Läsförståelsestrategier del 4

En lärare måste ha kunskap om hur ett barn rör sig i texter och hur man kan tala om texter för att kunna hjälpa barnet eller eleven att utvecklas som läsare. Språkforskaren Judith A. Langer har identifierat fyra olika faser hos läsaren i byggandet av föreställningsvärldar. De här faserna kan man gå ut och in i. En del kommer inte längre än till fas 1. De säger när de läst boken: Jag förstår inte vad det var för en berättelse. Men en lärares kunskap och förståelse om dessa faser kan hjälpa en att samtala med eleverna om det de har läst i syfte att vidga deras föreställningsvärldar. En förståelse av faserna gör att man som lärare kan tänka ut aktiviteter kring läsandet och frågor om litteraturen som är provocerande i vid bemärkelse.

Vi inom skolan är bra på att få eleverna att tänka logiskt och vetenskapligt. Vi lär ut och sedan testar man det tänkandet. Langer menar att vi måste ägna mer uppmärksamhet på litterärt tänkande fast inte efter någon ”kokboksmodell”. Själva tanken på recept och färdiga mallar är rena motsatsen till vad som behövs för bra textsamtal.

De fyra faserna

1. Att vara utanför och kliva in i en föreställningsvärld.  Vi samlar på oss tillräckligt många uppslag för att kunna skapa oss en föreställning om vad texten ska handla om. Vi har få ledtrådar och de vi hittar handlar mer om bredd än djup. Det mesta baserar på vår egen kunskap och erfarenhet. Titta på omslaget, titeln, författaren ev baksidestexten, fundera över vad det är för bok.
2. Kliva in i föreställningsvärlden, in i texten, det fiktiva rummet. Man använder alla slags erfarenheter från livet, kunskap om världen, oss själva och andra texter för att få en bild av vad texten handlar om.
3. Kliva ut och tänka över det man vet. Den här fasen skiljer sig från de andra. I de andra faserna bygger vi nya föreställningsvärldar med den erfarenhet och kunskap som vi har. Här påverkar texten oss och vårt liv. Det är här som våra föreställningsvärldar får oss att byta fokus, reflektera över något som vi visste, gjorde eller kände innan vi läste texten. En växelverkan alltså – föreställningsvärlden påverkar vårt liv och vårt liv påverkar föreställningsvärlden. Här sker en reflektion. Det är en kraftfull fas som gör att vi läser och studerar litteratur – vi vill att texten ska påverka oss.
4. Kliva ut ur texten. Vi reflekterar över texten på lite avstånd. Det är en mer distanserad reflektion (än fas 3) över något i texten. Man kliver ut och funderar över något. Vi kan fundera och kanske analysera texten och författarens hantverk. Vi kan läsa kritiskt t.ex. ur ett visst perspektiv som genus, eller vi tittar på en karaktärs livssituation, vi reflekterar över vår läsupplevelse över själva texten och gör kopplingar till andra texter.

Ett vackert avslutande citat kommer från Olof Lagercrantz

”Men jag andades böckernas luft. De bjöd en utvidgning av mitt liv. De lät mig se sådant som jag inte själv kunde se och träffa människor som levde intensivare och mera dramatiskt än jag gjorde. De var varelser från en annan högre tillvaro. De tog sig an mig och tillät mig vistas hos dem och bli rörlig, rik, fattig, god och ond som de.”

Tänk när vi kommer så långt tillsammans med våra elever.