måndag 31 oktober 2011

Skönlitteratur som historisk källa

Böcker och läsning kan ges olika funktioner i elevarbetet. Det har ju funnits en diskussion på våra lärosäten huruvida den skönlitterära boken kan eller ska användas som historisk källa eller inte. För några år sedan bestämde sig Göteborgs Universitet för att satsa på detta. Min dotter går just nu en delkurs som heter just Skönlitteratur som historisk källa.

Skönlitteraturen är fantastisk på att sätta in oss i en tid och i ett annat sammanhang. Vi kan förflytta oss till en annan plats på ett helt annat sätt än genom en faktatext. Med den känslomässiga upplevelse som följer har vi också fått en helt annan bestående förståelse och kunskap.

Några böcker jag vill slå ett slag för i historieundervisningen är Maj Bylocks trilogi om Petit eller Åsa som den bortrövade flickan kom att kallas när hon kom till Sverige från Frankrike under vikingatiden. Böckerna ger en bra bild av hur olika utvecklingen var i Sverige jämfört med andra delar av Europa men framförallt hur livet i Sverige kunde te sig för vanliga människor under den här tiden. Samma författare har skrivit Solstenen som utspelar sig på medeltidens Gotland. Det är också en trilogi som är mycket spännande och som samtidigt beskriver tidens sätt att leva, bo och tro.

Häxprovet är den första boken i en serie på fem. Den handlar om en släkts öden under 1600- och 1700-talet, i häxjaktens tid. Den är spännande, lärorik och lite sorglig. Barnen brukar älska den och vilja läsa hela serien. Bonnier har en handledning till den som jag hittade på nätet. Vissa ”frågor” är bra, många känns som lite för mycket av kontrollfrågor. Men man kan ju använda vissa delar. Här är länken: http://www.sanomautbildning.se/upload/806/Hoglasning.pdf

Om medeltiden skriver också Gudrun Wessnert i t.ex. Enhörningens gåta som är ett slags riddaräventyr, och Sketna Gertrud och kung Magnus kalas där handlingen utspelar sig i kvarteren runt Stockholms slott år 1336. Den är skriven med mycket humor.

För lite äldre barn har Gudrun Wessnert skrivit Spetshäxan. Man märker att författaren har stor historisk kunskap och hela berättelsen vimlar av viktiga tidsmarkörer. Tiden är Gustav III:s. Då var de övergivna barnen många och huvudpersonen är ett sådant. Anna Christina som hon heter, skulle dö hos en änglamakerska var det tänkt men så blev det inte.
 
Här är en liten film där författaren presenterar sig själv.
 


Jag skulle kunna göra listan med användbara böcker lång. Hör av er om ni vill ha idéer om bra skönlitteratur till ert ämne eller arbetsområde.

En annan vinkling på hur berättelser kan användas är att använda de svenska berättelserna för andraspråkselever för att lära något om Sverige och vår kultur. Jag länkar till en artikel om vad berättelser kan betyda för studenters föreställningar om Sverige och svensk kultur. Dessa studenter läser svenska som främmande språk men jag menar att innehållet också är intressant med tanke på våra andraspråkselever. http://www.skolporten.com/art.aspx?id=WhUWS (välj länk till artikeln/tidskriften)

1 kommentar:

Sofia sa...

Det passar ju bra när jag nästa termin kommer att ha medeltiden som historia-tema. Kul att höra författare själva berätta.

Sofia