...så var det åtgärderna då

På Skolverkets hemsida kan man läsa bl.a två artiklar som behandlar Läs- och skrivförmåga bland elever och med anledning av litteraturutredningen är det extra intressant att läsa om orsaker till den sjunkande läskunnigheten bland unga men också vilka åtgärder som behövs för att få en rätsida på problemet. Litteratutredningen föreslår flera åtgärder i sin rapport som gäller just skolan men har förslag som också riktar sig mot bokutgivningar, bibliotek, bokhandeln, studieförbund m.m.

”För att förbättra elevers läsning krävs utifrån detta (slutsatser från PISA, min förklaring)

insatser för att öka läslust och tid för läsning bland elever, öka likvärdigheten

inom den svenska skolan samt se över hur de arbetsformer som

används i skolans läsundervisning kan utvecklas.” SOU 2012:10 sid 109

För att återgå till ovan nämnda artiklar så visar de hur stor roll hemmet har för barns läsutveckling. Föräldrars utbildning har t.ex. direkt inverkan på antalet böcker i hemmet och på tidiga läsaktiviteter med barnet i hemmet och därmed barnets läsutveckling. Tidiga läsaktiviteter kan vara att läsa högt för barnet. Man fann också hur viktig föräldrars uppmuntran och egna läsande är samt vikten av samtal mellan förälder och barn om läsning och om barnets förhållande till läsning.

Vad kan skolan göra? Elevers sociala bakgrund är omöjliga för oss lärare att påverka. Men vi kan sprida informationen till föräldrar om hur viktiga de är för sitt barn vad det gäller läsutveckling och därmed förmågan att lyckas i alla ämnen i skolan. Detta måste vi nå fram med på ett inspirerande sätt. Då känns samarbete mellan bibliotek, förskola och skola som en framgångväg att ta.

Författarna till artiklarna pekar på resultatet att barn som pratar med sina föräldrar om det de läser i mycket större utsträckning än de som inte pratar om sin läsning med föräldrarna tycker att läsning är roligt. Därför, menar de, borde samtal om läsande förekomma i större utsträckning i skolan för att gynna fler barns läsutveckling. De menar också att lärares läsning borde synliggöras och lustfyllda kreativa läsaktiviteter finnas med i det dagliga skolarbetet likaväl som kreativa miljöer som kan stimulera till läsaktiviteter på förskola och skola.

Hur kan vi göra i vår kommun? Som tur är har vi ett fantastiskt bibliotek med duktig personal och detta ska vi ta vara på i ännu högre grad. Där finns redan nu läslustinspirearande aktiviteter och föräldramöten förläggs där men jag ser hur vi skulle kunna rikta ytterligare träffar på biblioteket för förskolebarnens pappor eftersom de har en alldeles speciell betydelse i läskunnighetens Sverige. Tänk att få ha en inspirations- och själförtroendehöjande kväll där vi får berätta hur viktiga de är som läsarförebilder. Kanske kan vi göra det tillsammans med Sveriges läsambassadör Johan Unenge som har många innovativa idéer om hur vi ska öka barns läslust och läsförmåga.

I skolan kan vi följa upp detta med föräldrar, helst pappor som kommer till klassen och ger boktips och berättar positiva läsarminnen.

I förskolorna kan man inreda ”bokbadshörnor”. Där kan man inreda som en scen ur en barnbok eller saga. Kanske som hemma hos Pippi eller Alfons. På denna plats ska det finnas massor av böcker, sagofigurer, kläder för att dramatisera berättelser och sagor, papper och pennor o.s.v. Men ingen utveckling utan personal som inspirerar och är förebilder.

Vi kan inte slå oss till ro med att få föräldrar att förstå vilket stort ansvar de har utan varje lärare måste också ta sitt ansvar och utveckla sin undervisning så att den kan möta de krav som ställs på oss för att vända den nedåtgående trenden vad det gäller barns och ungas läslust och läsförståelse. Kom ihåg att vi ligger dåligt till vad det gäller tid som vi ägnar åt språkutvecklande aktiviteter jämfört med andra länder. Öka engagemanget och tiden för läsarbetet med gott samvete. Vad är viktigare än ett barns läslust och läsförståelse?

Artikelförfattarna är:                                                                                                                                                  

Eva Myrberg och Monica Rosén (Direct and indirect effects of parents´education on reading achivment among third graders in Sweden)

Christina Clark och Lucy Hawkins (Young People´s Reading: The Importance of the home environment and family support)