måndag 19 mars 2012

Om läsning. Ur DN

I dagstidningarna finns mycket att läsa om den svenska skolan. I DN har det under veckan varit några intressanta artiklar om barns läsning. Kanske inte så mycket nytt men eftersom  den nedåtgående  trenden inte har vänt känns det relevant att återkomma till orsakerna till de dåliga resultaten. Det är först när vi kan se dem som vi kan påverka positivt.

Segregering genom en skillnad mellan skolor nämns som en orsak till barns sämre resultat inom läsning. Detta bör inte vara en orsak i vår lilla kommun där det bara finns en skola. Att placera barn i behov av extra stöd i särskilda grupper torde heller inte vara ett stort problem för oss eftersom integrering är ett ledord här. Tidiga insatser för de som har problem med sin läsning är nog också ganska givet. Men sedan kommer några intressanta aspekter: stöd hemifrån (läsande förebilder, högläsning m.m.), ändrade fritidsvanor och undervisningen.

Jag har bloggat om alla tre orsakerna tidigare men vill ändå återkomma till två av dem. Ändrade fritidsvanor där datorn tar mycket av barnens fritid har Monica Rosén forskat om. Jag var på en föreläsning med henne i november med rubriken ”Barns nya datorvanor försämrar läsförmågan”. Rosén ser den ökade datoranvändningen som en stark orsak till att tredje- och fjärdeklassare läser både sämre och mindre. Att datorvanorna har tagit lästid råder inget tvivel om och att motarbeta den tekniska utvecklingen är det ingen som vill men Monica Rosén tror att man ska vara försiktig med att introducera datorn alltför tidigt, innan vanliga färdigheter har satt sig. Hon menar att boken ställer en del krav vilket inte datorn gör på samma sätt. Med datorn är det lätt, roligt och mycket händer. Men, varnar hon, det tränar inte läsning och läsförståelse. Läs mer om detta på DN:s hemsida.
http://www.dn.se/kultur-noje/datorerna-far-svenska-barn-att-lasa-allt-samre

Så var det detta med vår undervisning. I lördagens DN berättas om samma projekt som bedrivs i vår kommun just nu nämligen ”Vilka elever kommer till vår skola?”. Här i kommunen utvecklar de lärare som deltar sin undervisning runt läsförståelsestrategier. I Aspuddens skola i Stockholm arbetar de över alla stadier bl.a. med den klassiska bilderboken Pricken. Återigen vill jag rekommendera bra bilderböcker till alla åldrar. Visst kan kommentarer om att bilderböcker är för småbarn, förekomma. Men mycket hänger på lärarens inställning och övertygelse om att boken har flera dimensioner. I nian ser eleverna en bok som Pricken på ett nytt sätt och kan diskutera den på en mer abstrakt nivå.

Gunilla Molly som är en av forskarna i Skolverkets projekt kritiserar det självständiga arbetet runt läsning. Enligt DN går hon så långt att hon säger att enskild läsning ofta är bortkastad tid, att man måste prata om det man läser. Elever lär sig i samspel med varandra vilket gynnar språkutvecklingen. Hon menar att barnen ofta får skriva ytterligare en bokrecension eftersom många lärare tycker att det är svårt att ha vettiga litteratursamtal.

Caroline Liberg menar i sina analyser av de sjunkande resultaten, att svenska lärare ägnar mindre tid åt formell läsundervisning än andra länders lärare. Hon menar att elever måste få hjälp med lässtrategier i alla ämnen. ”Lärarna måste få tag i elevernas förförståelse av innehåll och föra samtal om innehåll och språk öppet i klassen” (DN lörd.). Kanske har vi under en tid slagit oss till ro med att svenskämnet ingår i så många andra ämnen där man läser och skriver. Att läsa och skriva handlar ju om så mycket mer än att forma meningar, reproducera faktatext och avkoda text.

Arbetet med att uppleva text tillsammans för att samtala, lära och vidga sina föreställningsvärldar liksom undervisningen om de olika strategier man behöver för att läsa och skriva olika slags text, behövs från förskola upp till nian. "I skönlitteraturen möter man hela tiden 'den andre' och det ger oss möjlighet att förstå hur andra människor tänker, känner och agerar.- På så sätt kombineras skolans två uppdrag: kunskap och demokrati" (Gunilla Molloy ur DN lörd.)

1 kommentar:

Frida sa...

Tänkvärt inlägg.