo, alla behöver läsa för att utveckla världen vidare. Däremot kanske man inte längre kan motivera läsning med fantasi och andra världar utan med en möjlighet att se karaktärerna i böcker som samtalspartners. Man använder en s.k. identifikatorisk läsart där barnen får delta i en eftertänksam dialog runt det lästa vilken hjälper barnen att bl.a.skapa sin egen identitet.

Ett sätt att få barn att få lust för litteraturen är berättandet menar Carina Fast. Läsprocessen börjar mycket tidigt när barn blir lästa för. Det måste vi fortsätta med högt upp i åldrarna menar hon. Texterna måste beröra och vara sådan som man kan föra ett inre samtal med. Hennes strategi för att öka barns lust för att läsa var att göra dem nyfikna. De första läsböckerna måste få barnen att undra ”hur ska det gå?”. Med äldre barn kan man berätta eller läsa dramatiskt en liten del av en bok och sedan visa var boken finns och att de gärna får läsa den.

Representanter från Läskampanjen i Botkyrka berättade om sin lyckade satsning för att dra in de unga i läsandet, en kampanj som efter många år inte längre är en kampanj utan ett arbetssätt. Där arbetar man med workshops för lärare runt en bok. De ger tips på hur man kan arbeta med just den boken i en klass. De kan också erbjuda skapande verksamhet runt boken. Dessa idéer, boken och ev material tar sedan lärarna med sig till sina klasser.

Bibliotekarier och litteraturpedagoger från både Linköping och Karlstad berättade om sitt arbete med skolor i sina respektive städer. De hade mycket samtal runt böcker med barn i olika åldrar. De visade också sina gedigna handlingsplaner vilka involverade alla grundskolans åldrar inklusive förskolan där bibliotekarien har någon aktivitet varje vecka. De menade att det är viktigt att bibliotekesverksamheten är en integrerad del av verksamheten i skolan och att bibliotekarien har en given plats i den pedagogiska planeringen.

Isak Reichel som var sekreterare i Litterturutredningen avslutade konferensen med att berätta om den och vilka åtgärder de rekommenderat för att öka barns och ungas läsförståelse och läskunnighet. En av de viktigaste uppmaningarna var hur viktigt det är att barn får möta litteratur tidigt. En annan av föreläsarna, Lisa Adamsson som ska doktorera på Digital Litteracy frågade sig om digital läsning är ett problem eller en tillgång. Hon ser hur det lustfyllda i många bokappar skulle kunna bli en tillgång för läsintresset  medan Isak Reichel konstaterar att barn på skolor som använder datorer mycket, inte är bättre på läsning. Snarare tvärtom.